Buffa eller vagna 2-manaders?!?

[Alfredo]

Tack för att ni tar en tid!

Jag har accepterat att det är struligt till och från och lärt mig till nästa bebis att börja med SM direkt, vem vet om överlevnadsångest från första veckorna någonstans finns kvar i minnet? Samt att man somnar i sin säng eller stillastående vagn och inget annat.

Det blir ju bättre ju äldre han blir! Nu brukar vi har en bra vecka ( morgon Max en timme för tidigt) som följs av några jobbiga dagar eller nätter. Tex har han sedan igår skrikit av någon outgrundlig anledning. Vinkar glatt hejdå till lampan men sekunden han läggs i sängen gallskriks det. Både lurar och nattning

Anledningen till att vi slopade förmiddagsluren är att jag gjort en jättemiss och trott det var vid elva månader plus att han kom n i sån djup sömn att han var omöjlig att väcka och grät när man lyckades, vad som hände med eftermiddagsluren strax innan den föll bort. Upplevde det som om luren stjälpte mer än den hjälpte liksom. Men vi åter inför den nu, särskilt eftersom han brukar vakna lite tidigt.

Annars ska vi satsa på detta med väckarklocka, köpa en riktig en och introducera den väl. Allt annat som läggning tidigare har vi testat:) funkade bra när vi hade stor problem med morgnarna.

En annan tanke av har är ersättningen...han är nästan lite besatt av den. Förr kom vi in till en glad unge på morgonen. Nu klagar han trots god morgon sång och skoj...ända tills an får sin flaska! Försöker jag med gröt eller annan frukost vägras det. Tror det kan ha ett samband med de tidiga morgnarna så funderar på en avvänjning av ersättning snart..hur nu det ska gå

Ursäkta Långt och virrigt inlägg!

[SusanD]

Hej,

angående morgonflaskan med ersättning så hade jag fortsatt, gör iordning den och ta med den in när ni väcker. Han kommer ju inte dricka det i alla evighet men just nu behöver han den för att starta dagen på rätt ruta som mina barn säger. Ni har ju haft en vinglig väg så här gäller det att inte göra några förändringar i onödan tänker jag.

Alla människor är ju olika även om vi alla behöver sömn, mat och kärlek. En del är trevliga på morgonen och andra inte, åtminstone inte förrän de fått frukost eller kaffe. Och sånt här kan förändrars med tiden så gör ingen stor sak att han vill ha sin flaska på morgonkvisten.

Att han är svår att väcka beror på att ni väcker vid fel tidpunkt vilket är lätt hänt. Men det gäller att ha ett öra som registrerar när han somnar, vilket han kanske inte gör precis när han lagt sig, och sen väcka efter 45 min eller 1,5 tim för då är han i ytlig sömn och blir inte alls lika sur och tvär.

Kram Susan

[Alfredo]

Tack snälla, vi fortsätter med välling!

Vi kör på som vi gör, blir färre underliga nätter och skrik och ignorerar vi bara allt och håller rutiner och ett gott liv med delaktighet etc skapar vi i alla fall inga ovanor och framtiden är ljus:)

[Alfredo]

Jag orkar snart inte mer! Nu är vi inne på femte natten då han vaknar och skriker. 2-3 timmar per natt cirka när man ignorerar. Denna gången har jag i min uppgivenhet testat annat och plockade upp honom ur sängen för första gången sen förra vintern. Han var tyst i vår säng men sov oroligt och fick buffad varje halvtimme. Testade nästa natt att buffa i hans säng och där stod jag i 1,5 timme för varje gång jag slutade vaknade han till och skrek. Vad man än gör är sömnstörningen där och jag kommer väl aldrig veta varför detta sker varannan vecka.

Inatt blir det åter att ignorera liten eller ramsa, såklart, enda sättet även om det tyvärr inte tar bort beteendet.

Han skriker också varje gång han läggs för middaglur, så fort han närmar sig sängen trots att vi skrattar även på dagen innan lur. Vaknar han för tidigt från luren gallskriker han och när han vaknar på morgonen oftast också. Mycket skrik alltså och jag står som ett stort frågetecken, detta har ju kommit de senaste månaderna mer.

Är totalt utmattade och känner en smula misslyckande

[Sarisparis]

Nu är vi inne på femte natten då han vaknar och skriker. 2-3 timmar per natt cirka när man ignorerar.

Det här är inte varken standardmodell eller kur, självklart skriker han om han blir ignorerad i 2-3 timmar

Det vi kallar "avvakta" - som inte har mycket gemensamt med att ignorera - är att vänta ut barnets reaktion i form av ilska, arga frâgor efter att ett besked har getts (i form av buffning, vagning, solfjädring, ramsning...). Detta har ingenting gemensamt med sâ kallade skrikmetoder dâ barnet helt enkelt lär sig att ingenting händer när det ropar. Hela Annas filosofi gâr ut pâ att uppnâ KOMMUNIKATION med barnet. Dâ kan tystnad - efter att ett besked har getts - frân föräldrens sida (varför inte kombinerat med husljud eller mozart) vara en del av kommunikationen. Men aldrig ignorans [-X

Jag är ledsen om mitt svar känns brutalt och hârt. Ta fram kurboken och läs pâ igen. Läs om Säkerheten, läs om Ramsan. Läs Epilog frân Gastsjön där Anna med egna ord beskriver hur en kur kan gâ till.

