HJÄLP vi klarade bara "nästan" kuren

[smulan3]

Hej Susan
Tack för att du försöker hjälpa men jag måste nog envisas lite här. Vi har ju verkligen övat på det här med ramsa under vår kur och det har funkat bra med både mig och Inez pappa men nu är hon totalt hysterisk därinne i rummet. Jag vet att man inte skall missbruka det ordet men det är vad hon är, hon sitter och skakar spjälorna och får knappt luft mellan snyftningarna. Ramsan gör det om möjligt värre hur högt, hurtigt, lugnande etc vi än ramsar
Jag KAN bara inte låta henne hålla på sådär i en timme vilket är kvar till hon enligt schemat skall upp.
Finns det ingenting man kan göra för att påskynda insomningen i det här läget

[SusanD]

Hej igen,

hon ska inte bli hysterisk eller nästintill av ramsan, det betyder att hon inte tar den till sig. Inte ska hon behöva skrika som en vilde i en hel timme heller det är ju inte meningen.

Vad händer om ni inte gör något ljud ifrån er alls när hon vaknar för tidigt Får de ingen respons på sina små frågor, som de kan lösa själva, så brukar de tystna.

Vad händer om ni ramsar bestämt,tryggt och punktsättande x 4 och sen låter lilla barnet själv ta hand om problemet

Hur ofta vaknar hon? Är det uppvak på natten eller tidiga uppvak på morgonen eller uppvak i dagslurarna som krånglar

Musik som distraherar er föräldrar kan man sätta på även mitt i natten om man inte bor det mest lyhörda huset med de suraste grannarna. Musiken gör så lilla barnet slipper höra sig själv skrika vilket kan vara ganska skrämmande och distraherar som sagt vad oroliga föräldrar.

Även om jag inte kan sätta fingret precis på er problem just nu så vet jag att det går att lösa utan att lilla barnet ska behöva gråta flera timmar och ni ska må dåligt. Tanken med kuren är att göra barnet trygg i sin säng så det kan somna själv och då måste man alltid rannsaka sig som förälder vad man gör och hur man agerar. För det mesta så tror vi att vi är så otroligt rationella och effektiva men här kommer det ju med massor av känslor i bilden och då kanske vi tycker att vi agerar på ett sätt men sänder ut en massa signaler till barnet om att vi är oroliga, att vi inte är säkra på vad vi gör och att det kanske inte är så tryggt i sängen ändå. Fundera lite och återkom med så mkt info du kan.

Lösningen finns och ofta finns den mycket närmare än man tror.

Kram Susan

[smulan3]

Hej Susan

Gud vad skönt det är att du bryr dig, ibland är det mest att man behöver känna att det finns nån där som hejar på en!!! Nu sitter jag här och skriver koncentrerat för att inte springa i Inez rum när hon skall somna
Det här låter som en konstig fråga men jag undrar om du tror att hon kan ha blivit lite rädd för sin pappa? Vi var ju borta hon och jag i tre dagar förra veckan och i helgen var det totalkaos, då tog hennes pappa mycket hand om henne såklart eftersom han längtat efter henne. Igår när han var på jobbet gick det dock mycket bättre, hon sov ganska ordentligt faktiskt på dagen och även inatt. Nu var hon ju helt slut efter helgen så det behöver ju inte ha med pappa att göra men tror du att det kan påverka?
Nu skall jag försöka ge dig mer info och svara på dina frågor
-om vi inte gör nåt så brukar det sluta med att hon sätter sig upp eller alt på knä och blir väldans skrikig.
-ibland funkar det att ramsa bestämt och tryggt till exempel funkade det igår på förmiddagen men inte på eftermiddagen, jag kan inte begripa vad jag gör för fel eftersom det funkar ibland, ställer hon en annan fråga och jag inte fattar vad hon menar därmed ramsar i fel tonläge
-det är uppvak i vargtimmen, inte på natten, kan vara nångång under kvällen men då räcker en ramsa. Vargtimmen har slutat med att pappa har somnat på en madrass i hennes rum och DÅ har hon somnat, jag vet att detta är fel egentligen men hon lägger sig ner och somnar så fort han är där så vi tänkte ta den fajten när hon inte är så svajig allmänt, just nu verkar hon ha stor separationsångest. OBS inatt behövdes inte detta, hon sov till 6.53 och schemat säger 7.00 så det får man väl godkänna.
-det är även uppvak i dagslurarna och under helgen så var hon totalt ifrån sig, det gick inte att få kontakt med henne på nåt vis, vad gör man då hon fortsatte skrika fast vi tog upp henne (vi tog upp i en skrikpaus) jättekonstigt och väldigt läskigt med en så hysterisk unge, hon höll på i 20 minuter varje gång. Vad gör man vid dessa tillfällen när man inte får kontakt med barnet

