Vi har fortfarande problem med nätterna för vår 8½ månaders glurp. Läggningarna inga problem, inte dagschemat med lurar heller, men nätterna blir vi inte kloka på
Det kan gå flera nätter och ramsan biter hur bra som helst, om vi ens behöver ramsa. Men så med jämna mellanrum kommer tillfällen då han vaknar upp och kan skrika i så mycket som 2 timmar och inget tycks fungera. Mönstret är tydligt: Han vaknar till, "hackar" till lite, och vi låter honom vara för att se om han somnar om själv. Sedan tilltar skrikandet och efter en stund ramsar vi första gången, eventuellt två gånger. Han blir tyst i upp emot 10 minuter, vi tror att han somnat. Men så tar det ny fart: Han "hackar" i någon minut, är tyst men vrider sig i sängen, kanske blir helt stilla, men så upprepas "hackandet" med åtföljande paus av tystnad om och om igen. Så pågår det under en längre tid, kanske så mycket som en halvtimme. Vi gör ingenting eftersom han ju inte skriker non-stop och vi dessutom aldrig riktigt vet om han somnat om! Men tillslut börjar han gråtskrika en längre stund och då ramsar vi igen för andra/tredje gången. Men då biter inte ramsan alls. Vi avvaktar men skriket och gråten tilltar. Vi ramsar igen, gör ljud i köket,
{|= avvaktar in i det längsta. Men det blir aldrig någon förbättring, så till slut går vi in. Tillrättaläggande+solfjäder men han blir om möjligt än mer uppjagad. Vi påminner om det nyligen givna beskedet men han lugnas inte. I boken står det att man till nöds ska gå in en gång vid kris. Men krisen går ju inte över! Så vi går in en andra gång buffar denna gång, han tystnar direkt, men tar ny sats så fort vi går ut. Vi avvaktar, försöker verkligen vänta med ramsandet, men han skriker ju sig blå. Vi också, som överröstar vrålen med ramsor som inte tar. Till slut kanske vi varit inne uppemot så mycket som 3 gånger och buffat, då helt plöstsligt (förmodligen av utmattningen) tystnar han och somnar efter sista bekräftande ramsan.
Jag vet: det är för mycket trafik och det borde inte behövas när det är så länge sedan vi införde kuren. Han borde sova 7-7 utan problem. Men vi kan verkligen inte förstå vad vi gör fel. ](*,) Vi tycker att vi lyssnar av hans skrik, väntar långa perioder för att se om han lugnar sig, ramsar när vi känner det som vi skulle vilja gå in. När vi till slut går vi in har kraken varit vaken länge (oftast totalt i en timme) och skriker så mycket att det känns outhärdligt i föräldrarhjärtat.
Jag vet att vi dragit ut på processen i början för att jag tog upp honom ur sängen
vid två tillfällen. Är det måhända detta som stör fortfarande? (Men det var ju så länge sedan och det har gått veckor som det fungerat utan problem) Hur kan vi i så fall reparera den skadan? Ska vi ramsa oftare i början av vaketperioden när han ligger och periodvis hackar?mvh
en
uppgiven mamma
, men det känns tungt just nu. Alva är exakt lika gammal som din pojke, kan det vara en fas? Hon kurades för ca 2 månader sedan och allt fungerade bra, men nu har det strulat ett par veckor. Jag försöker stålsätta mig för jag vill ju verkligen hjälpa henne att sova, men det är inte lätt. Säg, vad mer kan vi göra?
men ser det som en FAS som snart är över. Jag skyller på att hon är åtta/nio månader och just nu inte alls vill gå och lägga sig när resten av familjen får vara uppe.