Med Barnaboken brevid kudden: Ett familjedrama i många akter

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Iiinhopp :heart:

Gudars, jag har inte läst hela din tråd Chokoninen, jag klickade på Lilliths starka tråd och.. jag bara MÅSTE få säga detta; jag har bara kommit till sidan 2 i den tråden, jag ryser, tårarna rinner här jag häpnar.
Jag ser vad vi har lyckats med med Klimp och jag ser också vad vi inte har lyckats med ännu.

*Svammel svammel svammel*. Jag är mållös jag häpnar jag beundrar och jag ÄLSKAR.

Ja, det var det. I få ord.
:heart:!
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Kalaskakan: Eller hur :!: Jag tror det är en sån där tråd som man måste läsa flera gånger för att påminna sig själv lite och ta till sig metamorfosen. :lol:

Här hemma hos oss går det bra! :D Bebbo har fått en lära gå-vagn (70 kr på Blocket samt en cykeltur till andra sidan stan för att hämta den, känns mycket värt! 8) :wink:) med vilken han spränger fram i en avsevärd hastighet. Men han har inte lärt sig vända den än, så man får assistera honom med det. :lol: Han släpper den också och står själv flera sekunder innan han vinglar till och sätter sig på rumpan, eller galant viker in ena knät och sätter sig ned helt kontrollerat. Det är ljuvligt att se! :heart:

Vi har varit på landet en vecka tillsammans med mostrarna och Kusinen, och det har varit mycket bad, lek i trädgården och social delaktighet, särskilt för Storasyster. :shock: Igår sa hon: Mamma, jag vill åka tillbaka till havet! :heart: Det vill ju eg jag också så det var inget svårt alls att pakta... så vi tittade på foton från förra veckan en stund och sedan ringde vi till mostern som är kvar vid havet och frågade hur det var där. :idea: (Det regnade... :lol: så längtan avtog genast lite grann.)

Dessutom tror jag att Storasyster har utvecklats mycket i umgänget med Kusinen. Han är 8 mån yngre (22 mån gammal), men väldigt energisk och dessutom dagisvan. De både puttades, skuffades och brottades, lekte och diskuterade. :lol: Lagom djungelns lag-träning att börja med för känsliga Storasyster, tänker jag... 8) Och det var fantastiskt kul att se dem kommunicera - en eftermiddag satt de brevid varandra i soffan och höll i varsin napp. "Tutte", säger Kusinen konstaterande. "Noki", genmäler Storasyster. Så håller de på att upprepa sina respektive termer en stund, tills Storasyster plötsligt får en snilleblixt och säger: "Napp!" "Napp", håller kusinen med och nickar bekräftande. Sedan satt de en stund tysta och begrundade detta verbala genombrott innan de drog vidare mot nya äventyr. :heart:

Igår började så ett nytt avsnitt av Storasysters uppväxt:

Trotsåldern

Igår hade Storasyster tre (3!) olika bryt. Om skitsaker, vad det verkade från mitt håll, nämligen ifall mamma eller pappa skulle hjälpa henne på pottan, vad som händer om man lappar till Bebbo i huvudet istället för att klappa honom efter att ha blivit visad, påmind och varnad (inte eg en skitsak, förstås, men vi har ju gått igenom detta ett antal gånger nu :cry:) samt om man ska bada först och titta på Byggare Bob och dricka välling sedan, eller i omvänd ordning. De två första utbrotten gick inte över förrän de slutade i sängdumpning, medan det sista hände när Bebbo redan sov i deras gemensamma rum så då fick hon istället stå och avreagera sig en stund där hon var (jag sa: jag tittar på TV så länge så får du säga till när du vill bada), innan hon ändrade sig och ville gå och bada. :shock:

Jag kan så här i efterhand tycka att alla tre utbrotten, särskilt det som handlade om Bebbo, var onödiga och hade kunnat förebyggas. :roll: Jag antar att man lär sig se när de kommer, med lite erfarenhet, och på det sättet kan välja vilka som är värda att ta? Det är mycket ifrågasättande öht som har kommit igång den senaste tiden, och det mesta går ju att lösa med lite distraktion, social delaktighet och ge och ta. Och jag förstår ju att trotsen måste genomlevas och klara besked måste ges, men det känns som lite klantig hantering från vår sida ifall 3 "konflikter" om dagen måste sluta i fullskaliga utbrott. Eller?

