Lite frågor i början av SM

[Cony]

Såg nu att mitt tidigare inlägg verkade lite... typ retigt. Inte menat så förstås.

Hmm. Jag vet inte alls jag, men jag är övertygad om att du kommer styra upp det här fint. Säkert kommer nån med goda råd strax

Jag har amningstrugat som en galning på alla möjliga vis, gått omkring och gjort Viktiga Saker, suttit i dunkelt rum, sjungit, låtsats sova. Älskar knepet "oj du måste verkligen rapa NU!!!!" när man märker att matknasandet är på ingång. Kör samma sak nu när min son äter skedmat, så fort han börjar vrida sig i stolen och se äcklad ut, trollar jag fram pipmuggen. "Håhåj, NU ÄR DET DAGS ATT DRICKA, GUD SÅ GOTT!", då kommer han av sig, dricker, och äter sen vidare...

Men du verkar ju ha provat massor av knep redan. :-k

Håll hårt i husljuden, skramla och dundra omkring.

Hoppas nån kommer med ett vettigt svar till dig snart snart.


(Hoppsan, nu fick Bobo sig en oplanerad marginalkvart för att jag satt här och drömde...)

[saraseptember]

Hej Cony!

Nej, jag tog inte illa vid mig. Är bara alldeles osäker på vad jag ska göra för att ordna för oss. Somnar man verkligen om ifall man är hungrig? Och sover som en stock när jag hämtar upp tre timmar efter förra målet? I dag har hon bajsat för första gången på ca 4 dagar. Två gånger, rejält och löst. Jag hoppas det är det som tjorvat. Började ca en vecka sedan med tillägg om kvällarna, och även någon gång om dagen ifall det verkade behövas. Så det kan vara magomställning, jag har ju sett henne gruffa och sparka och prutta

För i dag har varit helt...superstruligt Vi som rullade på i en hel vecka med ca 1 timma vaken varpå 2 timmar sömn inföll som efter en klocka. I dag har hon varit vaken längre under vakenpassen, men varenda dagslur har strulat nåt otroligt. Men jag har gett mig den på att vagna till sömn - här kommer vi inte upp och äter förrän vi har aptit! När hon kommer upp gloffar hon i ca tio min, och vägrar påbackning sedan. Kan de små vara så sugeffektiva?

Enda undantagen till tvåtimmarssömnregeln var när jag i förmiddags skulle kolla om hon var hungrig (30 ml. Inte kan det väl vara hunger som strulat då?) och nu sista sömnpasset innan stora kvällsläggningen. Den har hon alltid bara sovit 1 1/2 h av sig själv och så även nu. Detta var den enda gång hon faktiskt lät hungrig när jag tog upp henne. Nu får gärna någon säga "Ja men precis sådär hade vi det i någon vecka eller två, sen löste sig allt så fiiint!". För jag fasar, rent ut sagt fasar!, för att hamna i någon slags fri-amningsträsk. Jag är helt anti det, tror inte alls att alla ungar vet att sköta sina rutiner på ett för sig själva tillfredsställande sätt. Hur många vuxna kan det av sig själva? Om så vore behövdes inga Anna Skippers och GI-dietstidningar. Och sömnmedel och annat som folk knofflar i sig

Vad är forumets samlade erfarenhet? Kommer detta gå? Kommer vi verkligen närma oss någon slags hamn redan om några få veckor?

Eftersom kvällsläggningen kommit tidigare varje dag under denna vecka (hon är helt slut om kvällen, och varje gång har hon börjat kräva sin 20-minuters paus något tidigare), så kommer jag försöka tanka på som jag läste om i någon tråd. Det vill säga nu innan åtta, och sedan vid tio igen. Därefter sikta mot nattmål klockan 4, och morgon på det kl. 7.00. Hoppas, hoppas det går vägen. Och sedan är det jag som denna vecka kollar möjligheter att hyra våg. Så jag kan se vad hon får i sig.

[Irmasmamma]

Kära du!

Det här kommer att bli så bra så.

