Stackars er - det är bara att beklaga att era barn gör livet så jobbigt för er
. För så "är det ju att ha barn"
.
Vad som verkligen är synd är att ni i detta gnölandet inte kan se den otroliga gåva och skatt ni har framför er! Ett litet barn som inte kommit för att ställa till besvär för er med sitt "gnölande"
. Låt ungen vara ifred och få ha sitt egna liv - sin egen space - utan att någon ska analysera vad barnet tar sig för! Ursäkta, men har ni inget bättre för er
!?
Vänd på steken - hur tror ni att barnet ser till ERT gnölande?! Exakt hur betjänt är barnet av det?! Hur känner sig barnet när er lycka/olycka hänger på huruvida det "uppför sig" så som ni önskar? Hur känns det? För känns, det gör det! Kan det möjligtvis vara så att gnölet smittar av sig precis lika mycket som ett klingande skratt?!
Japp - det var Mammuten som röt
för detta forum är tänkt för BARNEN och hur vi ska leda dem rätt med kärlek, initiativförmåga och vänlig självklarhet. Inte ett forum för beklagande föräldrar - då får ni söka er annanstans för det ändamålet (det finns massor) och vända er hit för vägledning i en positiv anda! Så som sig bör när man är välsignat med ett underbart litet barn!
, men egentligen så är ju gnölandet jobbigare att lyssna på än när hon blir riktigt ledsen... Jaja, allt kan ju inte vara frid och fröjd vareviga dag, även om det är det man hoppas på [-o<
....