Ramsa i boken VS ramsa på dvd:n som följde med boken

[ÅsaB]

PUSS PUSS PUSS Å EN MASSA KRAMAR!!!

Har just haft en hemsk natt, vilket faktiskt inte hänt tidigare! Han vaknade flera gånger, även om han någon gång somnade om själv. Säkert till viss del mitt fel där också - för jag har DRÖMT om det här! Misslyckat besök i ladugården...

Samtidigt har han fått tand nummer två, så kanske att den kan vara med i spelet lite. Vem vet? Och så himla stor roll spelar det inte. Men faktum är att jag, för att få honom att somna om i morse (vaknade halv sex!!!) faktiskt gick och lade mig på soffan. Då somnade han. Tänkvärt och lite omskakande.

Dagarna - har nog varit lite för lugna. Man har ju varit så sov-offensiv-ifierad att man har aktat sig för en del saker. I tisdags kom vi äntligen iväg till öppna förskolan, bara för att upptäcka att det var sista gången för säsongen. Typiskt!
Annars har jag lekt massor med honom, vi läser och sjunger, dansar och har puss-attacker. Men så mycket andra aktiviteter har det nog inte varit, så vida det inte vara aktivitet med stor A, typ ta färjan ut till Brännö hela dagen mm.

Men nu, när vi gör om schemat igen, då blir det mer action. Så sett är senaste "upplägget" bättre. Så jag skall snart hoppa i kläderna och packa ihop oss. Det blir en halvtimmes slummer i vagnen och sedan SKALL JAG SHOPPA!!! Sedan skall vi fika, Walle får flarra och jag en latte. Så riggar jag upp honom i liggvagnen, så att han får se så mycket som möjligt. Blir nog bra. Och det kan nog bli mer sånt framöver.

Sedan skall jag redigera film. Det kräver massor av koncentration och är något man måste ta itu med innan man har 18 timmars material! Det skall bli riktigt kul! Kanske blir det lite filmsnuttar på hemsidan på sikt. Det är i allafall ett av målen.

Jag träffade Jenny förra veckan och hon berättade att hon skulle träffa dig!

Jag skall anteckna ner dina punkter, precis som du sade. Känner mig lugnare idag (eller i allafall just nu). Men nu börjar jag få bråttom!

Tack för hjälpen!!! Då "kämpar" vi vidare ett tag till!!!

[ÅsaB]

Lua - har läst ditt inlägg igen och det är BRA! Tänkte bara säga att jag ändå tänker ramsa i skarven OM han vaknar, men jag tänker inte LYSSNA efter det! Alltså inte något mjukramsande om jag hör honom vakna till, för då gräver jag min egen grav (ni har väl fattat att jag är lagd åt det dramatiska hållet, eller ) Eftersom han nu är ovan vid långlur inne (har ju sovit i vagn de senaste två veckorna), så kan han nog behöva en påminnelse, men sedan får det vara. Sedan är det KRIS som gäller och den KRISEN är ENORM!

Nu kör vi så här. Känner att alternativen börjar ta slut, så nu får det bli så här. Helt enkelt. Rakt på. Och vi skall fanimej (ursäkta!) få det att funka, för annars måste jag erkänna ett misslyckande för svärmor, som är lite skeptisk av sig. Så kan vi ju inte ha det! Fast det är ju inte därför vi jobbar vidare - det är ju för den älskade sonen!

Kramar// Åsa

[Nemita]

Hej Åsa!

Vill bara skicka några tankar till dig och Walle från mig och Rufus! Ni fixar det här ska du se. Kramkram!

/Ewa

[duggan]

Med den attityden kan det ju bara inte gå fel! Behåll den nu så går det som en dans..

[ÅsaB]

En kort rapport...

Igår grät jag nästan av andra skäl! Han sov... Inte två timmar i ett streck, men först en halvtimme - så fick han en SAKLIG ramsa (jag satt mitt i video-redigeringsprojektet "Waldemar 4 månader"). En stund senare somnar han om och sover en timme. Vaknade (tyvärr) fyra minuter före halv, så jag fick inte glädjen att väcka, men jösses - vem klagar???

Sista kortluren skedde i vagnen, när jag satt och läste brevid. Det sköna med att han sover i vagnen är att jag inte behöver bry mig. Han sover sin halvtimme och det är säkert som amen i kyrkan. Alltså kan jag lätt fördjupa mig i boken! Någon gång skakade vagnen till och jag tänkte lite disträ: Nu vände han sig... log, och tittade mig omkring med tårar av lycka i ögonen (lite överdramatisk, jag vet!!! Men det var så skönt!)

Idag har vi haft en ok dag med. Lugn första lur i vagnen, sedan BVC (där vi fick pris och ros för ramsa och rutiner från UNDERBARA bvc-Stina!!!). Nu sover han långlur, men det tog en halvtimme att komma till ro idag. Inte förrän jag verkligen satte igång och klippa ("Waldemars dop" är det som gäller idag) somnade han. Nu får vi se hur länge det varar, men det känns bra ändå.