Ingen av er mâr bra av hur ni har det nu, och jag lovar, din lille kille vill lika mycket som du sova lugnt och tryggt om natten.

[Alfredo]

Du får gärna vara brutal! Känner mig som världens värsta förälder:(

Om jag försöker förklara lite hur jag tänkt så har jag följt att det bästa är att göra inget ( ignorans inte bästa ordet kanske) och det fastnade i huvudet att " om ens trygga sovare vaknar och skriker en andra och tredje natt ska man tänka noga innan man går in".

Buffa har jag tipsats att inte göra eftersom han är så stor och inte något kur barn. Så vi lägger tillrätta och ramsar. Det har inte blivit bättre utan fortsatt komma såna nätter varannan vecka. Han skriker så fort jag börjar ramsa och gå ur rummet och jag upplevde det nästan som att jag störde honom och gjorde honom mer vaken och därför har jag tagit ett steg tillbaka och vi har hamnat i denna tråkiga situation där jag nu gör helt fel.

Nog förklarat! Jag läser SHN och ska låstas att jag inte känner honom och bakgrunden, och göra en regelrätt kur med befästning av ramsa, buffning och allt. Är det det rätta för oss nu? Vill inte göra fel!

Tack

[Tetz]

Är det det rätta för oss nu? Vill inte göra fel!

Läs och läs tills du känner dig säker på hur du vill göra. Du måste vara helt hundra innan du genomför kuren.

Och du... Du är INTE en kass mamma [-X Ni är och kör i diket lite bara. Den stabila och plogade vägen finns där framme, jag lovar.

[Alfredo]

Tack för svar. Japp, i diket sitter vi!

Hittade en tråd vi känner igen oss i, allt utom gosedjuret. Har gjort ungefär så och upplevt att ramsan, tillrättaggningen ej funkat och han har inte lyckats somna om förrän efter dryga två timmar ibland. Allting är samma som i tråden, han gosat ner sig och blir lättad när vi kommer och lägger tillrätta men sekunden vi ramsar och går börjar skriket.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 23&t=25972

Jag läser och läser

[SusanD]

Hej, som vanligt kastar jag mig bara in med lite tankar utan att ha läst hela tråden. Får väl se om du får något du kan spinna vidare på.

Nu har lillponken blivit året, alltså en liten storkillie. Är det månne så att han går för egen maskin nu? Tiden när man ska börja gå kan vara lite trasslig för det är ju ett hinder att ta sig över. Vad som är viktigast är att vi föräldrar då gör precis på samma sätt som vi tidigare gjort, svarar på alla frågor att det är lugnt, att han kan fortsätta sova.

Om det är så att han inte går att lugna med ramsan så har ni inte fått till den ordentligt, ni har inte nått fram till där kommunikationen är ett faktum. Funderar ni nu på att kura "på riktigt" så tror jag att det är en bra väg att gå för då får ni till ramsan på riktigt så att den fungerar. Ramsan är världens bästa verktyg och fungerar bra långt upp i åldrarna.

Hur går det med maten? Och utevistelsen? Allt hänger ju ihop, så det gäller att se helheten och sen fundera hur man själv agerar på barnets frågor. Ofta är vi föräldrar fenomenala på att ställa frågor tillbaka till barnen istället för att besvara de vi får. Väldigt förvirrande för det lilla barnet som fortsätter fråga och fråga och vi föräldrar slår knut på oss själva genom att prova en massa spännande lösningar istället för att hålla fast vid samma linje vad som än händer.

Om ni bestämmer er för att kura så gör det ordentligt, se till att vara riktigt, riktigt pålästa och genomför kuren till punkt och pricka.

Kram Susan

[Alfredo]

Tack snälla för tankarna.

Han har gått i flera veckor! Han sover ju oftast som en liten gris hela natten, förutom några nätter varannan vecka som jag tänkt berott på utveckling etc som du säger och ramsat mig igenom utan vidare framgång (2-3) timmar tills han somnat om. Det är absolut ramsan som inte fungerar det har jag insett! Kommer inte att kura fullt eftersom han i övrigt är ett fint SM barn som glatt somnar på kvällen, äter med god aptit och hjälper till väl i hemmet. Det är ramsan vi måste läsa och läsa om.

Nu har strulet varit en vecka, rekord, förmodligen för att vi gjorde honom osäker med att plocka upp ut säng, ignorera etc. Han vaknar tre gånger:( men har sett en stor förändring de två senaste nätterna- han tystnar efter att ha lagts tillrätta och jag ramsat mig ut. Istället för att öka frågorna. Dock vaknar han någon timme senare för att fråga igen men jag väljer att se det som att vår kommunikation börjar fungera. Fortsätter vaknandes får jag se då om jag måste backa mer och låta honom klara det utan tillrättaläggande.

Jag måste ha forumets längsta tråd, hoppas ni slipper oss snart

[Sarisparis]

Det lâter som att ni är inne pâ rätt spâr! :thumbsup:

Jag måste ha forumets längsta tråd, hoppas ni slipper oss snart

Jag tror att det gâr att hitta längre trâdar. Men du är mycket varmt välkommen att vara kvar sâ länge du vill, tveka inte heller att dela med dig av dina erfarenheter till andra. The more the merrier!



PS Men Späda och Smâ är tänkt för just späda och smâ. Ettâringar och andra större varianter är varmt välkomna in pâ Barnafostran.