Orättvisa i vargtimmen?

[juline]

Nu är vår dotter snart nio månader och sover mellan 18.30(ibland 19)-07
Vi har hittills varit förskonade från en massa strul i vargtimmen..

I morse, 05.30, vaknade hela familjen av att storasyster SKREEEK för att hon hade drömt mardrömmar.
Pappa rusade in och försökte ta ut henne ur det gemensamma barnrummet så fort som möjligt men självklart vaknade även lillasyster och började skrika.

Jag gick upp och började ramsa men hörde att hon knappast låg ner, så jag smög in och ser att hon försöker ställa sig upp.
DÅ kommer ALLA (mammas) vargar och jag börjar tänka vad jag TROR att hon tänker...
- VARFÖR TAR NI UPP MIN SYSTER MEN INTE MIG!??
VARFÖR ÄR NI SÅ ORÄTTVISA? ÄLSKAR NI INTE MIG???
(tilläggas ska att så fort hon för en kort stund tystnade så började storasyster yla i rummet bredvid...)

Mitt sunda förnuft säger mig helt andra saker än mitt hjärta och jag lyckas samla mig till att solfjädra (men den blev säkert 15 min lååång ) och efter 45 min somnade hon om med ramsan...
efter ca 10 min vaknade hon IGEN och var jätteledsen / trött / arg och jag
tog efter ett tag upp henne när hon för två sekunder inte skrek.
Började genast tända och prata högt och glatt.

Både jag och pappan kände oss som två sinnesstörda människor som först med alla medel försökte få henne att somna om medan vi tog upp storasyster och sen - helt plötsligt - så sliter vi upp henne ur sängen och försöker med alla medel att övertyga henne om att DET ÄR SÅ BRA SÅÅÅ

jag vet att hon med alla medel ska lugnas i sängen och inte tas upp förrän det är dags att gå upp men HUR GÖR MAN?

Ps. hade egentligen tänkt skriva ett inlägg om hur man får sitt barn att somna borta hos andra men det dilemmat bleknade mot det här...

[Caisa - Isoldes mamma]

Gud, va svårt.. Jag vet att jag inte borde säga att det är svårt men jag känner för dig för jag kan tänka mig hur ledsen du måste vara..
Det enda rådet jag kan ge är hur min syster gjorde med sina barn.. När storasyster var gammal nog för eget rum fick hon det, när lillebror kom fick han sova bak draperier i föräldrarnas rum tills han var nästan två och kunde förstå lite mer. När storasyster fick mardrömmar kom hon till deras rum men blev snabbt ledd tillbaka.
Jag vet att det inte är det bästa eftersom du redan lärt dem att sova själva men det är det enda jag vet och förmodligen kommer vi göra så den dagen vi får nummer två..
Vi har draperiat lillan nu och det fungerar som smort. Hon sover sött och ostört.
Det min syster sa var att de hade resonerat kring att låta Oscar, lillebror, sova med Felicia, storasyster, och kommit fram till att hon skulle väcka honom mer än vad som var okej under hans första år. Dessutom ville hon säkert få saga läst och lite mys utanför Oscar. Det skulle hon inte få om de sov tillsammans.
Ja,ja.. Hoppas att det var ett okej råd ändå.
Kram

[kattis73]

Jag har inget svar men vill hänga på denna tråden. Vi ska flytta om några månader och då ska pojkarna dela rum. Jag är lite nervös för hur detta ska gå, så jag vill gärna höra massor av svar som säger att det är såååååå bra med syskon som delar rum...

För övrigt tycker jag det låter som om ni agerade jättebra...!

[juline]

Tack för era svar - alla svar är STÖD iallafall!

Det stora felet vi har gjort som nu är vårt problem är att vi aldrig kurade vår äldsta tjej

När vi kurade minstingen så kändes det som vi störde henne så länge hon låg i vårt rum.
Sen har det funkat över förväntan med "sammanslagningen"! Visst har båda skrikit / hostat/pratat i sömnen mm mm, men den ena har aldrig stört den andra...
Men så kom ju det här med vargtimmen - vi hoppas att det var en engångshändelse för storasyster vaknar oftast mitt i natten med mardrömmar. Men hon får alltid komma in till oss... för att vi är rädda att hon ska väcka lillasyster annars

I morse vaknade lillasyster av sig själv 06.10 och då lyckades jag ramsa henne till sömns på ca 10 min men sen vaknade hon igen efter ytterligare 10 och då tog jag upp henne en halvtimme för tidigt INNAN hon han jobba upp sig.
säkert helt fel - men vargtimmen är definitivt inte min starka sida!!!

[sue]

hejsan Juline

Vi hade likanande problem med våra pojkar, den äldre 2 år och 8 månader var inte kurad, lillebror vaknade och skrek, Storbror blev orolig och trött= ville inte gå och lägga sig!

Vi har nu olika rum för pojkarna det fungerar bra och håller mina vargar i schack! Hoppas dock på sammanflyttning om ett år!


ps. Jag har också funderingar om bortasovning!

Kämpa på kramar Susanne

[annawahlgren]

Visst får man slag när något händer som aldrig hänt förut, men att ta upp ett barn ur sängen för att skona det andra är missriktad hänsyn. Ni var två och kunde solfjädrat/lugnat varsin unge och sedan ramsat dem båda gemensamt.

En gång är ingen gång, två gånger är en dålig vana...

Läs gärna via search om barns beskyddarinstint. Syskon väcker inte varandra när den större en gång för alla fått klart för sig att vederbörande inte själv behöver lugna den som möjligen bryter samman utan att de ömma föräldrarna står för den saken.

