Ramsa i boken VS ramsa på dvd:n som följde med boken

Lua · Inlägg av **Lua** » ons 23 maj 2007, 20:25

Jag promenerar första 45-minutaren med syskonvagnen. Allis tycker det är skittrist men det får hon ta... 8) Långa luren har han sovit ute på inglasningen och sista luren inne i sängen. Det behöver inte vara sömn ute, huvudsaken att ni får rejält med frisk luft varje dag.

Kram och sov sött/ Lua.

Inlägg av **TorsMamma** » ons 23 maj 2007, 20:30

Jag hade STORA problem med att få Tor att sova ute (och jag bor i villa)

Jag var helt sonika ute med honom på vakenpassen och lät honom titta på massa saker, skicka iväg vagnen och fånga i en backe med utrop TITTUT. Super kul och super poppis. Alla föräldrar jag träffade sa alltid, jaha dags att sova? Nej, dags att vara vaken UTE sa jag. Vi var ute ca 1 timme i början. Idag är vi ute 2-4 timmar. Varav han sover 20 min. (nyligen infört)

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » ons 23 maj 2007, 21:00

TackTackTackTack!!! Ni ställer upp så helhjärtat! Inte konstigt att man snabbt blir beroende av det här forumet!

Det får nog bli vakenvagn för oss, åtminstone till en början, när schemat sätter sig. Då tror jag också att vi slipper de där knäppanfallen som han får nu. Och ofta tycker han att det är kul att vara vaken i vagnen: massor att titta på, saker att leka med mm. Första 45-minutaren låter väl tidigt för oss - jag är en sömntuta som älskar att gå och dra i morgonrocken med hemmagjord latte i hemmadrejad kopp...

Ha en mysig kväll, kära cyber-mamma-vänner!

// Åsa

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 07:52

FRUSTRATION och risk för varginsläpp!!!

Varje morgon vaknar sonen runt sju. Ibland somnar han om, men i princip alltid för att vakna igen och vara vaken vid sju. Jag har de allra flesta mornar varit tvungen att plocka upp honom när han har den goda smaken att vara tyst. Ofta är han nöjd - så dock inte nu. HAN ÄR VANSINNIG!!! Klockan är kvart i åtta och han borde sova som en sten. Idag vaknade han fem i sju. Jag låg stilla och lät honom hållas. Skickade en informationsramsa och tio minuter senare en till. Idag har inget spelat någon som helst roll. Han jobbade tidigt upp sig och har i mer än 20 minuter legat och vrålat. Jag har försökt ramsa, men det har just ingen funktion. Jag erkänner - frustrationen gör att man känner allt det där man inte vill. Man svär, man undrar, man riskerar att släppa in en varg eller två, om än aldrig så liten.

Antar att nyckeln till det här för tidiga vaknandet är att han sover max 13 timmar per dygn. Vi har mycket kvar på dagslurarna, även om de sakta börjar arta sig med nya schemat. Mer än en timme på långsovet har vi inte lyckats få än - där tror jag att vi har mycket att hämta. Vi snackar övertrötthet här... Vi skall också se om vi kan mörklägga mer idag.

Kan någon peppa lite? Jag vet så väl att det tar tid, men idag, med dessa ilskna vrål, då känner man sig faktiskt lite tröstlös (för att inte snacka om hur han känner). Och kommer han upp i de här tonarterna, då somnar han inte. Oj, ni skulle höra honom just nu!

Så tar det så lång tid att få honom att varva ner igen!

// Åsa

Inlägg av **TorsMamma** » lör 26 maj 2007, 08:26

Ja, MÖRKÄGG = A o O. KOLSVART skall det vara. Kan även få vara dagtid tycker jag.

Morgon uppvak av den ARGA sorten bemöts med en pangramsa/upplysningsramsa och sen sätter du på MOZART på HÖG volym. Han skall höra det genom skriket. Så gör du i en vecka. Ligger han och jollrar så får man INGENTING, för på natten händer INGENTING - folk sover som GRISAR

Pepping pepping. Skjut nu vargarna och se till att styra upp lurarna ordentligt. Även där kan man använda Mozart, men annars är husljud och telefonsamtal i hög ton under HELA luren att rekommendera.

