Hum humlan skrev:
1. Verkar det här schemat rimligt? Min son är exakt 5 mån gammal nu.
Sova natt 18.45-06.45 (12h) mat kl 7
Dagslur 8.30-9.15 (45min) mat kl 10.30
11.30-13.00 (1.5h) mat kl 13.30
15.15- 16.00 (45min) mat 16.30
Nattslurk kl 18.15
Schemat täcker sonens sömnbehov och mat. Om det passar familjen så blir det kanon!
2. Jag matar bara en gång vid matdags, men har förstått från tidningen ViFöräldrar att jag kanske borde amma honom två gånger med paus mellan vid varje måltid. Är det viktigt för att han skall klara 12 timmar utan mat på natten?
Har du börjat med smakportioner? Sonen börjar bli stor och kan behöva lite mer tex mosad banan, gröt, grönsks-/köttpuré. Ett förslag är att du tex helammar till frukost och då ger du först bröst 1 tills sonen släpper, rap och sedan bröst 1 igen, truga tills det är tvärstopp och sedan rap. Sedan sköter du honom, umgås, låter honom vara med i det dagliga arbetet. Inom en timme efter du gav bröst 1 så ammar du igen. Då ger du honom bröst 2 och gör likadant som vid bröst 1. Övriga mål föreslår jag att du ger smakporrtion först och sedan fyller på med amning. Förutsättningen för att kunna sova gott är mat, mat och mer mat under dagen.
3. Kan det vara så att han inte står sig på amning hela natten, utan faktiskt blir hungrig för att mjölken är för blaskig? Jag vill helst inte ge välling ännu. Om jag skulle vilja ge ett nattmål, skall jag då väcka honom en speciell tid? Jag är inte rädd att han skall gå ned i vikt för han har ordentligt med bebishull.
Om han får ordentligt med mat under dagen, klarar han utan problem 12 h natt utan mat. Släpp inte in några matvargar
Jag föreslår att du pumpar ur under morgon/fm och sparar tills kvällen och ger det i flaska som nattslurk. Kvällsmjölken är ganska blaskig och mättar inte så bra.
4. Under uppföljningsveckan vaknade han några gånger på nätterna, var först tyst ca en kvart och somnade om av sig själv efter en kvart till efter att ha gnällt/gråtit lite i omgångar. Här missade jag att ge bekräftelse vilket jag tror kan göra stor skillnad om jag gör kuren igen. Eller?
Under första natten ska sonen ha betryggande besked (ramsa) DIREKT när han vaknar. Vid behov går du in, lägger tillrätta, buffar tills kroppen blir avslappnad, kort solfjäde roch ut med ramsan. Under andra natten ska ramsan ta över som verktyg och du buffar endast kort som markering vid läggningen. Alltså ger du ramsa direkt vid uppvak även under andra natten. Sedan börjar du backa mer och mer. Vid uppvak under natten, lyssna av sonen först, kanske han bara drömmer och somnar om själv? Jobbar han upp sig så ger du en bertyggande ramsa. Vakanra han under vargtimmen ger du en ramsa DIREKT vid första pip som ger beskedet: Lilla vän, det är inte morgon än, du kan somna om" LÄS PÅ MER UNDER LATHUNDEN, DÄR DET STÅR OM HELA KUREN.
5. Efter jag gett beskedet nu ser det ut så här: Han försöker lyfta/vrida huvudet men när jag hållit ett tag ligger han sedan still med vidöppna ögon. När jag tar bort händerna åker huvudet upp och han lyfter överkroppen på armarna. Ligger och styrketränar så tyst och stelt i ca 10 min, varefter han testar hela sin repertoar; sprattlar, jollrar, piper, tjuter, stånkar, flämtar, spottar, grymtar, pratar, gnäller mm. En liten stund senare kommer frustrerad gråt (inte ledsen) som ebbar ut och han somnar på 5-10 min.
Det är helt tillåtet att böka och låta innan man somnar. Tänk själv hur du gör innan du somnar på kvällen
Bra att du börjat träna på att lyssna av sonen, det är A och O för att kunna hjälpa och att inte störa
Efter kurnatt 2 "bakar du ihop" bekräftelsen med ramsan du ger på väg ut från rummet, genom att "gå ner" i tonläge de sista två verserna. Vid behov ger du en påminnelseramsa som du drar ihop med bekräftelsen. Som ger beskedet: Precis så, du kan somna lugnt och skönt!
Den här reaktionen på beskedet växte fram under uppföljningsveckan och är en av anledningarna till att jag slutade kura. När jag slutade med kuren har jag lagt honom i sängen när han är lugn och dåsig, utan besked, att somna in själv och det fungerar bättre (styrketräningen uteblir). Jag var jättenoga med skrattet till godnattet under kuren men det hjälpte inte.
Se inte bakåt och "älta" det som varit. Har du bestämt dig för att kura
I så fall ser du framåt och du ska se till att ge sonen svar som lugnar och gör att ahn kan somna av sig själv.
