Nu blir det kanske svårt att få fram vad jag vill fråga, men jag ska försöka...
Far i huset är bekymrad över Clara, som blir 4 år i maj.
Han tycker hon blir "överkörd" av sina kompisar i samma ålder, och är orolig över detta.
Hittills har jag slagit ifrån mig, och inte tyckt att han har rätt i det han säger, men nu har även jag börjat fundera...
Barnen är hemma med mig, och jag ser till att de får träffa andra barn (för Claras skull mest) c:a 4 ggr./vecka.
Per tycker att hon "lägger sig" för lätt, och går med på allt de andra säger.
Jag har ju hela tiden intalat i Clara "-Man slår inte - man klappar". (Tyvärr lär ju inte andra sina barn detsamma
En del av hennes kompisar är dominanta och tar genast ledningen i vad de ska leka. Clara hänger alltid på, och leker och är glad, som jag upplever det. Men hon tar sällan/aldrig egna initiativ till vad de ska leka.
Det har börjat inträffa på våra "mammaträffar" att någon av de andra tjejerna säger att Clara inte får vara med. Då står bara Clara ledset hängande, utan att varken säga något eller göra något åt det.
Vi mammor ingriper förstås med orden "-ALLA får vara med!!!"
Clara får vara med igen en stund, men sedan kan det hända igen.
Ibland kommer Clara och viskar till mig att hon inte får vara med, och då går jag omedelbart till den unge som sagt det, och tar ett snack mellan
4 ögon med det barnet.
Vi mammor ser ju inte alltid och till 100 % vad/hur dom leker, men det vi ser som inte är bra, avstyr vi förstås!
Borde vi vaka mer över dom?
Vad kan man göra för att Clara ska "ta för sig lite mer"?
KAN man göra något, BÖR man göra något?
"Är" hon bara sådan som person?
F.ö upplever jag Clara som en stark personlighet, som vet vad hon vill, och är orädd för det mesta. Lätt för att prata med okända nya människor, social och gó.
Kan tillägga att med lillasyster är Clara VÄLDIGT dominant, och vill inte släppa ifrån sig en pryl vissa dagar
Det bemöter jag efter råd jag fått av AW
Några vinklingar på detta?
kram anna