Jag försöker nu också låta henne vara i sängen lite mer när hon är glad och leka med nallen etc för att få henne att tycka att det är mysigt där. Vet inte vad mer jag skall göra.
Bläää nu börjar hon igen men jag skall försöka hålla mig cool nu, varför kan hon aldrig sova mer än 30 minuter???
Tack för att du bryr dig
Kram
Smulan

[dykmorsan]

Hej, och jisses vilken koll du har på alla uppvaknanden och precis hur allt går till! Dina högskolepoäng visar sig ändå!
Jag är inne på dag fyra efter natt fyra och alls ingen auktoritet på något sätt. Ville bara säga att min lilla också sov 30 min som ett tidtagarur före kuren. Min sambo som var hemma med henne igår berättade glatt förvånad att hon sov 1h 20 min sammanhängande mitt på dagen. Ville bara förmedla detta om du misströstar och inte tror att det är möjligt att bryta ett sånt mönster. Just nu sussar hon för övrigt, arg som ett bi när jag lade henne, så vi får väl se hur det blir idag.
Jag tycker också att det är vidrigt när hon tjuter, eller är trött, det sliter i hjärtat, men vi höll på att gå under. BVC rekommenderade femminutersmetoden, och vi körde på i tolv dagar. Tro mig, dit vill du i n t e. Så när det inte funkade läste jag på som en liten iller och tyckte att Anna hade det överlägset bästa tänket.
Attans, nu vaknade hon. Japp, det blev 45 minuter, nu är det ramsa som gäller i 25 innan det är dags att ta upp henne. Måste gå! Lycka till!

[annawahlgren]

Tack, dykmorsan

jättekonstigt och väldigt läskigt med en så hysterisk unge, hon höll på i 20 minuter varje gång. Vad gör man vid dessa tillfällen när man inte får kontakt med barnet

Där sätter du fingret på problemet: du/ni/man får inte kontakt.

Det är det ramsan ska upprätta, redan andra natten under kuren: kontakt. Kommunikation.

Det är en väldigt häftig upplevelse att känna hur barnet lyssnar, svarar, frågar och köper (eller inte köper ) svaret, protesterar, beklagar sig, surnar till, frågar igen fast på ett annat vis, osv osv osv. Det är då man känner att ramsan "tar", vilket alltså inte ndvändigtvis måste betyda att barnet omedelbart måste bli tyst.

Ramsans uppgift är inte att tysta. Ramsan ska ge upplysningar om saker och ting. Som gamla tiders vakter som gick runt i städerna och tände gaslyktorna och hojtade, med jämna mellanrum: "All is well!" (Jag har det från Gullivers resor och vet faktiskt inte vad man sa i Sverige på medeltiden, men gissa om man ramsade ) Vakternas hojtande gjorde att folk kunde sova lugnt. De som vaknade till - vilket alla människor gör flera gånger under natten; vi minns det bara inte för vi "vet" att "all is well" - kunde somna om lugnt eftersom det hölls just betryggande vakt. Mot fienden, elden, vargen i diverse skepnader...

Så jag skulle vilja be dig försöka backa bandet, helt enkelt. (Inte så enkelt, nej, jag vet, men det enda raka.) Låtsas att det är andra natten på kuren och försök få till stånd den där kommunikationen. För att lyckas med det måste man förstås först och främst lära sig lyssna, lyssna av och lyssna igen.
(Se Lathunden så du kan inbilla dig vara i startgroparna!)

Jag vågar faktiskt lova dig att bara du får korn på den där dialogen, har du kuren klar som i en liten ask inom kort. Mycket kort.

