Julia, snart 3 månader - frågor om sömn

[Zoidy]

Hej!

Tack för att du frågar! Det har blivit lite bättre, men fortfarande rätt mycket snor och slem i halsen. Bebisen hostar och snarkar #-o hela nätterna, men det värsta är nog apptiten. Eller snarare total brist på den. Och som följd - imorse vaknade vi 6:30

Förresten, det där med att låta bebisen sova så länge den vill när den är sjuk - det gäller nog svårare sjukdomar än en (förhoppningsvis) liten förkylning. Det har vi lärt oss den hårda vägen nu I fredags sov Julia 1 timme på förmiddagen (istället för 45 minuter), 2,5 timmer efter lunch (istället för 2) och sen klämde hon 25 minuter på eftermiddagen också. Kl.19 somnade hon som hon brukar göra, men 45 minuter efter vaknade hon och sov inte på 2,5 timmar.

You live you learn...

[Sarisparis]

Hej Zoidy

Ja, man lär sig av sina erfarenheter, helt klart! Hos oss har det aldrig varit nâgra problem att lâta de smâ sova sig friska, men barn är ju inga robotar, och med tiden lär man sig hur ens eget barn svarar i olika situationer.
Kanske skulle det passa bättre hos er att bara använda marginalkvartarna? (Dâ kan du öka varje lur med 15 min i början och pâ slutet, alltsâ en halvtimme extra per lur om du känner att det behövs).

Hoppas att ni mâr bättre nu.

[Zoidy]

HJÄLP!

Snälla hjälp. Behöver akut råd och stöd. Nu verkar vi ha fått problem som får tidiga morgnar och vändcirkusen att framstå som angenäma bekymmer.

Bakgrundshistoria: Jag och min man, Julias pappa, har försökt att turas om att lägga lilltjejen på kvällen. Det har alltid varit liiiite svårare för mannen, hon har varit lite mer orolig och bökat en längre tid efter läggningen när det varit hans tur. Jag har sett det som något naturligt - det är ju trots allt jag som spenderar hela dagarna med henne och pappa kommer hem en timme innan hon ska lägga sig. Men det har ändå gått.

I onsdags träffade jag en kompis på kvällen och mannen tog på sig nattningen. När han körde ut mig 19:15 sov tjejen fortfarande inte, småjämrade sig, men det verkade som hon var på g ändå. Men kvällen verkade vara rena rama cirkus... Hon somnade 19:30 (efter en del trafikerande antar jag) men vaknade en halvtimme efter orolig och fullständigt vägrade somna om. Mannen buffade, det hjälpte inte, så han tog upp henne och gick runt med henne i famnen i barnkammaren några minuter tills hon blev harmonisk. Efter det somnade hon till slut kvart i nio... (Han fick såklart en känga för att ha tagit upp henne när jag fick veta).

Torsdagens dagslurar gick utan anmärkningar, som de brukar göra.

Igår, torsdag, ville han lägga henne själv igen, för att få kontinuitet i det hela. Jag hörde hur tjejen varvade upp mer och mer redan innan hon kom i säng. Hon blev inte direkt lugnare efter han lade ner henne. Efter en kvarts försök kom mannen ut med uppgiven min och jag fick ta över. Då skrek hon så hon var blå 20 minuters buffande gav inget resultat, hon skrek inte hysteriskt längre, men slutade inte skrika heller Och jag tog upp henne Gick runt lite, lät henne lugna ner sig vilket gick ganska snabbt, och 5 minuter efter sov hon.

Men nu i förmiddags lade jag henne kl.9 och hon började varva upp på direkten som hon gjorde igår kväll. Jag fick buffa henne i 20 minuter!!! Hon var inte tyst utan jämrade sig hela tiden tills hon somnade. Så fort jag slutade buffa varvade hon upp igen!

Försöker fixa attityden inför middagsluren, men är ganska shaky måste jag erkänna. Det var jag inte imorse, dagslurarna har alltid varit hur enkla som helst.

Har vi pajat det för gott?
Var har min säkra sovare tagit vägen?
Hur gör vi för att reparera skadan?
Hur får vi bort vargarna?
Ska jag hålla mannen borta ifrån nattningar ett tag tills läget har (förhoppningsvis någon gång) stabiliserat sig?
Hur gör ni andra med nattningar, går det lika bra för era respektive som för er?

Tack på förhand,
/Förtvivlade Zoidy

[SusanD]

Hej hopp här kommer hjälpen!

Upp med hakan, ni har inte förstört något alls bara hamnat lite utanför banan om man så säger. Och det går fint att ta sig upp igen om man ger sig den på det.

Men man måste bestämma sig för hur det ska vara, ska hon sova på mage (vilket jag absolut rekommenderar för att få en riktigt god sömn) vilka tider ska hon sova, behöver ni repetera verktygen osv. Tänk igenom det hela och sen bestämmer ni er och så sätter ni igång.

Har vi pajat det för gott?

