Nykomlingen har dock haft det lite värre. Kanske beroende på mjölkstockning och att mitt schema idag är mer fullstoppat än vad det var för tio år sedan. Det händer var å varannan dag saker som faktiskt hindrar att jag får till den där trygga stabiliteten/ rutinen. Och kanske beroende på att jag nu även har en pappa med i bilden, vars tankar och ideer jag gärna vill tillmötesgå de oxå ... Inte alltid helt enkelt att vara själv, men inte heller alltid så enkelt att vara två. Men vi försöker! Nu till min första frågor här på forumet: Knyttet vaknar vid sju, är vaken 1,5 timma (med ungefär 15 minuters ensamlek och därefter ett härligt "godmorgnande". På det sover han en knapp timma (med små uppvaknanden emellanåt). Därefter orkar han vara vaken kanske en timma och en kvart. Och sedan sover han en timma i vagnen utomhus. Därefter 2 timmar vaken... Och sedan är det kört - trots ihärdiga vagnanden sover han inte mer än 20 kanske 25 minuter, är vaken igen en timme osv tills klockan blir åtta... Han är ju trött i perioder, men hyfsat med ändå - alert och social. Tappra unge!!! Men han har ju helt klart sömnbrist. Har försökt med mer mat, men han somnar vid bröstet. Har försökt förlänga sovtiderna, men han vaknar... (Hur länge ska han behöva gråta i vagnen?) hur ska jag göra för att få ökad sovtid och därmed en kille som är ännu mer vaken? En fråga till, har jag, innan jag ska ge mig för den här gången: Hur ska jag göra vid insomnandet på kvällen? Pappan tycker att vi ska köra 5 minuters metoden, alltså skrikmetoden. Känns inte bra ... Hmmm... Mycket på en gång. Blir fantastiskt glad för svar och hjälp!!!
Kram