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 08:52

Tack tack!!! Och allra störst tack för snabba svar!!! Det är helt suveränt!

Vi har svårt att få kolsvart i sovrummet, men skall jobba extra på det, helt klart. Tror säkert att det bidrar. Skall också köra Mozart-knepet, för det här måste göras något åt!

Jag har normalt inga problem själv med ATTITYDEN, men på morgonen... Då kommer de där lite uppgivna tankarna och då underlättar man ju inte situationen direkt. Jag försöker verkligen att tänka på annat, vilket är lättare när han ligger och är nöjd, men när han är arg... Då är det svårare. Särskilt idag, då jag gick upp (är han nöjd ligger jag ju lugnt kvar, om än sömnlös) och ramsade surt... Även om jag startade datorn, så sprang det nog lite småvargar om benen på mig. Annars brukar jag vara vargen själv!!! Fast av den beskyddande sorten, typ varghonan som födde upp Romulus och Remus!

Inte kan man gå och vara arg på det morgonstruliga skräpet heller! Med en flaska mat i magen och ny blöja - då är han det raraste som finns. Ler och smajlar, skrattar och säger: "Det är väl inte konstigt att jag vaknar tidigt! Jag vill ju vara med dig, ju! (Fastän han bad mig dra något gammalt över mig en halvtimme tidigare!) Åsså är världen så himla stor och intressant! Eftersom jag skall rädda världen och bli Nobelpristagare (när jag inte lagar massor med god mat och tränar friidrott) måste jag ju upptäcka ALLT där ute!!!"

Dagens projekt: Mörkläggning och NITISKT schema! Idag skall jag göra ALLT för att få honom att sova längre under 12.30-luren! Men det är ändå fantastiskt, härom dagen ville han inte sova en minut längre än 30 minuter och de senaste två dagarna har han ju ändå sovit en timme - utan support av morsan!

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 12:53

Japp. Då sover han den lur som förhoppningsvis skall bli lång. En timme har ju visat sig gå bra, så nu jävlars... (förlåt ordvalet!) Idag skall jag göra ALLT för att få honom att sova längre. Vaknar han efter en halvtimme tänker jag först inte göra något alls - rätt länge. Sedan slänger jag ut en ramsa.

ELLER??? Skall jag ramsa så fort jag hör honom? Vill inte känna mig tveksam!!! Usch, ingen bra känsla!!!

Om det finns möjligheter vill jag gärna ha svar före halv två, då börjar det dra ihop sig, anar jag.

Annars har jag köpt svart tyg & kardborreband. Gubben planerar också att sätta upp rullgardinen, så vi fokuserar på den i första hand. HÄR SKALL BLI MÖRKT!!! 8)

// åsa

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 13:27

En annan fråga: Han somnar i princip alltid protesterande under dagarna. Inte alltid vrålförbannad, men inte nöjd och inte tyst. Skall jag ramsa mer då? Jag vill ju att han skall somna nöjd! I början på veckan "trodde" han att han var utsövd och låg då och pratade med fötterna mm (man skall inte se tillbaka, jag vet

), men nu, när sömnbehovet hunnit ikapp honom, protesterar han så gott som alltid.

Som sagt, skall jag ramsa mer? Läser alltid vers fyra som en bekräftelse, men jag kanske skall lägga mer krut på en separat bekräftelseramsa?

Inlägg av **TorsMamma** » lör 26 maj 2007, 17:06

Hur gick luren?

Du skall köra ÄNNU BÄTTRE skrattet till go nattet - på dagen. (nu när du tänkte att DET GÖÖÖR JAG JU! Det går inte mer). Men jo, ännu mer!! Och sen när han skall gå upp så är det PARTY som gäller.

Det kan dock ta lite tid, kanske 1 vecka innan poletten trillar ner att det är skoj att lägga sig.

Är han HELT igång på luren för att sova, kan man faktiskt ta till KRIS verktyget solfjäder som markering. Men annars är det ju ramsan som tagit över. Man "slänger" inte iväg ramsor tycker jag. Man använder dem i dialogen. Och med det så ger man "RÄTT" svar på "RÄTT" fråga, om man säger.

