Hej lillaEP

!
Min erfarenhet är att det kan vara två steg fram och ett tillbaka, du skriver själv så fint om de framsteg ni gör, var noga med att glädjas över dem

. Det är inte alltid lätt när man har siktet inställt på ett "perfekt resultat"

, man vill liksom så gärna komma i mål fort fort fort...men för min del har det varit viktigt att inse att det är en process, en spännande resa. AW skriver fint om att Rom inte byggdes på en dag men att det blev ståtligt och stod stadigt när det väl var klart, så Rom är alltid min målsättning

.
lillaEP skrev:Vad händer Läste att det kan ta 2-3 veckor (!) att bli av med vargtimmen.
Ja, vargtimmen kan vara seg. Vi har själva kämpat på med vargtimmen i 4 veckor (idag) och ibland är det jobbigt MEN vi ser tydliga framsteg och får emellanåt en hel 12 timmars natt som morot =D> . Då får man målbilden klar för sig och vet att det är bäst för hela lilla familjen att vi jobbar vidare tills vi är helt i mål med härliga 12 timmars nätter.
Jag satsar allt mitt krut på att få till fantastiska (läs FANTASTISKA

\:D/

) dagar, massa frisk luft, åla utomhus, känna på löven, brottas med pappa, är jättenoga med social delaktighet (vi rensar ogräs, städar skafferiet, gör en färgglad sallad) och så massa mat. Vet ju bara med mig själv att jag sover som bäst när jag haft en härlig och varierad dag. På så vis tar jag också bort lite fokus ifrån uppvak och vargtimmen

, man får liksom annat att tänka på och blir inte sådär jobbigt överfokuserad som jag annars kan bli.
Ta gärna en ordentlig funderare på vilken taktik ni ska ha för att hantera uppvaken, så att ni alltid gör detsamma. Då blir både ni och lillan tryggare.
Vi läste "Tidiga morgnar och olika strategier"
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =7&t=20621
och bestämmde oss för en variant som vi sedan har hållt oss till. Det har hjälpt oss mycket

.
För oss tog det ett par veckor innan vår lille verkligen började blomma

, men efter att han väl fattat galoppen har det bara blivit allt mer ljuvligt att vara mamma. Aptiten kom krypande, så ha tålamod och tänk på Attityden när ni matar "MAT ÄR GOTT

". För oss hjälpte det att en av oss satt och åt samtidigt som den andre matade lillen, då hade han något att titta på och inspireras av samtidigt som fokus på maten försvann. Ger ni henne något att pilla med när hon får mat? Vi kör med majskrokar och skorpor som han tacksamt grejar med medan vi skedar in mat.
Vi har alltså fortfarande uppvak på mornarna men de avtar allt mer och lillen är så ljuvligt nöjd på dagarna att det är en fröjd, hoppas detta kan vara till lite uppmuntran för dig

.
Detta kommer ni att fixa fint

!!!
Kram aso