MORGONKAOS - HJÄLP!!!

[Dani]

Hej vänner!
Ganska resignerad är jag nu. Men jag försöker vara glad över att lilla Lucia i alla fall har ganska lätt att somna på kvällen, sover 18:40-5 och under den tiden somnar om själv efter lugna uppvak och med ramsa efter skrik-uppvak. Men jag ÄR lite ledsen över att allt bara gradvis blivit sämre sedan nyår. Senaste veckan har hon bara sovit 12-12:30h per dag, varit förkyld och mycket lättväckt på sin långlur.

Nu när hon börjar friskna till lite lite (fortfarande snorig och hostig men bättre) försöker jag få ordning på långluren (som kollapsade helt i slutet av veckan) genom att ta den inomhus och buffa bort skarven när den inte går att ramsa bort och samma sak på morgnarna. Ramsar så långt det går och buffar när det inte tar. Typ omkurning antar jag. Igår lyckades jag få henne att somna om med buff till 5:40, idag buffade jag senare och slutade 5:53 då somnade hon inte om riktigt utan började protestera kl 6 så då gjorde jag morgon.

Senaste veckan ser en typisk dag ut såhär: (hennes riktiga schema i parentes)

Natt 18:40 – 4:55 (18:30 – 6:00)
på morgonen är hon lugn ca 15 min sedan upprörd sedan jätteledsen
Morgonbröst 5:30 (6:00)
Frukostgröt + bröst 6:45-7:15 (7:15-8 )
Fm-lur i säng 8:40 – 9:20 (8:30-9:15)
Brunch 10
Promenad 11:15-12:15
Insomningsslurk 12:15
Långlur (12:30-14:00) – mycket varierande utfall ngra dagar 45min
totalt andra 50+20 – men aldrig förbisoven skarv...
Lunch 14:15
Middagsgröt 17:15
Natt 18:40 (18:30)

Trots att hon sover så lite och är trött, har hon svårt att komma till ro för 5 min lur på em. Bara i onsdags när ”långluren” bara blev 30 min somnade hon på em och då var jag så orolig för henne att jag lät henne sova 45 min på em (en gång är ingen gång hoppas vi).

Jag är inte särskilt stolt över att ha tagit till buffen igen på morgonen. Inser att vi antagligen är på väg ner i buffningsträsket, men jag försöker i alla fall vara noga med att ramsa ut så ofta det går, eller i alla fall smyga med en bekräftelseramsa när jag buffat klart. Men jag kände att det var dags för något radikalt och nu har jag ju lyckas få henne att ligga i sin säng till kl 6 utan att gråta två dagar i sträck. MEN som brev på posten verkar dock buffen ”tunna ut” ramsan snabbt och förmiddagsluren vill hon åter korta ner till 30 minuter, omsomning via ramsa och buff fungerade i lördags men ej igår och idag. Långluren är lite liknande, men då har hon i alla fall varit så trött att hon somnat om. Fast idag gick det inte fick gå in och buffa för att hon alls skulle komma till ro för långluren sedan sov hon en timma och vaknade i sitt eget tycke helt utsövd – varken ramsning eller buff ändrade på det. Tog upp henne sedan jag buffat henne lugn, 20 min för tidigt. Suck!

Det känns riskabelt varje gång jag försöker få henne att somna om. Tänk om hon är för vaken och inte somnar ens av buffen? Så blev det efter förmiddagsluren, buffar buffar – lugn men inte sömning, ramsar ut, storskrik, lyssnar inte för fem öre, bara pigg och vaken och arg. Fick låta klockan ringa och låtsas som ingenting... Därför struntade jag i att ramsa ut när hon var helt vaken nu på långluren och avbröt luren istället. Då blev hon glad minsann.

Jag märker att jag inte riktigt vet vilket ben jag står på: ska jag i första hand ramsa eller ska jag köra kur ”dag 1” och buffa direkt + utramsning? Just nu försöker jag ramsa, fast det bara verkar funka mitt i natten, så hon hinner tyvärr vakna till rätt ordentligt innan jag accepterar situationen och kommer in och buffar.

----------------------------Lite historik---------------------

Frökens första schema var:
Natt 19-6:30
Äta ca 6:35-7:50 (struligt...amning paus gröt paus amning)
Lur 8:30-9:15
Äta 10:00-10:45
Lur 11:45- 13:15
Äta 13:45-14:30
Lur 15:45-16:30
Äta 17:30
"Slurk" ca 18:45

Då gick det ibland ända till 6:30 efter omsomning men långluren i rullande vagn strulade allt mer.
Jag försökte med långluren i sängen – gick lite bättre ett par dagar, men sedan allt sämre. Till slut var hon alltid vaken minst 30-45 min på morgonen och GRÅTLEDSEN och skarven på lång luren gick bara inte att ta sig förbi så samma där. Fick då kloka rådet att dra ner antalet lurar och utvärdera efter 2 veckor.