Och jag tycker visst att du kan ge en bekräftelse ramsa på slutet som säger såja min son, precis så skönt är det att sova.

Lua · Inlägg av **Lua** » lör 26 maj 2007, 17:39

Ni gör ett kanonjobb

Bra att ni tar tag i mörkläggningen. Inte en dag för tidigt. Det är ju inte för att det är oviktigt som du har fått det rådet... om man säger

Kolla över:

Mörkläggningen.

MAT, MAT, MAT =P~

Proppar ni honom tillräckligt full på dagarna? Det skulle faktiskt kunna förklara en hel del. Både daglurarna och nätterna.

Social delaktighet.

Utevistelse.

Skrattet-till-godnattet.

En annan fråga: Han somnar i princip alltid protesterande under dagarna. Inte alltid vrålförbannad, men inte nöjd och inte tyst. Skall jag ramsa mer då? Jag vill ju att han skall somna nöjd! I början på veckan "trodde" han att han var utsövd och låg då och pratade med fötterna mm (man skall inte se tillbaka, jag vet ), men nu, när sömnbehovet hunnit ikapp honom, protesterar han så gott som alltid.

Han protesterar inte - han frågar. Ska det vara så här

Fortfarande

Idag också

Vet du verkligen vad du håller på med

Kan jag sova tryggt

Och då ska du, i handling, svara: allt är okej. Jag håller vargen stången här ute.

Diska eller gör andra vardagsljud.

Jag tycker däremot inte att du ska ge någon separat bekräftelseramsa. Han vet vad som gäller och ska inte förvirras mera.

Läs nu igenom din egen tråd, noggrannt

Läs Annas svar med alldeles särskilt intresse. Se hur långt ni har kommit. Se om det är något du missat. Ofta kan man se saker i ett nytt ljus när man kommit en bit in i kuren.

Kram Lua.

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 18:39

Jag hade tänkt att påbörja nästa postning med: "Jag MÅSTE svära! Ni som inte klarar dylika ord - hoppa direkt över introt". Så skulle all världens svordomar följa, samt avslutas med orden: "ett rop på hjälp från tröstlöshetens brun..."

Varför köpte jag inte bara en undulat?

Jag hoppar över det!

Det beror inte på att sonen MIRAKULÖST sovit sina timmar, utan för att jag får så bra råd! Det beror på att ni finns! Det beror på att jag plötsligt inte känner mig ensam!

Jag skall LÄSA och STUDERA vartenda ord ni skrivit!!!

Idag sket sig allt, om man får säga så. Mest mentalt, för MIG!!! Fasen, den senaste veckan har jag jobbat METODISKT, PÅLÄST, odlat ATTITYD och bollat tankar och idéer. Jag har utrotat nappen och infört en lugn natt, med garanterade elva timmars sömn. Jag har infört nytt schema, där killen åtminstone sover en hel timme, mot 30 (jä-la) minuter tidigare.

Men idag försvann allt. Först denna MISSLYCKADE morgon! Skrik och gråt, svordomar och VARFÖR MÅSTE JAG LIGGA HÄR??? Anmälningarna till BRIS bara haglade...
Halv tio var det dags igen. Fast det gick rätt bra. Han somnade ganska lugnt, något protesterande, men inte farligt. Han vaknar fem minuter "för tidigt", men jag låter honom vara. Glad kille plockas upp ur sängen.

So far so good.

Okej, nästa läggning. Åtta minuter från läggning till sömn. Får duga. Gnölar - därav postning om ramsa och klagan. Jag gör precis som Lua tipsar: jag diskar (har aldrig diskat så mycket i hela mitt liv!). Radion är på.

En timme går. Jag börjar spänna mig. Axlarna åker upp. Andas INTE med magen. Snart skall han vakna...

Sover tio minuter "över". Axlarna fortfarande spända. Känner att jag nästan börjar gråta - skall han fortsätta sova? Då kommer tårarna börja rinna av lycka! Inser att jag är så SPÄND!!! Mer korrekt: ÖVERSPÄND! Och han känner säkert det!

För han vaknar naturligtvis. Mozart är på, ganska högt. Jag diskar och trampar takten med foten till mitt eget mantra: Han skall somna om idag. Han skall somna om idag...