:idea: Den här nya fasen känns jättespännande, tycker jag. Fortsättning kommer nästan garanterat att följa! :wink:
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Hej igen! :D

Kära Storasyster trotsar vidare. Som sagt är det mest milda ifrågasättanden (än så länge :roll:) men då och då kommer ett ordentligt melt-down, t ex idag på stan när jag inte vågade låta henne bära pappas fina klocka som vi bytt batteri i hela vägen hem. Då blev Bebbo dessutom rädd och ledsen för att hon vrålade och grät, så jag började känna stressen stiga... men sedan kom jag ihåg mig (har ju läst på t ex där här supertråden http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 02&start=0 :wink:), gav upp mina försök att övertala henne att traska på hemåt och sa: OK, då stannar vi här tills du är färdig. Sedan pratade jag lite med Bebbo för att lugna honom, och när Storasyster började låta lugnare frågade jag: Är du färdig nu, så vi kan gå hem? Då svarade hon: Nej, jag vill gråta en liten stund till! :shock:

Hon har sagt det nån gång vid sängdumpning också - när jag har hört att hon lugnat sig och frågat om hon vill komma: Nej, jag vill gråta lite till. Vilket hon sedan gör. :? Är det en fråga om att evakuera stress, tror ni? Jag trodde att trotsbarn bara var fövirrade och skakade, inte att de skulle kunna se/känna vad de behöver? Döljer det sig något här som jag bör vara uppmärksam på?

Sedan började hon i alla fall lugna sig, och då föreslog jag kompromissförslaget: Klockan får ligga i väskan under vagnen tills vi kommer hem, så får du den medan vi väntar på hissen sedan, och får bära upp den och ge den till pappa. Tänk vad glad han blir etc. Distrahera, distrahera. Det accepterades och vi tog oss hem.

Senare hade vi en kiss-olycka i köket, och det slog mig att det var den 3:e på två dagar. :roll: Vi som knappt brukade ha några olyckor alls, längre! Tvättade av henne i duschen och frågade i förbigående om hon kom ihåg var kisset ska vara, och det gjorde hon ju. Hon gillade dock inte att bli duschad, och jag höll på att mata lillebror och laga mat och förgås av hunger själv (säkert hon också), så jag genomdrev inga fler fighter, dvs klädde inte på henne eller hade henne att städa upp i köket utan virade in henne i en handduk och erbjöd henne att få titta på Byggare Bob tills maten var klar ....:oops: Det var hon glad över, och det blev heller inga fler trotskänningar.

Frågor:
:arrow: Har kissolyckorna med trotsen att göra - eller rättare, ÄR de trots eller bara just olyckor? Anna skriver i BB att det är svårt med kroppsuppfattningen, balansen etc i de förändrande faserna så jag tänker att det kanske är som att ramla och slå sig (fast det har jag inte märkt att hon gör mer än tidigare), dvs att hon inte riktigt är överens med kroppen och dess funktioner?
:arrow: Borde jag ha gjort annorlunda efter duschen? Jag vet ju att barnet själv (med hjälp) ska städa upp efter olyckor, men det kändes som att både hon och jag var nöjda - lättade? - att slippa fler ifrågasättanden just då.
:arrow: Och så det där med att hon vill gråta en liten stund till. Hur tolkar ni det?

Min magkänsla säger att det här går helt OK, men jag vill gärna ha lite second opinion på mina tveksamheter, för att kunna bryta mina egna dåliga mönster innan jag har hunnit sätta dem i system, liksom. :idea: Så input mottages tacksamt! :D
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Hjälp, två kissolyckor idag också!

Och ingen vanlig pottanvändning alls. :shock: Vi har idag vinnlagt oss om att hon skulle torka upp själv, vilket hon protesterade bittert mot i förmiddags men roade sig med på kvällen. :? Vi har inte heller frågat om hon vill gå på pottan, eller rutinmässigt satt henne på den, rätt eller fel? Däremot har vi frågat henne var det nu var kisset skulle vara efter att olyckan redan har skett. Och det vet hon ju, förstås. :lol:

Vad göra? Det känns som att det håller på att gå rejält med troll i detta helt plötsligt. :roll: Kanske är hon inte så mycket Den Känslige som jag har trott utan har också drag av Ålen? Eller i alla fall Trixaren? :D (Eller helt enkelt Trotsaren? :lol:) Punktlig är hon i alla fall med att köra igång sin trotsålder; hon blir 2,5 år på onsdag.... 8)
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
kattklo

Inlägg av kattklo »

Hej!