Naturligtvis har det inte pajat för gott, absolut inte.

Var har min säkra sovare tagit vägen?

Hon finns precis framför dina ögon men hon ställer frågor som ni besvarar helt upp åt väggarna. Hon frågar; Är det verkligen sant att jag ska sova här och nu? Ni svarar; Äh, ja jag hade tänkt det, vill du inte, oj jag kanske ska bära runt dig lite??? Hon svarar; JA bär mig för det verkar ju livsfarligt att sova här!!!

Hur gör vi för att reparera skadan?

Använder er av de verktyg ni har - buffning och RAMSAN som är det allra viktigaste verktyget. Ni ska övertyga big time så hon verkligen litar på att det ni säger är sant.

Hur får vi bort vargarna?

Skjut dem! Och tro på er själva. Lilla barnet mår allra bäst av att sova. Ändra inte på era rutiner, besvara istället hennes frågor med hjälp av verktygen och då måste ni verkligen övertyga henne, när ni gjort det kommer hon bli nöjd, somna och nästa gång kommer hennes frågor vara mycket färre och inte så högljudda.

Ska jag hålla mannen borta ifrån nattningar ett tag tills läget har (förhoppningsvis någon gång) stabiliserat sig?
Hur gör ni andra med nattningar, går det lika bra för era respektive som för er?

Jag skulle absolut inte hålla mannen borta. Hej och hå, var bara överens om vilken strategi ni ska använda så ni är överens och sen låter du honom genomföra när det är hans tur. Jag kan lova att han kan det där lika bra som du eller ännu bättre om du inte lägger dig i och rättar. Talar av egen erfarenhet för jag har en förmåga att lägga mig i i tid och otid vilket förvirrar både små och stora.

Sätt igång, skärp till er och jobba hårt för ni kan det här, allihopa.

Kram Susan

[Zoidy]

Tack, SusanD, för ditt snabba svar - det gav mig faktiskt det stöd jag behövde i fredags.

Men man måste bestämma sig för hur det ska vara, ska hon sova på mage (vilket jag absolut rekommenderar för att få en riktigt god sömn) vilka tider ska hon sova, behöver ni repetera verktygen osv. Tänk igenom det hela och sen bestämmer ni er och så sätter ni igång.

Jo då, sover gör hon på mage, har gjort i nästan 3 månader nu. Och jag är nitisk med både mat- och sovtiderna. Men verktygen behöver verkligen repeteras. När allt har gått bra i några månader och plötsligt slutar fungera blir man tagen på sängen. Bokstavligen.

Helgen har varit lite skakig, med hackig dagssömn, lång nedvarvningstid innan sömnen (nattad, ensam i sitt rum men vaken och emellanåt upprörd). Läget är nog rätt stabilt nu, pappa har lagt lilltjejen ett par gånger för dagslurar, men har tyvärr inte vågat att natta.

Jag har funderat över vårt schema och bestämt mig att återinföra eftermiddagslur på 20 min vid halvfemtiden. Hon har haft lätt instabilt humör sista timmen på dagen, kan typ skratta och gråta samtidigt när man lägger henne kl.19. Rätt svårt med skrattet till godnattet, och kan förklara utbrotten i sängen... Hoppas jag...

Men tillbaka till huvudproblemet.

Nu har Julias förkylning gott över och de tidiga mornarna är tyvärr tillbaka. Både igår och idag tyckte hon att kl.06:10 är lagom tid att gå upp.

Hon har dessutom blivit väldigt rörlig på sistone, hon ålar runt i spjälsängen, lägger sig på tvären och tjuter för att huvudet har hamnat i en jättekonstig vinkel och hon kan inte ta sig loss på egen hand Väldigt ofta händer det just vid 6-tiden på morgonen... Vänder sig på rygg gör hon också, ibland med vilja och ibland händer det bara när hon bökar i sömnen. Och trots att hon vänder sig till magläge finfint på dagarna kan hon inte göra det på natten. Poletten har typ inte trillat ner att man kan vända sig för att ligga på mage och inte enbart för att nå någonting bakom huvudet. Vi jobbar på det.

Är mat den enda anledningen för tidiga mornar eller finns det något annat vi borde tänka på? Matar gör vi tills det tar stopp. Vill liksom inte acceptera att vi har "ett sånt barn som vaknar tidigt", inte än...

[LindaVega]

Hej

Hur sover lillan på dagen? Dags att dra ner på sömntimmar? Ibland tar sig för mycket sömn på dagen ut i tidiga morgnar.
Mörkläggning?

Hur låter hon när hon vaknar vid sextiden? Är hon inte ledsen är mitt bästa tips att låta henne vara. Eventuellt slänga iväg EN ramsa som upplysning och sedan inget mer. Ingen underhållning alltså!

Ett bra tips är att bete sig klockan sex som du skulle göra om klockan var två på natten. I alla fall jag gör så lite som det bara är möjligt vid den tiden. Det är fortfarande natt är budskapet.

Vad tror du?

Linda