Så. Jag erkänner. Jag har blivit en tjatmamma, en "prata sönder" och en "köra över"-mamma. Åtminstone känns det så. 
Och där vill jag ju inte hamna alls, så några tips mottages tacksamt. Elsa blir 4 år om några veckor och är en solstråle som kan vara riktigt bra hjälpreda och är underbar i sina funderingar om livet. Innan lillasyster kom var det en känsla jag hade att det var "hon och jag" och att vi tillsammans skulle ta hand om bebisen och livet skulle tuffa på som vanligt. Hon hjälper till, tycker om sin syster och jag försöker att inte vara i "två världar" utan sammansvetsa allt till en värld där vi är tillsammans. Det är dock här jag tror jag själv har förändrats. Jag har ju inte samma tid att vänta in osv. Följande situationer har vi:Morgonen. När vi ska gå till förskolan så börjar jag tidigt tala om vad hon ska göra. Men allt tar en evighet. Att klä på sig (hon väljer kläder själv), att äta klart osv. Så det blir ändå stressigt på slutet. Och här börjar mitt tjat om att det blir så mycket enklare om man gör saker direkt för då slipper man stressa sen bla bla. Måste hålla tyst här.
Tips på hur man kan få det hela att gå liiite snabbare? Ibland leker vi något eller sjunger något osv medan vi gör oss klara och det funkar ibland.Prat. Hon pratar i all evighet, och det är ju jättekul. Men just när man tex ska göra något och hon ska förklara vad hon vill och jag tror att hon pratat klart och svarar så blir hon skitarg och skriker "NU PRATADE JAAAAG". Om hon då ska förklara om så pratar hon och pratar och pratar så jag kan liksom inte få in ett svar knappt.
Liknande situation kan ske om jag säger att "Nu ska vi borsta tänderna och sen ska vi klä på oss", under den meningen börjar hon sjunga eller prata eller säger "Mamma! Vet du..." Så jag har ingen aning om hon hör dessa förberedande meningar jag gör för att allt ska gå lite smidigare. Kanske har jag pratat sönder henne och därför så orkar hon inte lyssna riktigt? Kan själv. Jo det kan hon ju. Bara det att det blir ju aldrig gjort. Som att gå in och duscha. Jag säger i god tid att hon kan börja klä av sig så kommer jag och hjälper henne i duschen. Jag som lägger lillasyster eller matar eller vad jag nu gör, får till slut hämta henne. Eller jag går till henne för att hämta henne och då skriker hon "JAAAG KAN SJÄÄÄÄÄLV!!!" Och så står hon ändå still och skriker att jag ska gå därifrån. Om jag går så går hon i sniiiigelfart till badrummet, eller hittar på annat på ditvägen. Det känns så tråkigt, som att jag kör över henne. För ibland måste vi fixa det vi ska innan hela kvällen har gått och då gör jag det bara. Hon blir förstås skitarg och ledsen och jag känner mig irriterad och dum som kör över henne också.
Utevistelse. På måndagar är hon ledig och vi myser hemma tillsammans. Jag försöker att få till vaken utevistelse för lillasyster och det är lite knappt om tid innan hon ska sova (som hon gör bäst inne i sängen). Jag säger till i god till att Elsa kan börja klä på sig för att vi snart ska gå ut. Här har vi gjort på lite olika sätt. Ibland har jag hjälpt henne och då kan hon ju bli lite sur för hon kan själv. Ibland säger jag att lillasyster och jag redan är klara så vi väntar på dig utanför på uteplatsen. När vi sen går ut så tar det ändå ibland en evighet innan hon är klar, man få titta in och fråga om hon är färdig. Ibland går det fortare. Det hela leder till att hon inte hinner vara ute så länge och när vi ska gå in så vill hon ju inte det såklart. Jag har sagt flera gånger "Nästa gång kan du klä dig snabbare så kan vi vara ute längre", men har nu förstått att jag troligen bara tjatar här med eftersom hon nog är för liten för att förstå det.
Läggdags, tandborstning. Segt innan man kommer in till badrummet och ibland går det bra, vi letar tandtroll. Men som ikväll så var hon bara sur och ville ingenting, lägger sig ner och tittar bort, biter i tandborsten. Skriker, så jag bara gör det tillslut med en skrikande tjej som blir ledsen förstås. Känns inte alls bra.
Någon gång har jag lagt tandborsten där och sagt att hon kan borsta själv först så kan jag gå efter och titta om alla troll är borta och det funkade bra en gång, en annan gång hittade hon något annat intressant att fixa med istället.I det stora hela känner jag nog att det ligger hos mig det mesta, hur jag bemöter henne. Mitt tålamod är ju inte så jättebra just nu. Jag vill hitta tillbaka till den där känslan att det är hon och jag, tillsammans fixar vi det mesta.
" I övrigt: tig, min mun 
Lilla Ellen ska lära sig sova hela natten och vaknade i ottan klockan 06 (morgon 07.15) så det jag hade i tankarna var att hon var så fruktansvärt trött och att vi måste skynda oss så hon skulle kunna få komma hem fort och sova sin första lur i god tid. Just det, skynda oss. 