Jag har inga svar att komma med, men lite tjatter har jag allt.
Vad intressant det är att läsa om era äventyr! Vår dotter är ju ganska precis 3 år och mitt i den rungande stormande supertrotsen. :D
Du undrar om hon kan vara så klok att hon förstår att hon behöver gråta en stund till... Ja, klokheten är då ingenting jag tvivlar på längre.
Jag ser trotsen som ett stormande hav med små lysande fyrar uti, dessa fyrar lyser av en klokhet som går över våra huvuden. Det är som om de mitt i allt kaos plötsligt stannar upp och kan se allting som lite ovanifrån. För att sedan dyka ner igen...
Karla trotsar just nu MED att bryta ihop. Bit i den du! :wink: Det kan alltså bli hur många bryt på en dag som helst. Hon vet mina knappar...
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Kattklo: Åh, vilken fin bild av havet och fyrarna! Den tar jag till mig! :D

Storasyster säger också gärna: Nu är jag inte glad! Eller: Nu är jag inte glad, igen! när något (som vi gör, oftast) går henne emot. Men jag har lagt märke till att hon verkar lite bekymrad över att inte vara glad, allså nästan lika illa berörd av sin egen reaktion som av det hon blev sur över först. :? Så jag har börjat med strategin att försöka möta henne i den frustrationen, dvs jag säger: Ja, ibland blir man missnöjd över saker, men det går snart över och så blir man glad igen! Eller något ditåt.

Jag tänker också att det kanske skulle vara en bra idé att hjälpa henne att jobba på ordförrådet lite i de här situationerna, så att hon har något annat att ta till för att beskriva känslorna än "inte glad". :idea: Då kanske man kan minska frustrationen något?

För örvigt har det inte hänt nån kiss-olycka än idag, utan hon har hyggligt spontant (en gång helt spontant och en gång för att vi pratade lite om blöja vs potta i allmänhet medan jag bytte på Bebbo :wink:) gått på pottan. Själv, och bara ropat på hjälp när hon redan varit klar. Så kanske gav gårdagens torka upp-lektioner resultat? Eller så rörde det sig hela tiden just om olyckor. 8)
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
kattklo

Inlägg av kattklo »

8) Ja, Karla har precis börjat säga "nu är jag arg på dig mamma". :D
Och hon låter lika förvånad och aningen besvärad varje gång. :lol:
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Hej igen! :D

Kattklo: Jag har börjat experimentera med att inte bara försöka bekräfta att det är OK att bli "inte glad" utan också försöka säga: Du blev missnöjd, Du blev ledsen, Du blev arg etc. Får se hur det går. :-k

Annars kan jag rapportera att:

Kissolyckorna

inte verkar vara trots utan bara en aspekt av den omtumlande förändringsfasen. :idea: Det händer betydligt mer olyckor nu än bara för någon vecka sedan, men de verkar verkligen vara just olyckor. Igår kväll, t ex, gick Storasyster mycket ordentligt och på eget initiativ och hämtade sin potta. Hon stod och kämpade med att dra ned byxorna så jag frågade om hon ville ha hjälp, men det ville hon inte. Sedan kom kisset några sekunder tidigare än optimalt, när hon hade lyckats med byxorna och höll på att sätta sig ned.... Så lite hamnade ju i alla fall i pottan! :lol:

Jag kan också rapportera att:

Bebbo = Gnällo

inte gäller så värst ofta, och att det här med den aktiva sociala delaktigheten håller på att ge sig. :D Vi har ju gjort så gott vi kunnat - ibland bättre och ibland sämre - för att ta honom i bruk innan också, men det har oftast blivit rätt krystat. :roll: Men i morse var han till riktig, rejäl hjälp med att sortera smutstvätt, och hjälpte mycket aktivt och engagerat till med att lägga tvätten i tvättkorgen (ett svårt uppdrag för det är en hög modell så han måste ställa sig upp varje gång han ville lägga något i den :wink:). Storasyster blev inspirerad och gav sig på en egen tvätthög, och jag tänkte: JAAAA! :D Det är ju hit vi vill komma! Detta är teamwork! Sedan highfivade vi allihop varandra ordentligt. :lol:

Storasyster hjälpte också Bebbo med hans plocklåda igår, med handen om handen. :heart: Det var fint att se (oftast brukar hon slita klossarna ur händerna på honom istället :roll:) och fyllde även sitt syfte - efter att hon visat med handen om handen kunde han själv lägga en likadan kloss i samma hål. 8)

Till sist kan jag också rapportera att:

Storasyster och projekt inte slåss

går framåt (särskilt för mig själv :oops: :lol:). Att tillbringa en vecka med Kusinen var nog inte bara uppbyggligt för Storasyster, utan även för Mamma Chokladkanin. :oops: Jag började t ex inse att det ingår en del buffande och brottande i barns lekar - och att det faktiskt är OK så länge alla inblandade tycker att det är skoj. :wink: Detta har fått mig att slappna av lite när jag iakttar Storasyster med Bebbo - och jag har lagt märke till att det rätt ofta är Bebbo som kryper fram till henne och drar henne i fötterna, klappar henne eller försöker dra henne i håret, under glada och kärleksfulla hoanden. Storasyster har då lärt sig att svara med att pipa Bebbo i magen, kittla honom eller putta undan honom. Och båda fnissar... :heart:

Fast linjen mellan kel/lek och bråk är fortfarande fin - rätt var det är tycker hon att han blir för närgången och puttar till honom lite hårdare, så att han faller bakåt och kanske slår i huvudet. Och då blir det förstås inga glada skratt. :cry: Så jag riktar in mig på nu att försöka förebygga dåliga konsekvenser av leken (dvs att Bebbo gör sig illa) men inte själva leken - eftersom jag äntligen har fattat att det är just en lek. :lol: Och så tänker jag mig att Bebbo blir stadigare med tiden, och att Storasyster blir mer omdömesgill och lär sig skilja på lekfulla puttar och hårda puttar. :wink: Hon förhör sig redan - och jag försökte förklara, mot bättre vetande. :oops: Avslutade min harang med: Förstår du? Nej, svarade hon (förstås). Så jag skylde över det hela med att säga: Det gör inget, jag visar och förklarar fler gånger. :roll: :wink: 8)
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Hej allihopa! :D

Nu var det ett tag sedan, och jag ville bara berätta att tack vare råden som jag har fått här i tråden så funkar vårt lilla familjeliv numera så himla bra! :D Storasyster och - kanske i ännu högre utsträckning - jag själv har greppat det här med Hur Man Gör Istället, och allt testande utmynnar numera i att vi gemensamt kommer fram till hur man gör. :wink: Nån gång ibland kan det testas så mycket att jag med beklagande tonfall får säga: "Nu har vi ju pratat om det här så många gånger, att sanden ska vara på marken. Om du inte kan komma ihåg det så måste vi tyvärr gå hem, för man kan inte vara i sandlådan om man kastar sand på folk. Sanden ska ju vara på marken." Och det räcker. 8) Jag antar hon i framtiden kommer att testa om jag står för det hotet (eller motsvarande förvisningshot i en annan situation) - men det gör jag ju O:) så det är jag inte särskilt orolig för.

Storasysters attityd till Bebbo är också hjärtvärmande att se numera. :heart: Hon säger: Till Bebbo med! när hon får något, tillämpar våra Visa-Leda-Lära-lärdomar på honom och visar honom med blandad framgång Hur Man Gör, och förser honom med matbitar från sin tallrik när vi äter. :lol: Idag hade vi en konstruktiv diskussion om hur vi skulle städa upp all sand vi hade dragit med oss in från parken. Storasyster ansåg att vi borde dammsuga och jag påpekade att Bebbo blir rädd när vi sätter igång dammsugaren. Då erbjöd hon sig att sitta i soffan och hålla i Bebbo så han inte skulle bli rädd - och det funkade: De satt i soffan medan jag dammsög runt fötterna på dem. Hon höll fast honom lite och tvångsläste en bok, och han fann sig i behandlingen och var inte rädd för dammsugaroljudet. :lol:

