Har inte läst hela din tråd men tar en liten runda med det senaste inlägget
När vi minskade från två nattmål till bara ett fick vår lille "välja själv" när han skulle ta det, och då hamnade vi vid 02-tiden (alltså mitt emellan de två vi tidigare hade). Vi provade inte ens att vagna, för han verkade utsvulten vid 02 och åt som en häst från båda brösten. Sen sov han fint vidare och klarade sig fram till morgonen
Dessutom låg vår Z alltid minst 2 veckor efter "mallen", dvs han var inte riktigt mogen när det var dags att ta bort nattmål utan vi väntade ett par extra veckor tills han själv visade tendenser. Jag tyckte det kändes bättre att jobba "tillsammans med" honom, bara vi avvaktade så visade han liksom vägen, därmed inte sagt att man ska vänta en hel evighet
Vi tjuvstartade lite med smakisarna för lillis blev inte mätt på bara bröstmjölk, när han var 3,5 mån började vi så smått och kunde fort öka på mängden mat då det var en hungrig liten herre
Man ska definitivt inte buffa och vagna en hel massa om man känner att man är på väg att ge upp. Då tycker jag det är bättre att stanna upp och ta sig en funderare på vart man är på väg, varken buffning eller vagning funkar om man inte har rätt attityd. Läs på i BB och SHN-boken eller bland trådarna här på forumet och be om hjälp av dessa fantastiska forummammor som sitter på enormt mycket erfarenhet.
Ta gärna en titt på denna länk som visar förslag på schema för olika åldrar http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 40&t=21416, det står bland annat att "Naturliga sömnpass är 5 min, 20 min, 45 min, 1,5 tim, 2 tim, 3 tim, 4 tim". Det gör det väckningarna enklare och man slipper många skarvar om man följer dessa tider när man gör sitt schema.
Om du är på väg att ge upp hela metoden tycker jag du ska fråga dig varför du faktiskt sökte dig till den
Läs på ordentligt och red ut dina egna frågetecken så ska du se att detta kommer gå alldeles strålande.