Det där med videoredigering är KANON! Över huvud taget måste man ta till något som KRÄVER koncentration och som verkligen engagerar! Vi har rätt många timmars film och det är super att ta itu med åtminstone en del innan man drunknar! Dessutom blir det extra ljud! Och jag har skitkul på kuppen!!!
Att ha tvättmaskinen på är också bra. Och radion.

Nu kör vi stenhårt på det här i drygt en vecka. "Tyvärr" åker vi bort på söndag, för en kusin är hemma i Sverige - bor egentligen på Filippinerna och har blivit pappa sedan jag träffade honom senast! Jag kan ju inte stanna hemma för att Waldemar skall sova!!! Det blir väl lite knas då, men äsch, det tar vi itu med nästa dag igen!

Tusen tack för alla positiva tankar! Ni skakar väl på huvudet i smyg, men det är helt ok! Det bjuder jag på!

Nu skall jag klippa vidare!

Måste förresten säga att sonen varit HYSTERISKT rolig senaste dygnet! Skrattar, dansar, bollar med sig själv, ropar högt, flinar åt alla... Som bvc-Stina sade: "Det är ju för att ni har så bra rutiner som han är så glad!"

[ÅsaB]

Kort igen - mer än en halvtimme bidde det inte idag...

Men bättre lycka imorgon!!! (Pepp, pepp!)

[ÅsaB]

Sammanfattning av dagens lur (ifall någon har några kommentarer)!

Skoj och skratt - läggning. Trött kille. Ramsa ut. Han var frågande i en halvtimme, men somnade. Jag jobbade vid datorn, radion på.
Vaknar efter en halvtimme (han alltså ). Jag var så inne i jobbet att jag fick lyssna ordentligt innan jag verkligen hörde honom. Jag ramsade sakligt, men han somnade inte om. Vid ett tillfälle lät han verkligt frågande, då ramsade jag igen.
Han rasade en del, det får jag väl ändå säga. Jag lät honom vara och kände mig faktisk inte så farligt stressad av det. Satte hörlurar i öronen för att höra ljudet från filmen (radion var ju också på), så jag stängde honom lite ute. Fast det ÄR jobbigt när han gapar så där och man inget kan göra!

Tycker att jag gjorde vad jag kunde. Jag vet att jag inte kan göra något direkt när han blir arg, så då får det ju vara. Det svåraste är att inte låta sig stressas av det! Men jag tycker faktiskt inte att jag gjorde det! När det drog ihop sig, när jag började känna "Ja, men, somna då!!!", då höjde jag radion och dansade! Kanske knas, kanske överarbete, men definitivt avkoppling!

Det är väl ändå att bara köra på??? Om någon tycker att jag gjort fel - please say so!

[ÅsaB]

Nu ger jag upp det här. Det hjälps inte.

Vi får ingen ordning på 2-timmarsluren. Sedan vi började, för snart två månader sedan, har han sovit 2 timmar vid fyra tillfällen: en gång med ramsningshjälp, två gånger i vagnen och så, nu i söndags, för första gången två hela timmar utan att göra ett ljud.

Då borde man känna hopp. Men nästa dag blir det en 30-minuterslur och en och en halv timmes gnäll, ilska, frågor... Jag gör vad jag kan för att hålla mig från överkoncentration. Jag mediterar, jag andas, jag jobbar med olika projekt, jag tar det lugnt... Men det hjälps inte. Idag fick jag en timme från honom (jag sydde gardiner), sedan var det full rulle igen. Och jag orkar inte!
Jag försöker ramsa i lugn och ro, ibland får jag buffa, jag jobbar på MIG och min koncentration, men det är för mycket jobb! Jag försöker undvika att tänka på det som just jobb, men eftersom jag inte får något gratis så blir det just ett jobb ändå. Och nu skall vi sova borta i helgen och om några veckor skall vi till Norrland - där kan jag INTE ha honom skrikande och frågande i sängen i en och en halv timme.

Jag vet inte ens hur jag skall ge upp. Jag hänger kvar i schemat, det gillar jag ändå och han skall naturligtvis ges förutsättningar att sova. Men sedan kommer jag nog att ta upp honom, när jag märker att det inte går i lås. För det är skitjobbigt att höra honom! Jag orkar inte. Det äter upp mig. Jag försöker hålla distansen, jag försöker att ta det lugnt, men man trycker inte bara på en knapp. Det är inte helt omöjligt att ALLT är mitt fel, men jag kan inte göra mer med mig nust nu. Det tar för stor plats och för mycket utrymme. Förhoppningsvis kommer han att sova två timmar mitt på dagen så småningom.

Jag är ledsen.

[Nemita]

Hej Åsa!

