Nionde natten stundar... Hjälp!

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
Victorine
Inlägg: 37
Blev medlem: ons 11 okt 2006, 19:11

Inlägg av Victorine »

Kanon! =D> Ååå vad du är duktig! Så glad jag blir att det händer grejer och går i rätt riktning. Han äter mer vid varje mål, eller hur? Så blev det hos oss och jag har hört fler säga det. Men jag skulle återigen starkt rekommendera dig att vid varje mål avsluta med något mer; gröt, välling eller puré, så han verkligen blir proppandes mätt! Man blir itutad att man ska ta det lungt, men de allra flesta barn tycker det är jättespännande med nya saker i munnen :D inte minst mat! Tuta och kör, pojken visar när han inte vill ha. Och ordentlig mättnad (som är svår att få vid jämtammning) är en god bot mot överlevnadsångest och underlättar för honom att slappna av och sova.

Verktyg kommer du att hitta. Läs om Förhållningssättet (igen?) och kolla i Verktygslådan (igen?), där finns det trollerigrejer. :D

Har du fått kontakt med nån coach ännu?

Heja, tjejen!
Victorine
Mamma till Nadia 010526 och Elis 060501
Victorine
Inlägg: 37
Blev medlem: ons 11 okt 2006, 19:11

Inlägg av Victorine »

Hej igen!

Jag har inte så långa stunder lediga att sitta vid datorn, så det blir ibland väldans kortfattat det jag skriver, och upphackat. Jag hoppas att du inte upplever mig som nån messerschmidt som vet och kan allt och alltid gjort rätt. Himmel, det är ju av misstagen man (ibland) lär sig nåt. Som det där med maten. t.ex.

Nu var det inte det jag tänkte på utan det att du känner dig rådlös när lillgossen inte lugnar sig. Jag förstår det, men han måste få låta. Han måste t.o.m få låta mycket, om han behöver det. Han frågar, på allvar, av alla sina krafter "SKA JAG VERKLIGEN LIGGA HÄR??? KOMMER INTE VARGEN OCHTAR MIG???" Ditt svar, ibland med ramsa, ibland med vagning men oftast ordlöst ska vara: "Nej, vargen tar dig inte. Jag ser till dina intressen, du kan sova tryggt." När du tar upp honom säger du: "Nej här kan du naturligtvis inte ligga. Det är inte säkert. Bara hos mamma är det tryggt."

Ramsan tar du när han låter lite trött och ledsen. Vagning - mycket kort - när läget är AKUT, inte annars. Att göra andra ljud i bostaden kan vara ett svar också: allt är i sin ordning. Du kan sova.

Jag skulle önska att du fick en coach snabbt för att kunna reda ut det här bättre än vad jag kan. Och för att lillgossen ska kunna få fråga och du svara någorlunda ostört så behöver Pappa få åka bort med storsyskonen, eller åtminstone öronproppar.

Jag kan inte låta bli att undra också hur mycket mer du orkar. Om du känner att tröttheten blir dig övermäktig så ringer du väl BVC? De har faktiskt resurser så du får sova någon natt och ladda.

Jag är mycket intresserad av att få höra hur det går för er, hoppas du hör av dig och berättar.

Kram / Victorine
Mamma till Nadia 010526 och Elis 060501
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Va? BVC? Hur då?
Men jag känner mig laddad, faktiskt. Eftersom han var så duktig fram till två inatt. Så det händer ju saker.
Jag är jättetacksam för att du svarar! Det tog en stund att skriva detta, för jag fattade inte att min tråd fortsatte på sidan 2...

Men när han börjar skrika: Då börjar jag med ramsan. Ska jag dra den då och då även om jag ine märker nån effekt på honom? Kan jag gå rätt nära vagnen så jag inte behöver skrika så hemskt?
Och vid kris (det tycker jag att det är mest hela tiden, men ska behärska mig) så vagnar jag. LITE. Men ska han tystna och/eller bli still eller ska jag sluta ändå?
Oj, vad många frågor.
Svara om du har tid och lust.
Har ingen coach än, men en på gång ev i Vagnhärad.
Sara
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Nattrapport:

Ilja lades 20.00
grät vid 1.00 ramsades, vagnades ca 4 ggr
(lät, men klarade sig själv)
grät vid 4.00 ramsades, vagnades som ovan, togs upp tyst, ammades, vagnades
(lät men klarade sig själv)
väcktes 6.00 (sov som en sten)