Nya schemat (= nuvarande schema men morgon kl 6:30) infördes den 20 januari.

Det tycktes gå bra till en början, vi fick till ett par 6:30 morgnar och några sammanhängande långlurar (på promenad i vagn), men det blev gradvis sämre: allt svårare att sova över skarven och vaknade nästan alltid 5:45 med skrik och gråt som följd. De exempel som Anna har på hur barn signalerar att de har för mycket sömn på schemat var tydliga. Hon hade 14:15 på schemat men sov bara typ 13-13.30. Efter fler goda råd bestämde vi att göra morgon kl 6 istället och det tror jag verkligen hade varit en bra variant.

MEN det schemat (=nuvarande med morgon kl 6) fick vi inte tillfälle att införa som tänkt.
För i slutet av 2:a utvärderingsveckan blev vi magsjuka. Då flyttade jag in långluren inomhus och fick till en liten förbättring ett par dagar. Men sedan kom två veckorna efterföljande förkylningsveckor och under denna tid har hon sovit mycket dåligt. Lunchluren tog jag i vagnen eftersom hon sovit bra i den tidigare när hon varit förkyld och det funkade nästan hela första veckan. Sedan kollapsade även det och hon började vakna efter 45 min (30till50) och vara osövbar.
Under förkylningen började hon göra morgon kl 5 (totalt ca 12h sömn/dygn) och jag klarade inte av att hålla henne lugn med husljud eller annat längre än till 5:30. Knappt. Så tanken att väcka vid kl 6 har inte gått att införa förrän nu. Och då sitter vi nu i samma sits som i början av februari när vi kämpade med att få fröken att sova till 6:30 när hon vaknade kl 5:45.

Så nu när allt flyter försöker jag backa till det som funkar – buffning. (Solfjädern funkar bara som avslutning inte som enda verktyg.) Och jag har flyttat tillbaka långluren inomhus med blandat resultat.

Är det regelrätt omkurning (med buff och allt) som gäller. Eller ska vi utgå från att hon kan och vet. Flytta ut från sovrummet och låta henne husera och leva rövare om morgnarna?

Det blir mycket skrivet och kanske rörigt eftersom det gått så lång tid. Har någon ork att sätta sig in i vår situation och komma med kloka råd, men inte ro att läsa, så får ni gärna ringa! 0733-784000
/Daniela

[annawahlgren]

Hon är snart tio månader vad jag föstår och du buffar och bekräftelseramsar fortfarande - sedan nyår Som om det var igår du startade kuren

Så kan vi inte ha det

Det känns riskabelt varje gång jag försöker få henne att somna om. Tänk om hon är för vaken och inte somnar ens av buffen? Så blev det efter förmiddagsluren, buffar buffar – lugn men inte sömnig, ramsar ut, storskrik, lyssnar inte för fem öre, bara pigg och vaken och arg.

Du ska inte "få henne att somna om". Det ska hon göra själv. Kanske har du hängt upp dig på att hon måste sova varenda minut hon "ska" Som om det vore farligt eller fel om hon inte gjorde det? Det är det inte Din uppgift är att ge henne förutsättningarna att sova. Resten måste få vara upp till henne själv. Du kan inte sova åt henne. Var har du fått ifrån att hon ska "somna av buffen"

Det du beskriver i citatet ovan är ju bara underhållning, höll jag på att säga. Dvs du har vant henne vid en väldig massa trafik och inblandning. Du ska inte stå och vänta på att hon blir sömnig. Du ska öva upp ramsan så att den ger sitt klara, starka, höga och betryggande besked: "Du kan sova lugnt. Jag har koll på vargen. Ingen fara. Ha ett underbart liv." Typ Och så ska du GÅ

Buffandet måste du sluta med ögonblickligen. Tänk på den thailändska massagen Klart hon blir sur när du går - "storskrik", "pigg och vaken och arg" - när du kört in henne på denna eviga underhållning. Så bort det Det är ramsan som ska få sista ordet. Och hennes slutliga tystnad behöver inte bekräftas alls. Ge ramsan x4 eller x6 eller x8 och ge dig sedan iväg därifrån, med alla dina överambitiösa orosvargar i sällskap Sätt på musik, sätt igång att diska, vad som helst men LÄR DIG LÅTA LILLA BARNET VARA I FRED.

Så nu när allt flyter försöker jag backa till det som funkar – buffning. (Solfjädern funkar bara som avslutning inte som enda verktyg.)