Vad tråkigt att det varit så tungt för dig. Personligen tycker jag du gör helt rätt som ger upp. Ibland måste man bryta ihop innan man kan komma tillbaka. För mig blev allt mycket bättre efter att jag gav upp ett par gånger, antagligen för att mina förväntningar blev så mycket lägre och för att min oro släppte. Det fungerar säkert inte för alla, men för mig som är en kontrollmänniska ut i fingerspetsarna var det helt rätt.

Jag har tagit upp Rufus ibland när han varit ledsen. Jag har löst det (för mig själv) så att jag inte låtsas om att jag märkt att han gråtit utan bara kommer in för att säga till att det är dags att stiga upp. Lika glad och hurtig som alltid och utan att "trösta". Det blir på något sätt på mitt initiativ att han kommer upp ur sängen då, även om han varit ledsen. Jag tror också att det framförallt är när man som förälder är orolig och ängslig som man verkligen "räddar" barnet från den farliga sängen. (Men det är säkert inte alla som håller med mig så du får ta det som min personliga filosofi, bara.)

Njut nu istället av lättnaden att inte ha dessa krav på dig själv, och så ser du över hur du vill göra i framtiden när du hämtat dig lite.

Kramar
/Ewa (och Rufus)

[ÅsaB]

Tack Nemita!

Det värmde jättemycket! Och jag tänker göra precis som du. Det finns ju ingen anledning att börja jamsa bara för att man bryter mönstret på det här viset. Jag tänker fortfarande låtsas som om han har sovit och det är dags att komma upp. Och jag kommer inte plocka upp honom vid minsta pip, men jag kan inte vänta i timmalr! Hur mycket man än försöker fokusera på annat, så går det inte när man har ett barn som klagar, svär och frågar i evigheter. Då sätter det sig i magen och man tappar lite förmågan att fatta rationella beslut. Skall man ramsa nu? Skall man låta honom vara? Och hur mycket man än jobbar på något som verkligen kräver koncentrationen, så har man tankarna någon annanstans. Det får helt enkelt räcka nu.

Tack för att det finns fler som har gett upp!

Nu skall min förkylda snorunge få gröt!

// Åsa

[TorsMamma]

Får jag bara vara så fräck och fråga...

Helammar du fortfarande? Jag minns och vet flera att vid 4 mån så sover de flesta faktiskt riktigt bra, förutom de som inte är MÄTTA nog.... Typ Tor i en period...

Introducera smakisar och kanske lite gröt kan vara aktuellt? Jag gav Tor mosad banan (utanför schemat ) en kort tid innan långluren för att han vaknade mycket och på banan sover man gott fick jag lära mig.

Svar på dålig sömn är nästan alltid MER MAT, jag vet man tycker att de kan väl inte vara hungrigare Men jo, det är de och vid 4 mån vill de inte slita lika mycket för maten och amma fram den feta mjölken osv... Samt så blir mjölken en del tunnare vid 4 mån. Värt att tänka på.

Så försök att hålla schemat någotlunda och attityden, men visst ligga och hojta i en evighet, det skulle inte jag heller tillåta.

[Gäst]

Hej Åsa!

Känner lite att jag har övergett dig , och jag är ledsen för det. Självklart är det tråkigt att 2-timmarslurarna inte funkar. Du är klok, och jag tror inte att du har gjort något "fel". Jag vet att du har jobbat hårt, har både attityd och kunskaper om verktygen.

Jag håller med Nemita om att du gör rätt som släpper det hela ett tag. Släpp pressen, släpp känslan av misslyckande. Ni har lyckats med så himla mycket, och du är en så himla duktig mamma.

Låt inte 2-timmarslurarna bli det du kommer ihåg av de här månaderna. Håll schemat, ge förutsättningarna - men prioritera att njuta av livet, av sommaren, av din fina lillkille, av Norrland.

Nu är det pizzadags här hemma . Ring om du vill ikväll, Åsa!
Kram Jenny
(Anton hälsar och undrar när vi ska träffa den där gulliga bebisen igen , vi får bestämma nåt)

Du har gett honom fina nätter, bra förutsättningar att sova på dagarna. Han äter fint.

[ÅsaB]

JennyH - tack för alla fina ord! Och oroa dig inte, du har inte övergett mig. Du har ju ett eget liv! Jag har gett dig lite ledigt, jag bombaderade dig ju fullkomligt ett tag! Kände att du behövde lite ledigt - mycket av det jag slet med handlade ju mest om mig, om att få ner pulsen och sånt. Det måste man ju fixa själv!
Men visst skall Anton få träffa Walle igen!
Jag ringer inte ikväll - är helt slut efter en gnällig dag (förkyld son). Jag slocknar så fort han har gjort det! Men tack ändå!

TorsMamma - Jag matar med flaska och har gjort så att han har fått en extraslurk före två-timmars-luren. Det är alltid kvar i flaskan. En dryg timme tidigare har han fått sina go'a go'a gröt (äpple päron eller havre), så mätt är han. Men tack för tipset ändå!

Nu skall jag se om flaskan har kallnat! Sköt om er! // Åsa