Jag ska berätta om vår tid mellan smekmånad och tvåmånadersschema.
När jag tänker tillbaks så tror jag inte att jag kan minnas ett enda sömnpass utan skarvar och vagning. Mina anteckningar från den tiden (som jag har sparat! ) visar att liten ofta "hoppade över" lurar helt för att hon aldrig kom till ro. Således blev ibland vakenpassen 4-5 eller t.o.m 6 timmar. Trodde aldrig att det skulle lösa sig så snart som det sen gjorde.
Amningen var mest en kamp, jag trugade och trugade, lillan verkade avsky att ligga vid bröstet. Åt bara lugnt de första 1-2 minuterna efter att hon sovit. Minns att jag skrev här i min tråd "jag önskar man kunde sätta en mätare på tutten" för att jag så gärna ville ha koll på hur mycket hon verkligen fick i sig. Tänkte på det när jag läste det du skrev att du vill ha en våg...... Kloka Hjärtan sa åt mig att försöka släppa kontrollmanin och inse att jag inte kan ha koll på allt.
Jag tog några djupa andetag och bestämde mig för att hålla fast vid SM vad som än hände. Fortsätta truga och erbjuda under hela SM-timmen, och vänta minst 3 timmar mellan (start på) måltiderna. Jag vågade lita på att liten fått tillräckligt med chanser under måtltiden att äta om hon var hungrig, och att om ändå inte fått tillräckligt så kunde hon faktiskt äta mer nästa gång, utan att vi behövde tillämpa någon fri amning.
På så sätt styrde jag vidare och bestämde mig för att om inget annat var på plats så skulle iallafall Attityden vara det! 8)
Jag slopade vagningen, som jag aldrig riktigt fått till, gick över till buffning som passade oss bättre (säger inte att det behöver gälla alla!), reste till husljudens förlovade land och vips var liten 2 månader och vi fick äntligen spika ett schema! Och hör och häpna, det funkade fantastiskt!! Bara eftermiddagsluren fortsatte strula, med det löste sig vid 3-månadersdagen när den kortades ner till 45 min.

Sen dess har vår lilla sovit som den prinsessa hon är Amningen tjorvade tills vi började med smakisar, det var bara att acceptera att liten tyckte hon hade viktigare saker att göra än att ligga och äta som en annan bebis...
Nu är hon ett matvrak utan dess like, nya smaker accepteras blixtsnabbt. Amningen har förvandlats från en "kamp" till en mysstund morgon och kväll sedan hon var fyra månader och självmant ratade bröstet dagtid. Och hon har också sovit hela natten sen dess.

Vad vill jag säga med detta? Jo, att det kan se precis hur mörkt ut som helst för att sedan vända på en femöring. Bara man vågar lita på att SM är vägen till Rom och ser till att hålla Attityden på plats hur svajigt det än känns. Det vet ju du som har kurat!

Inga handfasta råd i det här inlägget kanske, men förhoppningsvis något som kan skänka lite inspiration ändå.......

[saraseptember]

Hej Irmasmamma!

Tack för ett fantastiskt inspirerande svar! Jag kommer att läsa om det ett antal gånger när jag behöver lite pepp Det är precis det jag hoppas på. Att jag står här med rutinerna och bara inväntar att allsköns polletter och annat hamnat på plats. Och att trots att det ibland ser helt omöjligt ut, så är vi ändå på väg

De senaste dagarna när det tjorvat så har jag tänkt just det: Att jag ska hålla fast vid SM, och att jag faktiskt erbjuder alla chanser för henne att äta sig mätt. Hon vet nu att det är mat som kommer därifrån, så jag kan lita på att hon tar om hon vill ha. Självklart fortsätter jag ändå med lite knep (andra matningen kan man oftast inte bara ligga, fy så trist. Så mamma är uppe och gungar, svänger förbi nån bokhylla med nåt kul man kan titta på samtidigt som man äter. ) Om hon sen inte äter, så är väl aptiten på plats för nästa mål tre timmar senare Jag får väl kanske lita på det, att hon är otroligt snabb på att klämma i sig

I natt blev det läggning redan 19.45. Tröttisen! Klockan tio kloffade jag i henne 60 ml tillägg ytterligare, kort uppvak kl. 2.00 vagnades bort. Och 4.00 kom nattmål. I dag ska jag skaffa väckarklocka, tidigare har jag bara låtit nattmålen komma. Men nu ska lillan veta att nån har koll. Mat när klockan ringer Jag tror lillan vill ha tydligt schema. Jag undrar nämligen om det inte är därför hon ibland vaknat tio minuter före lurens slut? "Kommer jag få komma upp och äta, är det säkert det?"