Att backa är inte att återgå till "det som funkar" - du har fastnat med hull och hår i verktygen som är till för att upprätta Lugnet (se kapitlet med samma namn) och det kan man göra, men då kommer man mycket riktigt inte längre. Det var för ganska längesedan dags att gå vidare till Säkerheten

Så gör det. Backa genom att ingripa mycket mera sällan (helst inte alls ) och om och när du gör det, om och när alltså lilla barnet verkligen ber om HJÄLP, är LEDSEN - ska du göra det kortare och kortare, mycket kortare än du tror kan vara till nytta alls (det kan det och är det), medan du hela tiden tänker UT, inte in.

Det här fixar du på ett par dygn, om du följer regelverket :thumbsup:

[Dani]

Tack Anna!
Nio månader är hon snart och ja vi har hållit på och kurat sedan julen. Så jag är lite nedslagen och tror att jag gör nått fel – därför hoppas jag stort på ditt och andras tålamod så att jag en gång för alla sopar bort de sista frågetecknen kring vad jag ska och inte ska göra de närmaste dagarna. Även om detta inlägg är vansinnigt långt.

Och först av allt jag LOVAR – så kort och lite ”tröstande” som möjligt. Har inte buffat alls sedan ditt svar! Och jag har faktiskt varit väldigt avhållsam, det är därför när veckorna gått och det inte känts som om något lugn eller säkerhet infunnit sig som jag börjat tvivla och tänkt att jag kanske faktiskt låter lillan GRÅTA sig till sömns om dagarna och att jag är för snål med trösten, besked och påminnelse – att jag låter henne bli för ledsen och upprörd. Det är svåra är att hon nästan alltid accepterar att bli lagd i sängen och är lugn och fin under utramsning. Men efter ett tag börjar hon gnöla och då vet vi inte: Gör vi inget låter hon så småningom riktigt ledsen, snyftig men somnar, avbryter vi snyftet med ramsa förlänger vi det hela med 10min men hon somnar halvlugn. På kvällen när hon är riktigt trött är det vanligare att hon bara smågnölar eller rentav tvärsomnar.

Jag VET att det handlar om att ge henne förutsättningarna att sova inte att sova åt henne och att hon inte måste sova "allt"( har läst sova hela natten så jag snart kan den utantill). Har närmast börjat acceptera att omsomning inte är att tänka på på dagarna - fm-luren blir en halvtimma och långluren en timma – pangramsa och inget mer typ. Fast det känns inte bra att ta upp henne när jag märker att hon fortfarande är trött och eg. skulle behöva sova – suck, att det ska vara så svårt att somna om. Men det kanske kommer om man släpper stressen kring det??? Hoppas hoppas

Så: vårt trassel och hur vi ska hantera det dessa dygn när allt ska ställas tillrätta...:

1) Kvällsläggning - brukar inte strula för mig, ibl för min man - ramsa brukar fungera – inget att förbättra enl. mig
(tidigare har det varit ngn enstaka buffning med korrekt utramsning typ varannan vecka och det ska vi avhålla oss ifrån nu - LOVAR)

2) Morgnarna har strulat – typexempel från onsdags :
Skriker 4:40 - "pangramsa" 2ggr4 - skriker efter första "settet" somnar om strax efter andra,
Skriker 5 - "pangramsa" 2ggr4 - skriker efter första "settet" tystar efter andra tycks somna i 5 min
Skriker till 5:13 – pangramsa 2ggr4 -skriker efter första "settet" tystar efter andra, somnar ? nja
Börjar jollra 5:35 – jag avvaktar, ramsar när hon blir högljudd = misstag då blir hon riktigt upprörd 5:40 börjar hon skrika upp sig
5:45 ringer jag i klockan för att slippa söndergråten flicka, vilket jag skulle fått om jag väntat till kl6

M.a.o så länge hon under vargtimman somnar om och sedan vaknar med ett skrik så pangramsar jag - ”än är det inte morgon” - men när hon börjar låta utsövd och vaken – babbla, jollra så låter jag bli om jag redan ramsat flera gånger. (Sov vi inte i samma rum vore kanske husljud/musik ett alternativ i detta läge)

-Är detta en OK hantering av morgonen? Ska ngt göras annorlunda?
Jag sover i samma rum, försöker ligga stilla sedan hon vaknat för jag hör att hon hör mig och tar det som respons att något är på gång... hm. Sätta upp draperi funkar inte eftrsom vi är i flyttartagen - ska sy ett tyg att sätta runt spjälsängen så att hon inte kan titta upp på oss utan att resa sig i alla fall.
Bör vi flytta ut från sovrummet tills morgnarna ”satt sig”?
Är det ok att använda marginalkvarten för att slippa gråten?
Är det bättre med gråt än att ta upp tidigare än marginalkvart?
Vad ska jag annars göra om hon gråter och snyftar? Ramsa ramsa ramsa eller lugna med solfjäder?