Som det nu är känner sig lilla barnet inte särskilt lyssnat på och därmed heller inte förstått och lider av icke-kontakten med dig/er minst lika mycket som du/ni av icke-kontakten med henne

Och det gör henne förbannad och det gör henne förtvivlad; där har du anledningen till "hysterin".

[SusanD]

Hej Smulan, ber om ursäkt för min frånvaro men jag hoppas att du läst Annas inlägg ordentligt för där hittar du svaren på dina frågor.

Rapportera hur det går för er. Reser tillbaka hem idag så då har jag tillgång till Forumet igen.

Kram Susan

[smulan3]

Hej Susan
det känns jätteskönt att veta att nån läser och försöker hjälpa en. Jag har läst en massa andra inlägg och funderat en massa och jag tror att jag nog är lite otålig vilket ligger i min natur (och också min dotter kan jag lova). Jag blir liksom frustrerad när saker inte funkar och det tror jag att skruttan märker.
Den här totala paniken som vi hade under ett par dagar gick faktiskt över, jag tror det var nån 8 månaders grej för hon lyssnar igen på ramsan, åtminstone för det mesta. Vi har ju fram tills nu haft superstruligt med dagslurarna när hon alltid vaknat efter 30 minuter men nu sover hon nästan alltid minst en timme vilket jag tycker känns som ett stort framsteg. Dock får jag aldrig henne att sova sin 1,5 timme på förmiddagen, 1h 10 minuter är vad som går och sen vill hon upp. Vad skall jag göra då? Envisas med att hon skall vara kvar i sängen eller ta upp henne inom kvarten. För det mesta går det att ramsa och hon sitter då och pratar lite för sig själv, drar i filten, smakar på sina tår etc. Ibland blir hon jätteledsen om hon inte får komma upp, här känner jag mig lite villrådig, vad är bäst
Nätterna tycker jag funkar bra, läggningen är en dröm, jag har ända sen hon föddes sjungit trollmor när hon skall sova och det gör jag nu också men sen går jag ut direkt med ramsa och hon somnar oftast inom 10 minuter, ibland ett par ramsor till men då mer i förbifarten mens jag plockar i köket så det är jättelätt. Hon sover nästan alltid natten igenom, vi hör hur hon vaknar ibland men det klarar hon ut alldeles själv. Morgonen kan strula allt som oftast, ungefär var 3-4:e dag vaknar hon 5,30-6 och inte 7 enligt schemat men det är väl bara att kämpa på antar jag.
Har du nåt råd om dagslurarna när hon vaknar lite tidigare än hon skall?
Annars känns det ju helt klart som om vi gör framsteg tycker jag.
Kram och tack för din hjälp

[SusanD]

Bra Smulan, ni gör framsteg och stora sådana också. Jag misstänker, som du påpekar, att du är en otålig typ och vill att allt ska sitta som klistrat bums. Men minns att även om du är påläst så ska ju Inez också hinna begripa hur saker och ting ska fungera. Stressar du vidare innan hon fattat galoppen så blir det missförstånd och er kommunikation bryts.

Så coola 8) ner en smula och njut av lilla livet också Vaknar hon för tidigt på dagslurarna så skulle jag ha is i magen och inte ingripa så fort hon vaknar även om hon hojtar lite. Får hon inget svar utan bara hör att du är i närheten och kanske har musik på så kan det vara nog för att hon antingen ska somna om eller bara ligga och vara nöjd med livet en stund. Detta kan fungera vissa dagar medans hon kan bli ledsen andra dagar och då är det ramsan som ska skapa en dialog som säger att sovtiden inte är slut än och att du kommer tala om när den är slut.
Så håll tiderna på sekunden så gott du kan, undvik marginalkvartar så kommer du se att tiderna snart sitter i kroppen på den lilla.

Hon behöver inte sova varje sekund av sovtiden, hon ska ha möjlighet att göra det men väljer hon att då och då sitta vaken och pyssla med kudden eller lakanet så är det upp till henne.

Se nu inte problem där det inte finns några utan se framåt och njut av den lilla och låt henne njuta av livet och en god sömn.

Och glöm för allt i världen inte att coola ner min vän 8)

Kram Susan