Min tjej är nu snart 17 månader och har varit helt fantastiskt stabil vad gäller sömn, mat och humör sen hon var 3-4 månader. Visst, några korta strul sessioner har vi såklart haft några gånger, men med facit i hand har det varit ingenting. Sen innan hon fyllde 1 år har det däremot varit helt stabilt, inte en enda natt med strul, inte en morgon som startat för tidigt och ingen utmaning som inte orkat antas. Vi har själva inte kunnat tro våra ögon och öron och inte fatta att det kunde vara så här enkelt och underbart att ha ett så här litet barn. Ni har hört historierna i massor här på forumet, men det är ändå så härligt att få berätta att vi så ofta får höra att vår dotter är trygg och rolig och sooover så bra och vilken aptit!! Vi skyller då på Anna
Men jag hade inte startat en tråd här om det inte helt plötsligt hänt något.
För 2 veckor sedan vaknade A helt plötsligt 6.30. What? Ok, en engångsföreteelse tänkte vi när de följande mornarna som vanligt slutade vid 7.30. Men så gick det en vecka och i söndags vaknade hon 7. Ok, fortfarande ingen panik, och 7 är ok och inget vi bråkar om. Samma dag sov hon bara 1 timma på dagen (sover annars minst 1.30 sen 11 månaders ålder). I måndags morgon vaknade hon 6.30 och samma i går och i morse. I natt registrerade jag dessutom hennes vakentid med en app på Iphonen och såg att hon vaknade redan klockan 6! Hon har alltså legat helt tyst i minst 30 min innan hon sade till.
Dessa dagar har hon också bara sovit 1 timma på dagen.
Nu är det inte längre en engångsföreteelse och det är helt klart något på gång. Hon vaknar aldrig ledsen, vare sig på dagen eller morgonen, och vi går inte in till henne förrän 7 tidigast vilket hon verkar tycka är fine. (Om hon inte bara ligger kvar under täcket och gosar med snuttefilten, så står hon upp och stirrar in i persiennerna bakom gardinen.)
Det är kolmörkt i rummet hela natten, svalt och hon sover i eget rum i spjälsäng.
Tills i dag trodde jag nästan att hon hade vattenkoppor, men då de 10-tal plitor jag såg igår inte utvecklats alls utan fortfarande är knappt synbara, så har jag uteslutit det. Tänder har hon i hela munnen och sömnen stördes inte ens av när kindtänderna kom, så jag har svårt att tro att det är något sådant.
Om hon sovit för mycket (19.30 - 7.30 + 1.5(2) timmar på dagen) tidigare, kan de helt plötsligt slå över och bli för mycket? Jag fick just sms från min man som är hemma med henne att hon hade somnat i vagnen. Det har hon aldrig gjort tidigare om det inte varit sovdags (vilket det inte är förrän efter lunch) och jag sa till honom att inte låta henne sova mer än helst 5 min. Tänker att vi annars bara gör saken värre. Eller?
Min fråga är: Hur mycket "ska" en aktiv och sprallig 1.5 års sova? Hur är det med faser vid denna åldern och finns det något vi aktivt bör göra mer än att inte göra någonting tills det är riktig morgon?
Väldigt tacksam för råd och erfarenheter
/H
etter legging da han var omtrent på din datters alder. Jeg var urolig for søvnen, men fikk fortalt av Anna W at han har alle forutsetningene han behøver for å sove, og mer kan man ikke gi dem! Det er jo sant. Dette ordner seg sikkert snart. 
Är det någon som har erfarenhet av barn som beter sig på liknande sätt? Är det bara så de är och behöver de denna cirkus för att bearbeta dagen?