Det gör han.

Sju minuter.

Då tog nog min ork slut. Men jag satte igång att ramsa. Och jag får försvara mig lite: "slänga iväg en ramsa" är bara ett sätt att uttrycka mig på. Har inte tänkt på hur det kan tolkas. Som gammal teaterapa ramsar jag med liv och lust, själ och hjärta. Jag lyssnar allt vad jag kan - och inser att det gör grabben också! Det var skönt, för det har inte alltid känts självklart. Oftast tystnar han efter ramsan (som avslutas med en bekräftelse), men en halvminut senare är han igång igen. Naturligtvis fick jag ta upp honom halv, fast som vanligt försökte jag göra det när han var så tyst det gick. Sova mer skulle han ju inte. (Men det blev 17 minuter extra - dock en klen tröst.)

Nästa lur - där tafflade jag mig. Tidigare under dagen hade jag flytt fältet och insåg att jag, för att inte gå helt bärsärkargång, var tvungen att göra något. Så för första gången på två år joggade jag!!! Man kan inse att det finns värre saker än att få små skräp att sova!!! Det var en nära-döden-upplevelse! Men jag kunde åtminstone släppa tankarna lite!
Åter till luren. Klockan blev för mycket! Insåg att det var sovdags och jag prioriterade klockan framför skrattet - miss!!! Han somnade fort ändå, men ledsen och min själ var lika sorgsen den.

Så grälade mannen och jag som grädde på moset och sonen vaknade efter 25 minuter. Inte en ramsa fick han (jag ville testa - dumt, jag är inte stolt) och när han sedan kommit upp och stenhårt hävdat att banangröt är skitäckligt, då fick pappa ta över. Då var jag en människa jag INTE tyckte om!!! Och antagligen inte Walle heller...

Jag har tänkt att jag är en varginna, som skyddar min son mot allt!!! Att han är vansinnigt viljestark och har en glupsk attityd på mat och livet, det ställer stora krav på den där varginnan. Men hon blev en mus idag. Usch. Jag kände inte igen mig själv. INTE KUL!!!

Och då är man ingen bra morsa. Nope. Visst kan jag skylla på att jag somnade sent igår och att jag ätit för lite idag, men sanningen är väl att man jobbar HELA TIDEN som mamma och kanske ännu mer som KURANDE mamma! Och idag tog orken slut! Och jag har ändå varit ensam hemifrån!

Men rullgardinen är uppe och de nya, tätare gardinerna har fått svart lakansvävsfoder. Helt becksvart blir det inte, men det är otroligt mycket

bättre. Så då kändes det lite bättre. Och jag skall gå och lägga mig TIDIGT!

Jag skall också LUSLÄSA alla inlägg och postningar. Jag skall fokusera MASSOR på skrattet och inte slarva en sekund. Jag skall ställa stereon i hallen, med Mozart-skiva i.

Som den underbart vackre Colin Firth sade som Mr Darcy i "Stolthet och fördom" (TV-serien): "I shall conquer this! I shall!" (Nu avslöjar jag att jag har sett den serien ALLDELES för många gånger.) Man vill ju inte bli en sådan där som nöjer sig med nappfritt och elva timmars sömn! JAG VILL HA HELA PAKETET!!!

(Såg förresten en FYRAÅRING med napp i stan -

)

Och ja, vi har kommit LÅÅÅNGT!!! Och det är faktiskt därför han är så trött nu!

KRAMAR FÖR ATT NI FINNS OCH STÄLLER UPP!!!

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 20:38

Var just inne och läste på Annas inlägg om träsk att hamna i. Det här gillade jag skarpt:

Ska barnet bryta samman igen är det hennes problem. Det är nu du gör andra ljud i huset, och de ljuden, de verksamheterna, få förhoppningsvis dig själv på andra tankar, så att du slutar bombardera det arma barnet med överkoncentrationens ängsliga orosvargar.

Man vill ju inte ha ett skrikande barn - men ibland måste man nog det! Ibland kan man inte göra mer än att BACKA!!! Göra ljud, tänka ANDRA TANKAR och lämna det lilla livet åt sig självt. Som jag märkt idag OTROLIGT tydligt - du påverkas! Du spänner dig! Du kan inte stänga av! OCH DET MÅSTE DU!!!