Att "rädda" ett litet barn ur sängen, som därmed blir garanterat farlig (vargen hoppar genast upp i den ) är aldrig någon bra idé.

Om man - som sagt - inte måste åka till akuten. Och då ska det förklaras för det äldre barnet.

Så tänk sig för nu...

Nattetid ska små barn så att säga dras över en kam. Eller ramsa Budskapet är PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING

[annawahlgren]

PS Rubriken på din fråga - Orättvisa - och ditt resonemang kring hur synd det var om barnet som inte fick komma upp, tyder också på att du fortfarande tror att det är en påfrestning, något barnen inte VILL, att sova lugnt och gott tills morgonen kommer, att det skulle vara en favör och förmån att komma upp mitt i vargtimmen (och göra vad då ).

Den inställningen behöver ses över

Barn 2 protesterar inte för att det är synd om henne som inte får komma upp. Däremot var det synd om barn 1 som så brutalt väcktes ur sin sköna sömn av någon anledning. Hon behövde lugnas där hon låg. Och det kommer att hända igen. Tänk dig själv hur du vill behandlas vid en mardröm Knappast upp och hoppa, eller hur LIgga hos någon annan Varför det? Du vill bara bli lugn och slippa vara rädd och kunna sova vidare så gott, fredad från vargen.

Tar man upp små barn i vargtimmen lär man dem endera av två saker (eller båda):

1. morgonen har kommit,

2. vargen är där och alla måste sätta sig i säkerhet.

[annawahlgren]

PS igen för att ytterligare förtydliga

Stora barnet bröt alltså samman för att 1. morgonen hade kommit för lilla barnet men inte för henne (och DET är kanske orättvist... Förvirrande, i alla fall ) 2. vargen var där, och hon blev inte räddad.

[juline]

Tack Anna och Sue!

Jag läste igenom mitt inlägg igen och insåg att det kanske var lite rörigt (trööött mamma skrev).

Det var alltså STORA barnet som vaknade FÖRST och skrek för att hon hade mardrömmar (hon skrek kompisars namn mm och grät).

När hon vaknar på natten (eller morgonen) så är hon mer eller mindre okontaktbar skriker, sparkar, slåss, kastar sig fram och tillbaka.

Eftersom vi inte har kurat henne tidigare så har vi inte försökt med verktygen...
Personligen så VILL jag gärna ha någon att krama eller som bara ligger bredvid / tröstar när jag har haft en hemsk dröm även om jag vet att det bara var en dröm...
Jag vill också ha en möjlighet att förklara för min "stora" snart treåriga tjej att det hon drömde inte hände på riktigt...

Om vår STORA tjej vaknar och gråter / ropar på oss så går vi inte in och sliter upp henne utan försöker få henne att somna om i sängen.
men när hon får sina utbrott så HÖR hon inte oss ens...

Ang LILLASYSTER som då vaknade i vargtimmen AV STORASYSTER så tror jag inte att hon kände av mina vargar och vi lyckades ju någorlunda (???)
Det var bara första gången jag kände att vi verkligen bemöter våra två döttrar helt olika

Jag är samtidigt medveten om att det är STORASYSTER vi ska bemöta annorlunda...

[juline]

PS Rubriken på din fråga - Orättvisa - och ditt resonemang kring hur synd det var om barnet som inte fick komma upp, tyder också på att du fortfarande tror att det är en påfrestning, något barnen inte VILL, att sova lugnt och gott tills morgonen kommer, att det skulle vara en favör och förmån att komma upp mitt i vargtimmen (och göra vad då ).

Den inställningen behöver ses över

Jag vill bara förtydliga att "vargtimmen" i detta fall var 05.30 och hon hade då sovit från 18.30 dagen innan - det kan kanske ha funnits en möjlighet att hon kände sig utvilad och redo att gå upp?

Hade detta hänt vid 04.00 tror jag inte att vi hade haft så svårt att få henne att somna om... och jag hade INTE känt mig lika "orättvis"

Det som kändes så galet med allt var ju just det att trots att det inte var långt kvar till den riktiga morgonen så fortsatte mamma att påstå att DET ÄR NATT NU!!! och efter ett tag när hon hade jobbat upp sig och lugnat sig aninens men INTE somnat om - då sliter jag upp henne och säger GOD MORGON!!!

Jag kanske är inne på helt fel tankespår men jag är, som sagt, total nybörjare på "vargtimmen" - lyckligt bortskämd med att behöva VÄCKA

[annawahlgren]

Försök ändå hålla tumregeln i huvudet: man lugnar barnet där det ligger.

I krislägen kan man visst vara hos den lilla, trösta och krama och vad du vill, men att ta upp lugnar inte annat än för stunden. Och risken är då att scenariot upprepas natt efter natt (morgon efter morgon), eftersom barnet blixtsnabbt lär sig - tror - att det är så det ska vara: man ska vakna tidigare och tidigare och då ska det hända saker, man ska tröstas och hämtas ("räddas"). Och det är inte riktigt snällt mot den goda så välbehövliga, hela sömnen Och inte riktigt snällt mot barnet, eftersom det ju är lite lurenderjeri med i det hela. Det ÄR inte farligt att sova i sin egen sköna säng.

Jaja, trött Anna också...

[juline]

Tack igen för ditt engagemang "trötta Anna"

Det har sen den "heeeeemska" 8-[ morgonen funkat bra med lillasyster, hon sover åter till 07.00 piiip.

Vi är glada att vi fick en spark i baken ang storasyster - som nu ska få helt andra nattvanor
så fr o m nu byter jag forum (mer eller mindre...)