Om småpluttar vaknar inom marginalkvarten innan målets början, särskilt tänker jag på nattmål och morgonmål, kan man låta klockan ringa då? För att befästa sambandet klocka och mat? Så att de börjar vänta på klockan, och inte börjar ropa innan om de skulle vakna till själva? Hon vaknade nämligen 3.50 i natt, och sedan 6.50 i morse. Känns ju konstigt att vagna bort det, och samtidigt missar jag chansen att visa att jag har koll och skulle plocka upp henne. Vad tänks?

[Irmasmamma]

Hej igen! 
Kul att mitt svar inspirerade
Vill du läsa mer så finns min tråd här:
http://annawahlgren.com/forum/viewtopic ... 24&t=25851
Blir själv helt fnissig när jag läser tillbaks nuförtiden.... Snacka om att snöa in på detaljer!! Tur att det fanns kloka Hjärtan här som kunde säga åt mig att tagga ner och ta saker och ting lite mer som de kommer.....

Därför tänkte jag nu ge dig råd i samma anda 8) :
Jag hade låtit nattmålen bli inom marginalkvarten om liten vaknat då. Skyndat mig att ta upp innan ledsamheter uppstått och låtsats att jag hade stenkoll på situationen Men det är jag det! 

På morgonen har vi alltid haft väckarklocka för att visa att det är den som bestämmer när dagen börjar. Om liten vaknat innan och vi märker att hon inte kommer att somna om, så har vi rätt och slätt kört igång väckarklockan och låtsats att är dags att gå upp (bara inom marginalkvarten förstås....)

Finns nog de som är striktare än jag, men själv tänker jag att det är mest är kurbarn som behöver bli väckta precis varje gång, för att bryta ett livslångt (ja, faktiskt!) mönster, men att SM-pluttar kan vara lite mer flexibla.

[Cony]

=D> Go Irmasmamma!

[Irmasmamma]

=D> Go Irmasmamma!

Tack Cony!

[saraseptember]

I tre nätter har jag nu lagt lillan vid 20 eller tidigare när hon tycker att dagen bör ta slut. 22.00 får hon komma upp för extraslurk Därefter sova till 04.00. Hon har haft lite uppvak kring 2-3 men somnar tämligen snabbt om med napp och lite vagningsbekräftelse. Har sedan plockat upp henne när klockan ringer vid 04.00.

Jag hade tänkt låta nattmålen försvinna själva, eftersom hon flera gånger sovit 6 timmar efter sista maten och badet. Men jag märkte att hon började vakna lite hursomhelst - hon undrade väl om jag höll koll på när mer mat skulle komma Nu tänker jag göra just det, så kan hon sova på utan att bekymra sig om det Jag kör på marginalkvart, som du föreslog Irmasmamma Skulle hon händelsevis vakna inom den så blir det mat då

En sak jag undrar över är hur man bäst beräknar dagslurarnas längd: Från det att jag lade henne, eller när hon faktiskt somnade?

Ibland har hon svårare att komma till ro, och det kan ta 20 minuter innan hon somnar. Nu har jag valt att freestyla lite, där jag plockar upp henne i marginalkvarten innan hon faktiskt somnade, just för att hinna hämta innan hon skulle vakna själv. Som SusanD föreslog, så verkar lillan uppskatta att jag är den som väcker henne när luren är slut, så att hon känner att jag har koll.

[Tetz]

En sak jag undrar över är hur man bäst beräknar dagslurarnas längd: Från det att jag lade henne, eller när hon faktiskt somnade?

Det beror på. Men såna här jättesmå människor är det viktigt att få till ett bra sovpass, för annars orkar de inte äta ordentligt. Så då har jag räknat tiden från det att bebis somnat.

När bebis sedan vuxit på sig och blivit 3-4 månader så kan man styra upp lite mer och väcka trots att det blivit lite för lite sömn, för att komma rätt i schemat.

[saraseptember]

Hej och tack för svar!

Egentligen går det inte att bedöma hur mycket hon sovit, för nu skarvas det som tusan. Först efter 45 min, och därefter är det konstanta uppvak hela dagsluren: efter 20 min någon gång, men oftast vagna - tyst i en-två min börja ropa igen. Hur ska jag göra här? Nu låter jag henne ligga och ropa ett tag, sedan vagnar jag som svar. Och så börjar allt om. Jag blir så otroligt frustrerad eftersom det känns som att jag inte vet hur jag ska svara henne. Hon verkar trött, men mot den tänkta dagslurens slut börjar hon låta hungrig.