BRA
men jag har nog fuskat litejavascript:emoticon(':oops:') för eftersom han börjar gråta direkt efter vagning och inte verkar reagera på ramsa då, så fortsätter jag vagna när han tystnat. Då gör jag pytterörelser och säger ramsan samtidigt så att han ska höra den. Det gör han ju inte om han skriker.
Jag har inte orkat vänta så länge och se om han slutar skrika själv, tyvärr.
Är det fel att göra honom lugn med vagning?
Han har ju bara fått hjälp två gånger i nattjavascript:emoticon(':)')

Nån som har bra tips?
Sara

PS Han var så glad igår, men lite trött. Schemat har 14 och en kvarts timme sömn, men han ska nog ha 15. Men nu är han ju trött för att han inte sover hela den tid han ska...
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
Victorine
Inlägg: 37
Blev medlem: ons 11 okt 2006, 19:11

Inlägg av Victorine »

Hej igen!

Vet du, du börjar så smått vara en av mina idoler. Vilken tåga! :D Fantastiskt. Och så roligt att det går bättre och bättre. Måste kännas jätteskönt att få sova litegran, i alla fall.

Jag är ganska osäker på det här med vagning (jag buffade min son i spjälsängen) och även ramsning, faktiskt. För oss fungerar ramsan sådär, inte toppenbra, vilket får mig att ibland undra om vi använder den rätt. Därför känns det minst sagt vådligt att ge någon annan instuktioner i ämnet :) men jag ska säga hur jag förstått det hela, sen får du läsa på. Förhoppningsvis får du också snart en COACH som kan hjälpa dig. (Jag tycker det verkar ta lite tid, det där.)

Alltså: så här har jag fattat det: Första natten, för att bryta ett dåligt mönster ha man buffning/vagning att tillgå. Det är Storsläggan i verktygslådan. Första natten kan man få buffa/vagna ganska länge och ofta för att den lille ska slappna av. Och solfjädra, och ramsa och så.

Efter första natten ska inte Storsläggan fram annat än för riktigt riktigt vrålakuta lägen. Nu vet jag inte om man använder solfjädern i vagnen? Men tillrättaläggandet och solfjädern är alltså Lillsläggan, som hänger kvar för att ge ett tydligt besked om att nu är det sovdax, tillsammans med ramsan (som man tar när man vänder sig bort och går ut). Och ramsan funkar inte alls i början, men gradvis allt bättre. Sen måste den lille få ifrågasätta vad i friden du håller på med. Kom ihåg att hela hans liv har han fått veta, om och om igen, att själv kan han naturligtvis inte ligga! Vargen!! Så fort han "frågat" har han fått det svaret. Så var det hos oss i alla fall.

Jag vet inte om det är så jättefel att vagna som du gör. Hur upprörd är han? Behövs storsläggan verkligen? Risken finns att du svarat "Du kan sova om din bädd rör på sig. Då är det säkert." vilket kan medföra att han inte kommer att känna sig trygg för vargen om inte du vagnar. Var inte målet 10 timmars sammanhängande, pålitlig sömn? (Varför inte 11 eller 12 timmar?)

Jag tror att om du vill att lille Ilja (vilket underbart fint namn) ska ha den där ljuvligt säkra och djupa sömnen så ska du göra precis som det står i SHN-boken. Om du inte har den kanske du kan låna den på biblioteket. Kan maken svänga förbi bibblan påväg hem från jobbet kanske?

Han ska inte skrika dig till sig, utan från sig. Du ska svara på gossens frågor, sakligt och utan att överreagera. Ta inga släggor om du bara behöver en skruvmejsel. Han kommer att svara allt bättre på ramsan om det är den han får.

Nej, nu måste jag avsluta. Snälla ni andra som tittar in och läser detta, kom med synpunkter. Och lycka till med nästa natt, hoppas ni fortsätter att göra framsteg.

