Hjälp med felsökning önskas

[tove79]

Tack Elle och tack Anna!
Bra svarat. Bastning på pappa. Han får läsa på igen och sköta nattningen helgen igenom utan undantag. En "mini-kur" för pappa kanske?
Nya tag ikväll!

[annawahlgren]

Å, skönt, tack Förlåt att jag tog i men jag vet, av surt förvärvad erfarenhet, hur vansinnigt lätt det är att stjälpa hela bygget på ingen tid alls - bygget man med sådan möda rest för att ge det lilla barnet den kanske bästa presenten av alla, en god sömn för livet

Så jag jublar och applåderar och emotser glada, friska rapporter

[tove79]

Åh, jag vet. Jag kanske också "ropar på hjälp" lite väl förhastat. Nu löste det sig så klart. Ivar sover gott utan påminnelse nu och jag hoppas och tror att det håller i sig.
Han har haft krupp, lilla hjärtat, så en natt var vi på akuten. Men bortsett från det så flyter det på!

[annawahlgren]

Men stackars liten ändå

[Fjällfolket]

Hu!
Krupp är inte skoj, vi har varit där...om man säger

Kram!
/Fjällmor

[tove79]

Nu är jag här igen. Det har gått en tid i frid, kan man säga. Förutom en dålig vana att vakna okristligt och bajsa (Ivar alltså) har allt gått jättebra. Vi har haft ett schema som skött sig självt, obrutna nätter och bra, regelbundna och tillräckligt långa sovstunder på dagen.
Men nu är nätterna upp och ner! Åttamånadersångest?
Ivar är 8,5 månad nu.
Han har börjat vakna på nätterna, 1-2, ibland 3-4 gånger. Inatt vaknade han säkert 8 gånger! Han skriker, gråter, ställer sig upp, klättrar runt, slår huvudet i spjälorna och är arg/ledsen/förtvivlad.
Han sover sämre på dagen och vaknar ÄNNU tidigare.
Detta har pågått i ca 2 veckor. Jag har tänkt att det är en fas, åttamånaderskris. Men nu kan jag inte tänka längre, Ivar är trött, jag är trött, hela familjen är så trötta att vi bara bråkar. Ivar har ju också dragit på sig krupp och med detta blir det komplicerat att hålla honom kvar i spjälsängen. Börjar han gråta blir det sämre. Han är tokförkyld nu och har haft svåra kruppanfall de senaste två nätterna. När vi då ca 1 gång/natt måste hålla upp honom framför öppet fönster blir ju saker ännu mer uppoch ner för lillen. Och då måste jag ändå tillägga att vi är väldigt coola när det kommer till sjukdom, vi har avvaktat länge.
Nu ber jag om goda råd...och snälla, skäll inte på mig, jag vet inte om jag gör rätt eller fel - jag är bara så trött! Och ännu värre för stackars Ivar!

[annawahlgren]

JA, förvisso är det åttamånadersångest. (Läs gärna om den i Barnaboken. Krångelnätter är vanliga och om möjligt ännu större säkerhet än vanligt behövs från de ömmas sida.) Och i förening med kruppeländet kan jag tänka mig att ni gör allt annat än dansar på rosor just nu.

1. Om det hjälper att hålla honom för öppet fönster, lägg honom då med öppet fönster. Friskt och kallt i rummet, alltså. Vattenbalja under sängen också, kanske. Vi vill inte ha torr luft. Lätt klädsel och bara bomullssängkläder, inget som retar halsen. Dammfritt, golvtvätt När han sovit i tio minuter (inte tjugo) kan du lägga över honom snabbt.

2. Prata inte. Lägg tillrätta distinkt och använd solfjädern, betryggande och länge nog, tills han är lugn och sömntung i hela lilla kroppen. Rör inte händerna utan ge den statiskt rakt uppifrån, medan Attityden av Självklarhet formligen strömmar ner och in i honom. Ramsa mjukt på utgång utan att vända dig om. Det gör inget om han hinner somna.

3. Mildra hans oro på dagarna genom att sätta dig på golvet hos honom till hans disposition om och när han gnölar och ballar ur. Se glad ut och passa på att vila trötta skallen

[tove79]

Tack Anna, för att du orkar svara!
Har lagt Ivar framför öppet fönster ikväll, och det verkar vara lenande för luftrören. Han har sovit gott ett par timmar och knappt harklat sig.
Ska försöka följa dina råd - det brukar bli bra !

Så skönt att detta forum finns!
(Makens standardfråga när vi hamnar i bryderier kring barnen: "Vad säger Anna?" Alltså, vad står det i Barnaboken?)