[ALLA morgnar är inte som ovan – igår sov hon till 5:35, vaknade jollrandes, jag gav en pangramsa och var sedan tvärtyst. Arg blev hon först 5:58 och tystnade ganska bra till kl 6 när klockan ringde – jippi! Och idag vaknade hon 5:45 då var jag TYST och vi klarade oss till kl 6 dock efter en traumatisk läggning så hon skanade ju en timmas sömn...återkommer till det.] hoppas på ”trendbrott”

3) Fm lur:
Strulig läggning (övertrött-svår att göra glad), uppvak efter 35 min.
Respons:
Läggning med utramsning, inget mer om inte LEDSEN och snyftig – då ramsa så långt det går, om FÖRTVIVLAD – in, besked, ngn lugnande buff + solfjäder, utramsning + påminnelseramsa om upprörda protester.

Uppvak - ja ja vill man inte sova mer än 20 min så slipper man...?
Jag avvaktar omsomning om hon låter nöjd, men tar upp inom marginalkvart om hon inte somnar om. Om hon vaknar med frågor får hon påminnelseramsa. Frågar hon vidare (oftast för att hon anser sig utsövd) låter jag klockan ringa när hon är i alla fall halvlugn.

Eller bör man låta henne ligga kvar sina 45 minuter eftersom tiderna inte riktigt sitter??? Risken är att vi hinner bli olyckliga och missar den glada väckningen som vi så saknar! Om någon rekommenderar detta vill jag gärna veta om jag ska hantera det som morgonuppvak=pangramsa och inget mer, eller om jag ska fokusera på att verkligen ge henne svar och verkligen försöka ramsa henne lugn. Svårt om hon blir arg!

4) Långlur:
läggningen brukar funka bättre, nästan alltid uppvak efter 45-1h, efter 45 kan hon ibl somna om efter ramsa, men efter 1h anser hon sig utsövd...

Respons: som fm luren, men om hon sover 45 min eller mindre envisas jag med ramsning (krisbuff?) tills hon somnar om?


5) Viktig fråga - fröken brukar gnälla lite olyckligt även när hon somnar själv och inte efterfrågar hjälp - är det ok? - kommer det försvinna? - ska man envisas med bekräftelseramsa när hon tystnar?

6) Igår kväll, efter ett par dagars regelbundenhet och relativ frid, fick fröken plötsligt ett riktigt sammanbrott 45 min efter en glad och trivsam läggning när hon somnade helt själv. Vi ramsade till och från i 1h 10min, varje gång hon var på väg att somna vaknade hon till med otröstliga skrik efter ett par minuter– suck. Två gånger fick vi in och lägga tillrätta för att hon skrikit så förfärligt förtvivlat för att kolla så att inget var allvarligt fel – första gng låg hon ner, andra gången hade hon vänt sig och satt sig upp.
Nu på förmiddagen var det likadant – ramsade på ordentligt men inget bet, när hon var riktigt förtvivlad gick jag in och la henne tillrätta (hon satt upp och grät), ramsade en vända och när hon stillnat la jag till en bekräftelseramsa - gick bra, men efter ett par minuter var hon lika förtvivlad på nytt. Jag la tillrätta tryckte till, ramsade ut – hon blev sur, men somnade. 26 minuter efter första läggningen...

Är jag för snål/sen med tillrättaläggandet?
Ska jag bekräftelseramsa? – vanligen behövs det ju inte men nu när vi har sådanthär återfall och ramsan inte verkar ta?
Har läst att stående/sittande barn ska lära sig att lägga sig ner själva...samtidigt ska man ju inte låta dem SKRIKA och vara förtvivlade och ledsna – till skillnad från arga. Verkar svårt att få till med fröken – hon verkar ju bli så förtvivlad när hon fastnar i sittande.

8 ) Schema – funderingar: Nuvarande:
Natt 18:30 – 6:00
Morgonbröst 6:00
Frukost + bröst 7:00 -7:40
Insomningsslurk 8:15
Fm-lur i säng 8:30-9:15
Brunch + bröst 10 – 10:45
Promenad 11:15-12:15
Insomningsslurk 12:15
Långlur 12:30-14:00
Lunch + bröst 14:15
Middagsgröt 17:15
Natt 18:30

Sömnen:
Väldigt trött både före fm luren och em luren – kan det vara värt att tidigarelägga dem?
Tänkte ta sommartiden till hjälp för att allt ska hamna en timma senare utan att hon behöver ställa om!

(Överväger att införa tre sömnpass – så finns det ett tillfälle till att ”ta igen” det man missat tidigare – eftersom hon är så lättväckt och har svårt att somna om på sina lurar. Typ 20 + 1,5 + 20)

Maten:
Vet att insomningsslurkarna på dagarna är fel. De ska bort men just nu är de del av läggningsrutinen, ska sluta med dem SENAST nästa helg sedan ska hennes pappa vara hemma (vi går omlott en ca månad) – så att vi kan ha likadana rutiner båda.