Kram / Victorine
Mamma till Nadia 010526 och Elis 060501
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Tack! Jag väntar varje kväll på en coach, men ingen visar sig...
Natten igår var bra, även om jag vagnar på tok för myckat, jag vet ju det.
Men han skriker MYCKET. Ramsan ger ingen effekt.
Jag skulle ju kunna vagna kort, gå ifrån med ramsa om och om och om igen. Kanske går det till slut. Men han börjar vissa gånger skrika direkt jag slutar vagna.
Så jag släggar. Det är nog så att "ja, du kan sova tryggt om bädden rör sig, inte annars".
Och jag har svårt att stå ut med hans gråt.
Jag vill göra honom trygg då. Men det är kanske inte lika med tyst...

Igår sov han så fint på dagen (brukar vara bra) och var glad. Men idag har det krånglat. Vaknat flera gånger och jag har vagnat. Ibland gjort kortare lurar.

Vet inte riktigt varför jag beslutat tiotimmarsnatt... Jo, det vet jag kanske, för att det vore ännu jobbigare att få honom att sova tolv timmar inbillar jag mig.
Och för att åtta är en läggtid som passar resten av familjens vanor. Och sex är bra att gå upp. Sen kan han få sova sju till sju kanske.

Oj, oj. Inför denna natt känns det inte så kul faktiskt.
Tack än en gång.
Sara
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Tack, Victorine :wink: :D

( Men kanske ska vi inte sätta alltför stor tillit till bvc :oops: Om man har "tur" får man en tid hos psykologen, som gräver i ens egna gräsliga hemförhållanden och person :roll: :shock: :lol:)
3barn skrev:... eftersom han börjar gråta direkt efter vagning och inte verkar reagera på ramsa då, så fortsätter jag vagna när han tystnat. Då gör jag pytterörelser och säger ramsan samtidigt så att han ska höra den.
:D Det verkar minst sagt rörigt, om man säger, din egen lilla light-verson här av - vad då :?: Inte Sova hela natten-kuren i alla fall :cry:

Vill du kura lilla barnet och få säkra sköna nätter ber jag dig att göra som det står. Du har fastnat i det beramade vagningsträsket (och "pytterörelser" gör ingen effektiv vagning - se Verktygslådan och / eller Lathunden) och det kan man göra, men skona honom då åtminstone från ramsan samtidigt :roll: Han är redan nu kolossalt förvirrad :cry: och ber dig agera betryggande, i ordets sanna mening betryggande, så han vågar och kan sova lugnt. Precis som Victorine skriver.

Läs på, kära, jag ber dig :!: När du kommer så långt att du verkligen genomför SHN, måste du veta exakt vad du gör och varför. Och inte ställa frågor till barnet. Det är han som väntar på svar från dig. Han behöver inte dina frågor i retur - dina vargar. Skjut dem :!:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Jag vet, jag vet. Egentligen.
Det är verkligen lite typiskt mig, att göra det lite halvdant sådär....usch.
Men ska jag nu börja om som om det vore natt ett?
Eller köra bara? Där vi är nu.
Jag har läst. Mycket.
Så inatt tänker jag med tryggt sinne ramsa honom enligt förslag och lägga tillrätta och dra ett par tag i NÖDFALL. Tyvärr är det rätt ofta nödfall för mig. Jag har väldigt svårt att stå ut med hans gråt. Blir gärna att jag tycker synd om honom.
Men det SKA gå!

Tack för svar också. Ilja har med glädje mottagit sitt schema enligt Barnaboken.

Sara
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Hej Sara :!:
Bra att du tar nya tag!
En liten fundering bara; "måste"du ha honom i vagnen - han är ju trots allt ett halvår nu, och kanske skulle det gå lättare för DIG om han sov i spjälis, det är ju lite svårt att vagna spjälsängen! Tänk dig annars att vagnen ÄR en spjälsäng, och vagna ska ju ersätta buff, och buffa slutar man göra andra natten...
Läs på mer om ramsan - buffningen - solfjädern (och resten med :wink: ) och tänk som så att när du känner att du verkligen verkligen måste vagna/buffa DÅ ramsar du! Vid absolut totalkris, DÅ vagnar/solfjädrar du honom lugn, men INTE till sömns!
Fortsatt lycka till :!:
Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Jag behövde nog läxas upp av Anna Wahlgren herself.
För inatt var jag orubblig.
Det var nog det värsta jag varit med om, men vargarna höll jag i köket hos mig!