[annawahlgren]

[tove79]

En kort fråga bara:
Ikväll tog nattningen 17 minuter, mot 20 igår...men nu vaknade han efter en stund och var jätteledsen. Jag avvaktade först men skriket tilltog, då gick jag in, la honom till rätta och ramsade mig ut. Ännu mer skrik och panik. Jag ramsade från dörren. Han skrek och skrek. Då gick jag in och solfjädrade och det fungerade. Men jag är rädd att fastna i det.
Rätt? Fel? Tips på vägen? Detta SKA gå! Och denna gång ska jag göra allt rätt om jag så ska fråga mig blå härinne. Bättre det än att jag frågar honom, ju.

[annawahlgren]

I ett sådant läge - i de flesta lägen - kan man alltid tänka: "En gång är ingen gång."

Två gånger är en dålig vana, kan jag tillägga...

Så avvakta, avvakta och envisas alltid med att låta ramsan få sista ordet

[tove79]

Nu hann jag inte läsa ditt svar innan vi gick och la oss...
Natten var hemsk! Men gick bra ändå, på något sätt. Mellan 01.15 och 03.30 vaknade Ivar sjuttioelva gånger. När jag fjärde eller femte eller kanske till och med sjätte eller sjunde gången (jag var förbi av trötthet) hade lagt honom till rätta med solfjäder och han inom en liten stund (lagom till att jag somnat om) ändå studsade upp och skrek och grät surnade jag till, la mig med kudden över huvudet och ramsade bestämt genom skriken. Han vrålade i kanske 20 minuter men till slut blev det tyst. Jag hörde hur han låg och krånglade...jag ramsade igen...och jodå, han somnade. Och jag kände mig hemsk...men ändå inte... Efter 10 minuter gick jag upp och la en filt över honom, då låg han ändå rätt i sängen, han hade krypit tillbaka och lagt sig åt rätt håll. Sen sov han ända tills klockan ringde. Vi är rätt mosiga båda två.
Var det rätt eller fel? Nu fick han ju liksom gråta sig till sömns, men kanske hade det inte behövt ta så lång tid om jag inte hade varit där och krånglat ett par gånger först ...Fortsättning följer...

[tove79]

Läste nyss på forumet att en 9månaders ska ha 14 timmars sömn. Vi har kört på med samma schema rätt länge nu, men då är 15 timmars sömn inräknade, men jag kan verkligen inte se hur jag ska kunna dra ner på sömnen mer på dagen...

Så här:

18.30-06.30 Sova natt

Frukost och påklädning av familj

08.00-08.45 Ivar sover i vagnen på väg till dagis. Eller med någon trött förälder hemma på helgerna.

09.00 Frukost nr 2/Mellanmål. 1/2 Banan eller 1/2 äpple eller liten smörgås med leverpastej.

11.00 Lunch

11.30-13.00 Sova

14.00 Mellanmål, i dagsläget bröstmjölk.

15.30-16.15 Ivar sover i vagnen på väg hem från dagis. Eller i vagnen på balkongen.

16.30 Middag

18.00 Pyamas på, skrattet till godnattet, släcka lampan, äta välling.
18.30 SOVA

Jag tror han behöver vartenda uns av dagsömnen ännu. Vad tror ni. Nu är det ju mini-kur, som verkar bli en jättekur så jag bör ju inte ändra på något nu, känner jag...

[annawahlgren]

Efter 10 minuter gick jag upp och la en filt över honom, då låg han ändå rätt i sängen, han hade krypit tillbaka och lagt sig åt rätt håll. Sen sov han ända tills klockan ringde.

Stor seger Delseger Han har lagt sig tillrätta själv. En oerhört viktig pollett har trillat ner.

Då är det "bara" att fortsätta inskränka trafiken - totalt

Behåll du de 15 timmarna. Han kommer att visa när det är mer än han behöver.

Men än så länge behöver han dem, för ju mer och bättre han sover, desto tröttare blir han. Först

[tove79]

Jag har insett att vi nu kurar PÅ RIKTIGT. Detta är ingen mini-kur. Borde haft vett att nollställa från början bara.
Igår tog det bara sju minuter för Ivar att somna, och han lät inte ens särskilt arg, protesterade mest för sakens skull. Jag gick in en gång och la tillrätta, men bara en gång. Ramsade ett par gånger från dörren. Under tiden städade jag köket med buller och bång.
Ivar la sig tillrätta med tummen i munnen när han hade gapat färdigt. Sov sen utan knyst till 01-någonting. Då vaknade han och skrek argt. Jag ramsade EN gång från sängen och han la sig till rätta och somnade om direkt! Sen sov vi alla tills klockan ringde.
-Godmorgon! hojtade jag.
-Gogo! ropade Ivar