Det var väl ALLT. Hoppas ngn orkar svara - stora kramar till alla tålmodiga.
/Daniela

[miar70]

Hej Dani!

Ska se om jag kan hjälpa dig nysta lite i dina funderingar!

Det är svåra är att hon nästan alltid accepterar att bli lagd i sängen och är lugn och fin under utramsning. Men efter ett tag börjar hon gnöla och då vet vi inte: Gör vi inget låter hon så småningom riktigt ledsen, snyftig men somnar, avbryter vi snyftet med ramsa förlänger vi det hela med 10min men hon somnar halvlugn. På kvällen när hon är riktigt trött är det vanligare att hon bara smågnölar eller rentav tvärsomnar.

Vad gör du när du lagt henne? Jag får en känsla av att det är mycket lyssna av, överkoncetnration, men jag kan ha fel! Mitt råd är att du går iväg bort från hennes dörr, greppar dammsugaren och sätter igång att städa! Dels hör hon att livet rullar på därute, och dels slipper du lyssna till varje gnöl och pip. Blir det riktigt ledset och hon behöver din hjälp, då hör du det!
Det viktiga är att du gör något viktigt och ljudligt när du lagt henne. Inte stannar upp och gå roch lyssnar efter vad hon tycker!

ALLA morgnar är inte som ovan – igår sov hon till 5:35, vaknade jollrandes, jag gav en pangramsa och var sedan tvärtyst. Arg blev hon först 5:58 och tystnade ganska bra till kl 6 när klockan ringde – jippi! Och idag vaknade hon 5:45 då var jag TYST och vi klarade oss till kl 6

Jag tror morgnarna är på väg åt rätt håll! Det dy skrivit ovan är ett tydligt tecken på det! OM hon vaknar mer än en halvtimme innan morgonen ska börja, tycker jag du ska lägga stort vinn om att få henne att somna om. Vaknar hon inom halvtimmen så gör så lite som möjligt.

Till dina daglursförunderingar: liksom med kvällsläggningarn tycker jag du ska se till att ha ljud i huset när hon sover, och speciellt när du lägger henne och när det är dags för skarvuppvaken. Ha radion / tv:n på, diska, prata i telefon... Och gör dig vinn om att få till ett omsomnade, så att du får väcka. För hon måste känna att det är DU som beslutar när det är dags att både somna och vakna!

Viktig fråga - fröken brukar gnälla lite olyckligt även när hon somnar själv och inte efterfrågar hjälp - är det ok? - kommer det försvinna? - ska man envisas med bekräftelseramsa när hon tystnar?

Nej, du behöver inte ge separat bekräftelse längre. Hon kan ramsan nu och om hon väljer att ligga och gnöla en stund när hon lagt sig är det henes business! Min yngsta gjorde så länge, länge. Hon var en bra bit över året innan hon slutade ömka sig in i sömnen. Men alla är vi olika och så även barnen - en del säger inte ett pip när de lägger sig!
Det du kan tänka på är att lägga mycket tid och omsorg på skrattet till gonattet och när du ramsar dig ut så sträck på kroppen och LEEE med hela ansiktet, så utstålar du själv glädje och det smittar!

Om lilla sammabrottet igår och idag: jag tror tösen inte känner sig helt lugnad och att ni omedvetet ställer en massa frågor till henne. Ett gott råd är att inte krångla till det för mycket: okej, hon grät och fastnade, ni hjälper henne. Så är det ibland, och eftersom jag bara genom att läsa din text kan känna din oro så är jag säker på att din tös också kan nosa upp den och den hjälper inte
Ett tips brukar vara att lyssna med hjärnan (vad behöver hon? är hon ledsen? är hon arg?...) och inte med hjärtat.

Fastnar hon i sittande så ge henne hjälpen när hon behöver den, och då snabbt och koncists: in och lägg ner, snabb fjäder (om det ens ska vara nån) och ut med en GLAD och HURTIG ramsa! Kom ihåg att LE !

Överväger att införa tre sömnpass – så finns det ett tillfälle till att ”ta igen” det man missat tidigare – eftersom hon är så lättväckt och har svårt att somna om på sina lurar. Typ 20 + 1,5 + 20)

Schemat ser bra ut, men tänk bort kompensera! Håll schemat minituöst men lägg absolut inte till en lur! Inte backa!

Och insomningsslurk? Näe, det är hon alldeles för stor för! Slopa den, gör skillnad på vakenhet och sömn! Hon ska läggas GLAD och pigg, inte slumrande och dåsig.

Jag hoppas jag fick med de flesta av dina funderingar!