NATTEN:
Somnade tyvärr när han sög kvällsmat, gick inte att få liv i. Vaknade inte ens när han lades ner i vagnen, men jag ramsade och gick. 20.00

20.30 gråt, ramsa, tystnade

21.30 lät lite

01.00 gråt
Och här kör det igång. Jag ramsar i dörren, går ibland in och lägger tillrätta och vagnar KORT. Om och om igen. Jag har antecknat på tre A4-blad... Efter en timme så börjar hantystna mellan skrikstunderna, 15 s skrik, 5-10 s tyst osv, osv. Blev tyst några minuter en gång, men satte igång igen. Totalt en timme med skrik-tyst-skrik-tyst. Många bekräftelseramsor mellan varven och som slutkläm.
Vid 03.00 blev han tyst.

06.00 Väcks

Ja kära nån. Han grät sig faktiskt till sömns. Var det rätt? Fick ju inte tyst på honom med ramsan. Trodde ett tag att han aldrig skulle tystna.
Jag var så rädd att han skulle vakna igen och att det skulle ta resten av natten att få honom tyst. Jag var inte trött, men det var så HEMSKT att höra honom skrika!
Men han sov till morgonen!
Försökte hela tiden tänka att jag hjälper honom. Inte är elak.
Kan man tänka sig att han kommer att skrika lika länge inatt? Att han vaknar till är okej, men de här långa skrikstunderna har jag svårt att härda ut med.

Sara
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
Victorine
Inlägg: 37
Blev medlem: ons 11 okt 2006, 19:11

Inlägg av Victorine »

Jomen nu händer det saker! Nu tror jag faktiskt du är på gång! =D>

Att han "grät sig till sömns" låter ju hemskt, men gör vad du kan för att inte tänka på det så. Tänk på det som frågor. Är det konstigt att han frågar och undrar? Ärligt? Du måste kunna låta honom fråga. Sen måste du ge de rätta, sanningsenliga svaren. "Det är inte farligt att ligga där på mage i vagnen. Vargen kommer inte. Det är inte farligt för dig att sova." Om och om igen, lugnt och sakligt. Hur många gånger har han fått det motsatta beskedet? Jag vet inte om jag törs skriva det, men egentligen tror jag att du gjort första natten nu .. tycker det verkar som om att han trodde dig vid 03.00, eftersom att han sen sov till 06.00. Jag skulle inte alls bli förvånad om det kommer att gå ännu bättre nästa natt, alltså natt 2. Men ingen storslägga då alltså.

"Han grät sig till sömns. Var det rätt?" Ja. Ja, kära du, det var det. Än dröjer det innan han godtar/förstår ramsan som ett så klockrent svar att "här finns ingen varg, du kan sova" att han blir tyst och sover på direkten. Nu är inte uppgiften att få lillgossen tyst, utan att få honom lugn. Och du lyckades, ju. Han sov till morgonen, eller hur?

Mycket, mycket, mycket bra jobbat. Härifrån bör det gå lättare.

Till Anna: Icke ska du tacka mig! :) Däremot är jag och hela vår familj mycket djupt tacksamma för att vi fått ta del av dina erfarenheter. Många är de gånger jag funderat över hur mödrar fixade det förr i tiden, när de hade sina små stugor fulla av barn och massor massor med arbete utöver barnaskötingen .. när jag har så knepigt med två, tänkte jag. Jag får ju inget gjort. Jag tyckte jag följde alla direktiv jag fått; fri amning, samsovande, bärsjal etc för att skapa grundtrygghet men det blev gnäll och gnöl, dålig aptit och dålig sömn och det blev succesivt allt sämre! :shock: Hur fasen fixade dom det förr??? tänkte jag om och om igen. Att så värdefull kunskap gått förlorad på så kort tid .. men så upptäckte jag dig. :D :heart: :!: Jag skulle tro att du är en modern version av en sån där klok och duktig 1800-talsmamma, och att du dessutom satt ord på det du vet och delat med dig till oss är bara så makalöst bra! Frid råder nu i vårt hus (jo, faktiskt) och vi är dig gränslöst tacksamma. Gränslöst.