Alltså - man skall nog inte ha dåligt samvete för det! Det där med överkoncentration - det var bullseye för mig idag...

Halvvägs in i kvällens andra drink (behöver SOVA tidigt, så jag hjälper till på traven - behövs efter en jobbig dag. SVAGA drinkar - jag lovar!!!) rusar tankarna ändå runt. Dagslur: Vänta med att ramsa eller ramsa direkt?? Det finns väl inga enkla svar. Jag får väl helt enkelt testa. Någon gång det ena, någon gång det andra. Nu kan jag i allafall konstatera att sovrummet är MÖRKT!!! Helt utestängt ljus har jag inte, men det är en jäkla skillnad!

Och jag MÅSTE släppa ner axlarna och inte stressa när timmen närmar sig som sonen skall sova över. Vet inte vad jag skall göra riktigt, men jag måste kunna ta det med en nypa salt. Vaknar han är det faktiskt inte världens undergång! Det betyder faktiskt bara att vi har lite längre kvar på resan, innan vi är i mål! Sedan får jag väl gå och svära i badrummet...

Idag har allt det här tagit alldeles för stor plats. Man har faktiskt ett LIV som inte enbart handlar om SHN!!!

Solen har skinit över Göteborg idag och det har jag knappt märkt!

Hoppas att alla har en bra lördagskväll! Jag skall alldeles snart gå och lägga mig! I mitt väldigt mörka sovrum!

// Åsa

Lua · Inlägg av **Lua** » lör 26 maj 2007, 20:46

Jag tror jag har förstått var lille gossen fått sitt humör ifrån...

Attityden ska vara lugn, säker, självklar, STABIL och har inget med

att göra.

En timme går. Jag börjar spänna mig. Axlarna åker upp. Andas INTE med magen. Snart skall han vakna...

Sover tio minuter "över". Axlarna fortfarande spända. Känner att jag nästan börjar gråta - skall han fortsätta sova? Då kommer tårarna börja rinna av lycka! Inser att jag är så SPÄND!!! Mer korrekt: ÖVERSPÄND! Och han känner säkert det!

Förbjudet

Dra genast bort öronen från hans tröskel och låt honom vara ifred. Gör något som du gillar/behöver/blir uppslukad av.

Jane Austen... Mr Darcy... *längtansfylld suck* Jag måste se mera romantisk film!

Kram Lua.

Lua · Inlägg av **Lua** » lör 26 maj 2007, 20:47

Oj, samtidigt!

Du verkar ha kommit fram till samma som jag

ÅsaB · Inlägg av **ÅsaB** » lör 26 maj 2007, 21:19

På väg i säng - måste bara kolla... JAAAA - LUA HAR SVARAT!!!

Jag SKALL låta honom vara. Jag försöker!!! Men hur man än bär sig åt, när killen är som en klocka (tyvärr inte den jag vill att han skall vara som ännu), så åker de där jäklar axlarna upp... Man börjar lyssna. Man tar av sig tofflorna för att kunna smyga bort till dörren - man hör ju inte in i köket, eftersom radion är på!!!

Åh, fy sjutton. Jag MÅSTE BACKA!!! Men när han börjar gapa - då måste jag väl ändå få ramsa? Fast jag kan ibland undra varför, i ärlighetens namn? Han hör mig, han tystnar, han försöker kanske, men en halv minut senare är han igång igen. Fast en ramsa kanske? Men jag SKALL BACKA!!! Jag skall VÄSNAS ännu mer i köket! Försöka kan jag ju alltid!

Och någonstans, troligtvis här (jag orkar inte läsa mina egna postningar - de har en tendens att vara långa

), skrev jag något om tålamod... Jag kanske borde läsa mina egna, ändå???

Mr Darcy - jag blir darrig bara jag tänker på det. Hade jag inte varit så trött hade jag satt på dvd'n direkt. Den är förresten inte dyr!!!

Nu skall jag sova! "Tomorrow, tomorrow, I love you, tomorrow..." Imorgon skall jag åtminstone inte bli mentalt utmattad...!

Dessa små mål...! Friskt vågat, hälften vunnet? Eller nå't...