Kram Mia

[Dani]

Hej Mia!
Stort tack - jättebra respons! Å du har SÅ rätt så - fröken har verkligen MYCKET bra tentakler vad gäller min stress / lugn. Idag när jag skulle visa min mamma hur jag gör när jag lägger henne... ja du kan ju tänka dig. Ramsa dög bara till sammanbrott, men efter en sen(?) tillrättaläggning gav hon med sig rel snabbt. En kvarts försening blev det. Halva tiden varje gång! Nästa sammanbrott fixar vi på 7
(Vi ÄR faktiskt bra på att inte "lyssna vid dörren" utan gå iväg och göra husljud, har dock inte vågat gå så långt som till damsugaren än...)

Tror och hoppas att du har rätt i att morgnarna börjar ge med sig, 25-15 min före väckarklockan verkar bli standard, imorse la hon till ett förtvivlat panikskrik vid 4.20, men en dubbelramsning räckte bra.

Men omsomning på dagen är svårt. Jag skulle gärna lägga mig vinn om att hjälpa henne att somna om, MEN HUR när hon oftast vaknar efter 1.05 - 1.10 och anser sig utsövd!? Vid uppvak efter 45min kan pangramsa bita, men senare har jag aldrig lyckats. Hon blir BARA irriterad alternativt ARG.

Låter hon nöjd kan jag ju avvakta och hoppas på omsomning bara av husljud. Men vaknar hon irriterad/missnöjd vet jag inte hur jag bäst ska göra - påminnelseramsa brukar hon mest bli ARG av ("Behöver inte insomningshjälp, pucko!" - typ) så jag har faktiskt låtit klockan ringa vid lugnare tillfälle, inom marginalkvarten.
Kan det verkligen ge ngn positiv effekt att återuppta "kriget om middagsluren" som jag hållit på med jan-feb???? : Ramsa ramsa ramsa, lägga tillrätta, ramsa LEDSEN LEDSEN - jahap då var det dags att stiga upp... Hon är ju hungrig mot slutet av sin lur också så det underlättar ju inte direkt.

Har slutat med insomningsslurkar på dagen! Läggningarna har gått bra ändå Kan det hjälpa att tidigarelägga luren med 30 min i samband med sommartiden (dvs låta alla andra tider skjutas frammåt med 1h men emluren bara med 30) - så att hon inte är lika hungrig tänker jag!

På fm väcker jag henne alltid efter 45min även om hon är trött efter en alltför tidig morgon. Hon är SÅ trött redan till kl 8 så det krävs intensiv underhållning sista halvtimman och det går ofta ut över humöret - svårt m glad läggning. MEN redan nu när jag lägger henne 8:30 (ist för 8:45 som tidigare) så hinner hon bli hungrig och gnölig till kl 10 så jag vågar inte riktigt tidigarelägga av det skälet. Önskar hon ville sova till kl 6:30 eller i alla fall 6!

Summa sumarum - vi är på bättringsvägen!
13h sömn per dygn har vi arbetat oss tillbaka till!

Tack för all hjälp!
/Dani

[miar70]

Hej Dani!

Tycker ditt inlägg är mycket mer positivt den här gången och det gläder mig!

En snabb fundering när jag läser: du har inte funderat på att ha två lurar à 1½ timme? Du skriver att du alltid får väcka henne på fm, därav min tanke.

Och ha natt 19-06.

Bortse från det här om du tycker det förvirrar!

Vad bra att du slutat med insomningsslurken, jag kan ana att det var jobbigare för mamma än för lilla fröken .

Nu tycker jag du ska köra en liten dagkur, där du ser till att det är DU som får väcka - ta tre dagar då du bestämmer dig för att få till ett omsomnade om hon vaknar, om det så krävs att luren går över tiden och du får solfjädra henne. Hon måste lära sig nu att det är du som har kontrollen över sovningen också och när hon känner att det inte är hennes sak att besluta om sovtiderna kommer hon att slappna av och sova efter schemat!

Mia

[Dani]

Hej Mia!
Tack för snabb respons! Jo vi är vid mycket bättre mod nu! Ang fm luren:
jag får OFTA men inte alls alltid väcka fröken på fm. Har själv ibl funderat på 1,5 +1,5 - men eftersom det är SÅ svårt med omsomningen och kvällen/natten funkar bra så käns det inte srks lockande eg. Hade ju HELST haft 12h natt! 11 skulle känns som nederlag.

Detta m tredagars-dagkur får jag allt suga på lite till. Just nu njuter jag lugnet och den OERHÖRDA lättnaden att ha en flicka som inte GRÅTER varenda dag!!! Vi måste nog få relaxa ett par dagar till - kan man inte ha tur så att det lossna av skig självt om vi tar det lite lugnt? Vet inte om du läst hela tråden men vi har verkligen under de gågna månaderna kämpat och stått och solfjädrat en ilsken/jätteledsen liten vaken unge SÅ länge alternativt buffat en mycket tillfreds unge - rena underhållningen kallade Anna de försöken för... Efter en timmas sömn är hon verkligen vaken och när hon ovanpå det blir arg krävs det nog mer än 35-40 min för omsomning. (vilket är vad jag har på mig om jag ska hinna inom marginalkvart)
Jag vet inte riktigt om du och Anna tänker likadant kring detta - Anna lyfte snarare fram att det inte är så kinkigt med att man måste sova ALL sin avsatta tid?