Sedan orkar hon kanske inte äta ordentligt? Och hon vaknar så gott som alltid till, vare sig hon sovit en längre stund innan eller ej, 1 timma och femtio miunter efter att luren startade.

Vad göra? Vagna som en gnu, eller låta henne vara mer, eller... ?

[Tetz]

Jag blir så otroligt frustrerad eftersom det känns som att jag inte vet hur jag ska svara henne.

Min lilla skarvade precis lika mycket Så jag vet hur jobbigt det är, men... Hon är bara 1,5 månad! Ta're piano

Jag kunde inte avvakta särskilt länge vid uppvak/skarvar för min lilla blev ledsen väldigt fort. Så jag vagnade som en gnu. Det fanns inte mycket annat att göra, för om jag lät henne vara vaken i vagnen så orkade hon inte äta sen. Men som sagt, det redde upp sig sen

[saraseptember]

Ja, hon är liten min pumpa Jag vill bara vara säker på att jag svarar/gör rätt, så att hon så småningom verkligen vet att jag är här. Plumpan somnar oftast fort och lätt själv vid läggning, men det är vid uppvaken hon har desto svårare. Jag får nog vagna på och hoppas att det blir lättare att backa vartefter hon sover längre samt vet att jag är här.

Lillan verkar inte uppskatta alltför korta bekräftelsevagningar om dagen, har jag upptäckt. Hon blir oftast mer frustrerad/ledsen då när jag går. I stället funkar det bättre att stanna ett tag, tills hon blivit sömnslapp i kroppen men ännu inte sover. Ska köra på det nu ett tag.

[saraseptember]

Skrumpan har en alldeles särskild klocka i kroppen. Nattmål ska infalla 03.40, och om morgonen ska man gå upp 06.50. Jag börjar tänka att jag får ta hennes tider rakt av, för som det är nu hinner inte klockan ringa så att jag kan visa att mamma har koll (Ja, just i natt hade den inte ringt alls eftersom nya väckarklockan slutat fungera )

I natt vaknade lillpluttan två-tre gånger innan nattmål, hörde lite motsvarande "uh?" på bebisspråk (="matdags?" ). Lite host, harkel och vändningar i sängen från mig, och så hörde jag inget mer. Tyvärr satte jag fart med det även när hon vaknade 03.40, eftersom jag inte kollade klockan först #-o . Gjorde det strax därpå, och försökte låtsas som ingenting när jag hämtade för mat

Men nu byter jag in min väckarklocka (tur att jag är en typ som sparar kvitton ) mot en som faktiskt funkar, och ställer på lillans aviserade tider

Vagnande dock. Hm. Ibland somnar hon lätt själv, ibland inte, och jag har fortfarande inte kläm på när jag ger mig in för mycket. Ibland vagnar jag och det var vad hon önskade, andra gånger blir hon störd och kan bli än mer frustrerad och arg för att jag lägger mig i . Jag tänker så här: jag tror att i lillans fall så uppskattar hon inte alltid flera, korta "bekräftelsevagningar", utan hon vill ha färre men längre för att uppnå sömntyngden i kroppen. Svårt att veta när hon somnar, men jag försöker göra en avvägning så att jag hinner i väg innan. Tror det går för det mesta

[Irmasmamma]

Här har det varit väldigt tydligt när vi har misstagit litens arga skrik för ledsenhet och verktygat vid fel tillfälle, då har liten blivit ännu mer förbannad och man har fått sig en utskällning efter noter
Det går inte att verktyga en arg liten, de måste få svära av sig på egen hand en stund då. Men lyssna efter förändringar i skriket, blir liten ledsen och frågar så svara med vagntag.

[saraseptember]

Jag försöker göra det, men har svårt att tolka hennes rop ibland. Ibland är det tydligt, men inte alltid. Jag tror det försvåras av att hon använder napp, då vet jag inte om det är den hon frågar efter eller om hon beklagar sig över att hon ännu inte sover. Hon har faktiskt ibland inte velat ha nappen, så hon kanske kommer skippa den själv framöver

Nej, jag ser fram emot att ge lillan schema, eftersom det är så svårt att tolka henne ibland. Men, jag får ge mig till tåls Vissa återkommande inslag i henne rytm har jag dock märkt, och kan använda i schemat