Måste sluta. Du, 3barn, nu tror jag du har kopplat geppet. Lycka till och stor kram.
Victorine
Mamma till Nadia 010526 och Elis 060501
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Tack för uppmuntran!
Ja, visst var det natt ett jag gjort nu. Synd att det tog elva nätter med fjant innan dess bara! Jag liksom laddade genom att sova extra lite och göra honom extra förvirrad i elva nätter innan jag satte igång på allvar... Fiffigt!
Men det är helt mitt fel.
Och nu gör jag rätt. Jag vet ju det, men det är svårt när han tar i på andra timmen i sträck.
Men det blir lättare inatt.
Jag har varit trygg och bestämd vid alla dagslurar idag också. Ha!
Sara
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Bra, bra :!: Pris och beröm :lol: Äntligen slut på förvirringen för lille gossen :lol: :lol: Så SKÖNT :lol: :lol: :lol:

:D Tack, Victorine för dina underbart varma ord :heart: Lite vill jag hemskt gärna citera under "Livet efter kuren - en uppmuntran". Medan jag torkar de rörda tårarna :oops: :cry: :!:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
3barn
Inlägg: 72
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 14:37
Ort: Järna

Inlägg av 3barn »

Ja, hallå.
Jag har en son som sovit åtta, ÅTTA!!!, timmar i sträck! Med bara lite mummel emellanåt.
Jag svimmade nästan och var glad och frejdig i köket med diskskrammel och tidningsprassel från 4.30 när han tyvärr frågade och frågade...
Men han tystnade emellanåt nästan med en gång, mot en timme igår natt.
Var tyst i 5 min redan efter en kvart, men satte igång igen och en kvart innan morgondags 5.45 tände jag lamporna och tjoade GODMORGON när han var tyst ett ögonblick.
Men då GRÄT han igång igen och jag stod länge bredvid vagnen och klappade, var glad och tjoig, men han bara blundade och grät. Lillknoppen! Så jag reste upp honom lite och så mattades skriket och han fick komma upp.

Att gnälla på att jag behövde gå upp 4.30 känns ju fånigt efter hans åttatimmarssömn.
Men gör jag rätt som ramsar vid dörren ibland, inte ofta och inatt la jag tillrätta och vagnade KORT två gånger (på 1 1/4 timme)? Jag är noga med bekräftelseramsan också.
Jag vagnar honom alltså inte lugn, för det skulle bli för länge, men i alla fall så att storgråtet slutar.

En ny grej inatt var att han blev tyst och lyssnade på ramsan! Känns häftigt! Efteråt gråter han ju igen, men då har den i alla fall gått in.

Och hela dagen igår var han GLAD. Lite trött, men tydligt glad. Och då kan han ju inte vara olycklig...hi hi.

Glad och nöjd Saramamma (...ÅTTA!)
Mamma till
Noa född i juli 2001
Viggo född i april 2004 (med Cri du chat syndrom)
Ilja född i maj 2006
Victorine
Inlägg: 37
Blev medlem: ons 11 okt 2006, 19:11

Inlägg av Victorine »

Det är lysande, verkligen toppen!! :D :!: :D :!: Åtta timmar, alltså?! Nu är det sannerligen på gång saker! Visst känns det också tydligt för dig att nu börjar det falla på plats?

Lite tokigt att du inte utnyttjade marginalkvarten åt andra hållet på morgonen, dock. Ingen jättegrej, men du hade fortfarande en halvtimme till förfogande och med lite tur hade han kanske somnat om. Men som sagt, ingen jättegrej i sammanhanget, du kommer att få chans att göra rätt framöver.

"Men gör jag rätt som ramsar vid dörren ibland, inte ofta och inatt la jag tillrätta och vagnade KORT två gånger (på 1 1/4 timme)? Jag är noga med bekräftelseramsan också.
Jag vagnar honom alltså inte lugn, för det skulle bli för länge, men i alla fall så att storgråtet slutar."

Jo, jag tror du gjort rätt. Tycker det låter lagom, om han varit riktigt riktigt upprörd .. håll i minnet att jag inte är professor i ämnet. Nu ska väl bekräftelseramsan snart vävas ihop med påminnelsen så man inte stör med den, bara. Och storsläggan ska nu, till tredje natten, inte behövas alls. Tänk som så att när du vill in och vagna, det är du ska ramsa.

Jag tycker du gör det såååå bra. Nu är det inte långt kvar till de sköna TIO timmarna!! :shock: :D :D

Stor kram!
Victorine
Mamma till Nadia 010526 och Elis 060501
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"