Jag är ensam förälder i ett par dagar nu och det är faktiskt första gången jag är ensam flera dagar och nätter i rad med båda barnen. :shock: Men det går som smort! :thumbsup: Det känns ganska ljuvligt när man lyckas integrera dem båda, fastän på olika nivåer och olika framgångsrikt, i matlagning och påföljande städning (för det blir onekligen kaos när en 10-månaders lillkille ska äta samma morötter, broccoli, lax och potatis som vi andra) och sedan kan njuta sina lagrar när de somnar belåtet efter väl uträttat värv. :-({|= Och köket dessutom redan är städat... :D

Tack tack tack för alla goda råd så här långt! :D (Särskilt till Ewa som kämpade bra innan mina poletter började ramla ned. :heart: :wink:)
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Jag säger bara det: PRIS OCH BERÖM :-({|=

:lol: :heart: :heart: :heart: :lol:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

AW: Tack! :shock: :oops: :lol:
Jag blev så smickrad att jag inte har vågat skriva något om de dagars trots som följde på ovanstående inlägg.... :oops: Å andra sidan behövdes det inte heller, vi löste det ändå. 8)

Nu är det istället Bebbo jag skulle behöva ett råd om.

Striden om toaborsten

Ja, ni hör ju redan på rubriken hur omöjligt det blir.... :D Bebbo gillar ju borstar, t ex sopborstar. Tyvärr omfattar intresset även toaborstar. :roll: Vilket ju för all del är logiskt. Men inte känns så hygieniskt.

Jag vet ju att det inte är nån bra idé att försöka hindra Upptäckaren från att upptäcka, så jag har istället, med handen om handen, låtit Bebbo borsta toaletten extremt många gånger. :? Men, han blir ju inte nöjd ÄNDÅ! ](*,) Det blir ju liksom lite jobbigt att borsta toaletten varje gång någon använder badrummet, och sedan ändå få missbelåtna skrik och gnöl efter avslutat värv.

Är det någon som känner igen problemet? Jag slits mellan min ovilja att låta min son handskas fritt med något så äckligt som en toaborste och min insikt om att han inte kommer att lämna den ifred förrän han anser den tillfredsställande undersökt. O:)
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Hej igen!

Toaborstar som undersökts noggrant och i detalj kan efter gott förrättat värv få vila i ett skåp. Du vet - ta undan saken och inte barnet :wink:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Och, man kan införskaffa en ny, obegagnad (5 spänn på ikea) som bara används till undersökning. Det funkar också, om den andra försvinner på Ewas vis ovan...
Bluna
Inlägg: 1951
Blev medlem: tor 10 apr 2008, 21:43
Ort: Sollentuna
Kontakt:

Inlägg av Bluna »

Vi har haft vår toaborste i förrådet bredvid toaletten. Det blev för mycket här också och ett tag fick hon ha en oanvänd att undersöka. Nu åker den fram kvickt när hon inte ser och om hon ser så har hon lärt sig att den är till för att göra ren med, så då gör vi det tillsammans och sen åker den in i förrådet igen. Skåpet under handfatet var likadant, det blev för mycket av nya schampoflaskor och annat som öppnades så de fick också flytta in i förrådet på hög hylla. Istället fick skåpet fyllas med blöjor och det är ju inte alls lika intressant att riva i. :roll: :wink:
Mamma till solstrålen Elsa :heart: född okt -07
och livsnjutaren Ellen :heart: född april -11
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Åh, vilken rikedom av toaborstetips! :D För tillfället har den fått byta hem - jag tror verkligen att han har undersökt den efter alla konstens regler, så mycket nån kan begära, nu. :mrgreen: Jag vågar däremot inte köpa nån ny för han vet ju vad den är till för nu så den skulle ju bara vara fräsch i ett par minuter då...

En relaterad fråga är att vårt badrum behöver (skulle behöva, är kanske en mer korrekt formulering :roll:) städas ganska ofta - med ett trotsbarn som råkar ut för kissolyckor titt som tätt, och som dessutom gärna vill skölja sin potta själv, och ett krypbarn med en faibless för toaborstar blir det ju rätt grisigt rätt så snabbt. Kan man integrera barnen i badrumsstädningen på nåt listigt sätt? Har lite svårt att tänka ut hur man ska komma runt kemikalierna man använder i badrummet.
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"