Ok vi är igång!
Nu har jag väntat och väntat på förkylningen att den ska gå över. Lite snuvugt än, men som min man sa "Lite snuvig är man ju mer eller mindre hela hösten".
Så i natt satte vi igång. Mannen på soffan, jag och Ellen i sovrummet. Vagnen stod på böcker och näsdroppar i för säkerhets skull. Hon vaknade som hon brukar runt 03, skakade vagnen lite och hon somnade om. Sen vaknade hon 03.45, då hon brukar få mat. I en timme var hon vaken, förvirrad, frågande, arg och sur, "Vad i helsike är detta?"
Jag smög ut och ramsade utanför, la tillrätta några gånger. Klockan 05 somnade hon om, med en mjuk bekräftelse in i sömnen. 8) Hon vaknade klockan 07 då jag "väckte", bara en kvart för tidigt. Jag är nöjd!
Det enda som känns jobbigt är att jag är sååå trött. Jag kunde såklart inte somna om efter att hon vaknat. Men, det ska nog bli ordning på mig också så småningom. 8)
Kram Bea
Det enda som känns jobbigt