Som ngt slags mittemellan alternativ kan jag tänka att när det gått tillräckligt många dagar av LUGN och regelbundenhet utan oro och upprörda känslor kanske hon blir mer mottaglig för "vägledning" tillbaka till sömnen? Så kan jag hoppas att uppvaken är lugna och jollriga så kan jag köra klocka utan att rdet är hon som skriker sig till att bli upplyft?
(Eftersom hon ofta tar 5-10 min på sig att somna kan jag ta upp henne inom marginalkvarten även när hon bara sover 1.05-1.10)

Kramar Dani

[nilam]

Hej

Jag skulle inte se det som ett nederlag att ha 11 timmar, det behöver ju inte vara det för all framtid

För att få ordning på lillebrors tidiga mornar så gick jag in med väckarklockan varje gång jag hämtade honom och ibland var det 5-10-20-30 min innan morgon men efter 2 veckor så förstod han kopplingen, när klockan ringer kommer pappa/mamma

Malin

[Dani]

Såhär vill jag göra:
Lilla Lucia har uppenbarligen ett naturligt sovpass om ca 45+20 = 1.05-1.10 (varje långlur hela denna veckan) och (om jag lät henne) säkert på fm luren också. Så det är vad jag vill införa eftersom det med dagens schema hela tiden verkar bli för lite sömn - gäspig och trött både på för- och eftermiddag. Senaste månaden har hennes nattsömn störts av förkylning och hosta och upprepade morgonuppvak, så att hon är trött kan ju bero på det och inte på brist på sömn ”på schemat”. Men det verkar helt omöjligt att uppnå 1,5h lur på em som det är nu. Igår försökte jag få henne att ligga kvar ynka 5 min för att nå ”marginalkvarten” - på den stunden blev hon så ledsen att hon kräktes.

1.10 är ju lite okonventionellt – men när det nu är så hon sover?!
Ska bli spännande att se om hon klarar av att behålla 1.10 på em-luren även om hon får extra 20 på fm och om vi fortfarande klarar morgnarna!
Första försöket gick sådär:
fm- sov 1.05 men med skrikuppvak – pigg förmiddag!
em – bra läggning, lite gnöl efter en stund, vaknade efter 1h men ganska nöjd, ramsade men det var för sent för att vara ”pangramsa” blev tjurig, men bra att hon tystnar när klockan ringer!
Kväll och natt - felfri
Morgon – 5:33 ganska pigg och högljudd + bajs = gjorde morgon 10 min för tidigt
(det var en ramsning med omsomning dessförinnan, minns inte riktigt när kanske 5:13?)
På det hela taget ett rätt ok utfall tycker jag.

För att få bort ”skrikuppvaken” tänkte jag börja med att väcka henne ca 1.05 under ett par dagar- en vecka. Sedan tänkte jag låta henne vakna själv, men gå in med klockan och fortsätta att hoppas att em- luren gradvis kan förlängas till 1,5h (rekord senaste 2 veckorna är 1.20). I hemlighet hoppas jag att hon börjar vakna till efter 45-50 min på em-luren, accepterar en pangramsa och somnar om ytterligare 45! Det vore drömmen - då blev hon lite piggare även på em!

Förenklad historik för långluren, införd som enda em-lur för en månad sedan
1:a veckan - skapligt ute i vagn,
2:a veckan kom magsjuka - 2 lurar kring 1,5 resten kring 1h,
3:e blev vi sjuka och bytte till inomhuslur – 1,5 varvat med 1.10
(sedan blev lillan förkyld – sov bättre ute verkade det som )
4:e kaosartad – 30, 40, 45, 55+20, 35+45 med buffning...
5:e gav vi upp lät henne sova tills hon vaknade vilket snabbt stabiliserat sig på 1.05-1.10
har ofta kunnat ligga kvar 5 min eller så för att nå ”marginalkvart” - beror p när hon somnar
6:e är vi inne på nu – 1.05+1.05 infördes på onsdag

Synpunkter och förslag?

F.ö. tror jag att vi så småningom FÅR ordning på morgnrna även om vi i förrgår hade ett gråtande sammanbrott sedan fröken vaknat kl 5 och mamma missade att pangramsa i tid fick köra tillrättaläggande och husljud men hon var ändå SÅÅÅÅ ledsen, stackars lilla barn. Usch det är inte kul när det blir så! Hon är så känslig lilla gumman, tårarna kan börja trilla efter 5 min och det känns inte som någon uppfostran som jag vill utöva.