6. Vid vår kvällsrutin badar, busar och skrattar vi innan amning och sedan dåsar han till vid amningen. När jag kurade försökte jag busa lite med honom efter amningen men det gjorde honom mest sur för han ville ju sova då och inte skratta! Hur nära inpå läggningen måste skrattet komma?!
Se till att ahn får skratta och busa under dagen och REJÄLT på kvällen innan läggning. Du får ta till alla trix du har och locka fram skratt
7. För tillfället är han inne i en period där han vaknar efter 30-35 min (inte 20 el 45!) vid alla dagslurar och ibland går att söva om ifall jag går med täckt vagn – som sagt jag kurar inte nu, vet att vagnen skall stå still vid insomning. När han vaknar själv är han tyst och glad. Ler när han får syn på mig och sprattlar till av glädje när jag säger ”god morgon” eller ”dags att gå upp”. När jag kurade ryckte han till lite i sömnen efter ca 35 min och då och då när jag väckte honom efter 45 min var han svår att få kontakt med, nedstämd och ledsen. Prata med glad röst, le och skratta fick honom att le lite tillbaka då. Kan det vara så att han har andra sömncykler än de generella?! Kan jag plocka upp honom efter 35 min då när han är tyst och glad också när jag kurar, även om marginalkvartarna inte gäller på 45 min-lurarna? Väntar jag 10 min så är det precis när han börjat gnälla igen som jag skall plocka upp honom.
Först och främst, bestäm var sonen ska sova sina lurar unde rkuren och tills de sitter. Efter den tiden kan han sova var som, men första måste schemat få sätta sig. Kanske låta honom sova fm och em-lurarna i vagnen utomhus. Lunchluren kan han ju sova i splälsängen med öppet fönster. Bara ett förslag
Det rä viktigta tt du har schemat klistrat på näsan hela tiden! Det viktigaste är inte att sonen sover exakt de minuter han ska utan att du ger honom förutsättningarna. Efter ett tag kommer poletten trilla ner och då kommer han bli sin egen klocka.
8. Kan jag lugna honom med napp på dagen innan jag lägger honom utan napp i sovläge?
Ta bort nappen dirket
Att ha napp för en så här stor kille stör mer än är till nytta. Att ha napp ibland skapar stor förvirring hos sonen, så bort med den för alltid
9. Jag bor i en pytteliten etta och är stilla så han inte kan se mig när han skall somna in. Tänker att det blir för svårt för honom att somna om jag svansar runt så att han ser mig. Kan jag skärma av sängen på dagtid, så som jag planerar att göra på natten? När jag kurade förra gången var jag på landet med helt andra förutsättningar.
Skärma av hans spjälsäng med ex tyg, du sätter i skena från taket. Eller en vikvägg, kanske? Han ska inte se dig när han vaknar. Ljud däremot gör inget, det ska han vänja sig vid.
10. Är det så att jag aldrig skall låta honom gråta/klaga mer än någon/några minuter utan att gripa in om det inte är på väg att ebba ut?
Här handlar det om att träna att lyssna av sitt barn. Du känner nog skillnad om du VERKLIGEN lyssnar. Är han sur, f-bannad etc får han hantera det själv. Är han riktigt ledsen så ger du honom en betryggande ramsa.
11. Vad gör jag om/när den ledsna gråten kommer? Häromdagen fastnade han vid återinsomnande (efter 10 min styrketräning), som att han drömde något otäckt. Då sänktes gråten lite efter varje gång jag påminde. Han somnade in några gånger men vaknade av att han ryckte till, ungefär som när man själv somnar in och känner att man faller. När han håller på att somna in men fastnar i samma tonläge – som inte är en klagan – är det då bättre att försöka bryta det helt än att låta honom somna in därifrån?
Om han fastar i ett klagande, ge honom en HÖG HURTIG ramsa.
- sen provade jag att ramsa mer och på olika sätt och när jag ändå inte fick kontakt med honom har jag testat att buffa. Han tonar ut gråten när jag buffar men lämnar inte tillståndet, utan går tillbaka i samma tonfall som innan buffningen när jag slutar, men börjar snyfta mer. Ju längre han ligger i den här gråten desto svårare är det att få kontakt med honom när han skall upp. Jag "väcker" honom med glad röst och efter mycket glädje kommer han tillbaka. Det känns inte bra att låta honom vara i den här gråten då jag tolkar honom som olycklig och övergiven, men jag vill heller inte plocka upp honom när han vaknar efter 20 (el 40) min.
Vad säger ni diplomatiserade och mer erfarna SNH-are!
. Handlar mer om att jag måste våga testa och våga göra fel -hitta mitt eget förhållningssätt och väg. Där måste jag säga att jag ger bvc en eloge - till sist handlar det om att göra som känns bäst för en själv. Problemet är bara att man behöver kopiera andra för att hitta vad som passar en själv och där är bvc inte till mycket hjälp när de säger "gör som känns bäst". Bäst av vaddå