Hej!
Sonen, 7,5 månad har med enstaka undantag följt sina scheman fint, sovit sina 19-7 nätter kanon och sällan sovstrulat men nu urartar inte bara dagslurarna utan även lägg- och morgontid. Han visar tydliga tecken på 8-månadersångest, främlingsrädsla, omväxland frimodig "forskare" och omväxlande klättrande på mig, hängande i byxbenen, gnölig och "känslig" för småsaker - små "missöden".
För tre veckor sedan blev det helt ohållbart med tre lurar, vi fick ta bort sista 20-minutaren och införde två lurar. Lite svajigt en vecka, stabilt förra veckan och nu senaste tre dagarna - katastrof!

Han har vaknat 6 och inte varit intresserad av att somna om - idag lyckades vi dock få till en omsomning - somnar sedan (förstås) allt för tidigt, i förrgår och igår redan i ensamleken 7.30-8

Sover 25-35 min sedan igång igen, somnar sedan under promenaden 12.15-13.15 sover ca 35-45 min. Sover sedan 15.15-16 på em. Trots detta snåla tilltag sömn somnar han plötsligt inte längre 19 när han läggs utan ligger och gnölar till 19.15-19.30. Övertrött?? Han har de här dagarna sovit 13,5-14 h trots att han getts alla förutsättningar att sova mer. Idag sov han 25 min av sin 1,5 h lur på fm (men var kvar i sängen och tyst efter första uppvakskrisen, tiden ut), 45 min lunch och 45 min em.
Hans schema ser ut så här:
7 morgon
10-11.30 fm-lur
15-15.45 em-lur
19 natt
Det han nu faller tillbaka på är ungefär hans gamla schema, men då sov han 1,5 h över lunchen - nu 45 min max.

Nu vill jag inte vela mellan scheman och kanske var jag för snabb att byta schema, men det gick aldrig att få till 20-min på em med massivt kvällstrassel som följd, för trött för att äta på kvällen, skarv och uppvak. Inte skoj!
Anledningen till att jag blandar in 8-månadersångesten i rubriken är hur hans uppvak ser ut. Han vaknar med ett illvrål, gråter förtvivlat. Sitter i sängen med tårarna sprutande. Panikskrik och allmän förvirring.

Jag försöker ha bra attityd men samtidigt gå in snabbare, lägga tillrätta, lugna i sängen, solfjädra och ut igen. Bara ramsa utanför i sådana här lägen har snarast motsatt verkan. Jag VET att det troligtvis är tillfälligt, en månad eller så, men hur hjälper jag killen igenom utan att schema och tider rasar helt??