Undrar fortfarande om någon har svar på hur man bäst gör för att förlänga en em lur som ska vara 1,5 men slutar efter 1.05 ?

Stora kramar
Daniela

[ilindstrom]

Hej!

Om du nu har infört 1 h 10 min-lurar på för- och eftermiddagen, så håll nu fast vid det schemat i två veckor innan du utvärderar. Lita på att du vet vad som är bäst för er. Det viktiga är att du känner dig förtrogen med det du gör och håller fast vid det, tycker jag.

Angående tidiga mornar så är ni på rätt väg tror jag.

Stirra dig inte blind på att hon måste sova varje minut utan du ger förutsättningarna för henne att sova. Sova kan bara hon göra.

Kram
Ida

[annawahlgren]

Du är så duktig. Jag tycker vi ger dig ett samfällt pris och beröm :-({|=

Det lilla putset som ska till är lite mera lugn hos lilla mamma.

Anna lyfte snarare fram att det inte är så kinkigt med att man måste sova ALL sin avsatta tid?

Nej, det är verkligen inte så kinkigt. Det viktiga är inte att lilla barnet sover varje minut hon "ska". Det viktiga är att hon har förutsättningarna. Så ge henne dem. Förr eller senare tar hon sig dem

Jag tror jag gör så att jag skickar på dig sjutton andra bebisar som du faktiskt måste ta hand om NU. De ligger i rummet bredvid och vrålar som galningar. De har nämligen - i motsats till lilla Lucia - inte alls fått vad de behöver här i världen av mat tillräckligt, dutt tillräckligt, skratt tillräckligt, värme tllräckligt (av något slag) och håller faktiskt - ursäkta att jag säger det - på att bli hjälplösa byten för vargen, allihop. Han står där på deras tröskel och dreglar förväntansfullt och bara undrar vilken av dem han ska ta först. Så rusa, rusa

Och inte nog med det. Du har arton kor som måste mjölkas också, så fort du akut räddat livet på de sjutton bebisarna. Korna håller på att sprängas i sina juver.

Så rusa, rusa

Rusa bort från lilla Lucia. Hon har fått allt hon behöver. Resten måste du anförtro henne förmågan att kunna ta hand om själv.

Var stolt över henne! Och var stolt över dig själv

Din uppgift är att säkra - möjliggöra - hennes goda sömn. Inte att störa den med dina egna - hu - orosvargar.

Skjut dem och spela musik medan du dammsuger, om man säger

Den här lilla åkomman du lider av, som är motsatsen till lugn, kallas överkoncentration.

Det är en konst att låta små barn vara i fred.

Du kan den

[Dani]

Men oj då, så rara ni är!
Blir alldeles generad

Jo, jag har faktiskt skramlat ihop lite mer jävlar annama och är kanske lite tuffare mot fröken, vilket nog på det hela gått bra. Men tyvärr kan jag inte säga något om nya schemat 1.10+1.10 funkar eller ej. För dagen efter att det infördes blev fröken jättesjuk, magsjuk och febrig i en vecka. SÅ elämndig lilla livet.
Naturligtvis blev det stök med lurar och nätter och morgnar. Precis som förra gången. Och när hälsan var bättre började man ifrågasätta nödvändigheten av att sova - precis som förra gången. Vildsinta protester vid läggning på dagarna, SÅ upprörd och ledsen, står och skakar galler... och en kaosmorgon fick vi också med uppvak kvart i fem och lång lång sorgeklagan som accompangemang till våra husljud. Men nu har vi varit med förr, så vi är lite colare.
Än har vi inte hittat riktigt tillbaka. Morgnarna börjar fortfarande en halvtimma för tidigt, men hon klarar nästan nästan ligga kvar till kl6. Daglurarna är det svårare med. Ofta bara en halvtimma på fm och idag fick vi ett nytt sammanbrott vid lunchen (30min innan sömn, uppvak efter 30min...)

Lilla gumman - antingen somnar hon som en ängel, ibland med några minuters mer eller mindre högljutt "gnissel" - men så rätt vad det är så går läggningen fel och så är världen hemsk och otäck och hon låter som om någon höll på och mördade henne. Ramsning tar i den situationen inte alls, om det är för att hon är arg eller förtvivlad kan jag inte avgöra. Jag får gå in och lägga tillrätta, solfjädra (buffa lite ) innan hon verkligen blir lugn - jag ramsar ut enligt konstens alla regler - hon blir VÅLDSAMT upprörd, men sedan går det att ramsa i alla fall. Det är insomningen det - uppvak klarar jag inte att göra något åt. Men som sagt - det fattar hon väl så småningom. Nu ska vi jobba på. Återkommer med rapport om några dagar.
Kramar
D.