Tia 5 veckor och olycklig

[younikawa]

God fortsättning

Tack snälla rara Clara Cecilia för ditt svar och länkning, den stillade verkligen min oro över att jag ger vår lilla någon slags kronisk oro för sömn.

Julhelgen har ju varit helt kaotisk. Sovit över hos svärföräldrar med 1000 åsikter om hur hon ska skötas. Hon får för mycket mat, är inte trött, har ont i magen, ska plockas upp ur sängen så fort hon skriker osv. osv. Det resulterade självklart i att jag totalt tappade det minimala självförtroende jag lyckats skaffa mig och helt plötsligt funkade ingentning...hon ville inte äta, inte vagnas, inte buffas och för första gången hörde jag det där verkligt ångest/ledsna gråtandet. Usch, usch.

Nu är vi äntligen hemma och får återigen börja om på nytt eftersom dagsrytmen och SM inte alls funkat under dessa dygn och fått en helt knasig dag/natt rytm som jag aldrig varit med om tidigare. Men men, nya tag. Snart är vi åter tillbaka på vår lilla resa i SM världen.

Kramar

[TorsMamma]

Hej younikawa,

Jag tycker du beskriver så väl hur det känns för många när man är förälder, alla som har åsikter om hur saker skall ske och försöker i all välmening säga vad som är rätt och inte.

jag vet många som har SITT sätt att göra saker på och gör man det med FULL övertygelse om att just det jag gör är rätt, ja då köper barnet det. Men börjar man tveka, tvila och fundera på om det man gör är rätt, ja då blir helt plötsligt ALLT fel. Visst?

AW myntade begräppet bättre tveklöst fel en tveksamt rätt. (tänk på den)

Så, upp på banan igen, tveka inte en sekund, ha målet i sikte och be INTE barnet om bekräftelse. Barnet kommer aldrig att säga NU gör du rätt, NU är allt perfekt osv...Inte ens min 4 åring här hemma säger det. Utan gång på gång på gång får jag frågor i påståendes form. Jag måste det, jag vill det, jag tycker inte det... Men det är som lilla bebisen FRÅGOR, och du måste svara övertygande och betryggande.

Mamma VET vad hon gör, hon KAN det här. Du kan slappna av för mamma finns här och betryggar tillvaron. Lungt och tryggt och förutsägbart vill vi ha det.

[younikawa]

Tack Torsmamma,

Snart 12 veckor och vi har försökt komma tillbaka på SM banan. Här hemma har det långsamt gått...sämre och sämre. Just nu fungerar verkligen ingenting...

Dagarna:
- KINKIG och LEDSEN bebis, som jag får truga ORDENTLIGT för att få i ens 2 amningar per SM mål.
- Från att ha varit en stabil dagsovare vaknar hon numer i varje 45 min skarv. Under eftermiddagsluren går det inte att vagna över skarven, hon skriker bara upp sig mer och jag har då fått ta upp henne och börja kvällspasset.
- Hon klarar inte av mer än 5, max 10 min egen lek. Resten av tiden måste vi bära runt med henne. Inte ens då klarar hon mer än 5 max 10 min i en och samma position, utan vi måste hela tiden hitta nya distraktioner.

Kvällarna:
- Trugar och trugar för att få i ordentligt med mat, men det resulterar bara i argare och argare tjej.
- Vagningen tar inte när vi ska lägga henne för natten. Vi vagnar i 30 min tills hon somnar.
- Varje kväll vaknar hon i skarv 20 min eller 45 min. Går inte att vagna till ro. Jag plockar då upp henne och matar, försöker natta igen - fungerar INTE.
- Vi tvingas välja: Antingen vagna en offantligt ledsen och arg tjej fram till 23 (då hon slocknar av ren utmattning) eller amma henne till sömns i sängen...
- Resultat: Jag lägger mig i sängen och matar henne till sömns = Jag är fast i sängen från kl 20-07 då vi gör morgon.

Nätterna:
- Eftersom vi sover i samma säng blir natten ett enda snuttningsrace. Senaste nätterna har hon vaknat och ropat efter mat 22.30, 02, 04 (trots att hon fått mat så sent som 21).
- mellan 06-07 gör vi morgon, men eftersom hon snuttat sig igenom nätterna är hon inte särskilt hungrig och definitivt inte utvilad vilket gjort att vi nu är inne i en enda ond spiral.

Jag förstår att det kanske inte är lätt att komma med goda råd nu, jag kanske inte ens ber om det. Men min frustration just nu gör att jag måste skriva av mig - känner mig helt maktlös just nu .

Mina funderingar är ifall det är så att Tia har ont i magen och har kolik igen? Hon fiser mycket, vaknar lätt av fisarna. Har funderat på att kontakta BVC, men de säger ju bara att jag ska börja med droppar igen - som jag inte upplevt hjälper det minsta. OM det är så att hon har ont i magen, vad tycker ni jag ska göra med nattningen? Ska jag fortsätta vagna eller fortsätta som jag har gjort det senaste - att mata till sömns i sängen?

Om vi inte hörs innan, vill jag önska er alla ett riktigt Gott nytt år! Måtte de året ge oss glada och lyckliga bebisar med utvilade mammor

Kramar

[Sarisparis]

Oj vilket nerdyk så här de sista dagarna på året! Men vilket avstamp för det nya!

Det är lätt att man fastnar i att ingenting fungerar och sen går man och väntar på nästa bakslag, som då garanterat kommer. Jag skulle satsa på en liten bakväg för att komma på rätt köl igen, nämligen att ha roligt! Om ni känner er tvingade att gå runt och bära på henne osv så låter det ju inte som att hon får upptäcka världen på ett särskilt inspirerande sätt. Förlåt om jag låter hård.
När vår lillebror var runt tre månader så älskade han att ligga bredvid, vad jag än gjorde. Vi bakade paj (han låg på köksbänken), vi dammsög (han satt på armen eller i babybjörn), vi dammade lister (han låg på golvet) osv osv. Helt enkelt intressera liten för vad som händer och inte fokusera på honom hela tiden, så att bebis blir "allt som händer". Jobbigt att vara så i centrum när man är så liten.

Hur har ni det med skrattet till go'nattet? Även med så små så tycker jag att man ska satsa allt på att ha riktigt trevligt fram till sängen. Det kan räcka med en ordentlig ögonkontakt och lite grimaser, men se till att få kontakt och förmedla lite "åh så skönt det ska bli att få sova" känsla till liten innan man lägger.

Tack för nyårsönskningarna, detsamma till er!

[lilla mia]

hej!

stackare! jag känner så med dig. har ju varit där två gånger... har du fått tag i teet och börjat dricka? jag kan skicka några påsar till dig annars. pm:a din adress!
har tyvärr inga tips på hur du ska komma ur detta. vänta ut tiden- du har ju klarat så många veckor nu. det brukar ju som sagt släppa runt 3 månader. (eller 4). jag skulle göra allt för att slippa skriken så mycket som möjligt. (i den mån du orkar). skriket är ju så otroligt påfrestande.

hoppas ni får en ok nyårsafton iaf!

här hemma har vi sjukstuga. alla barnen förkylda med feber kvällstid. får se om vi kommer iväg på den tänkta nyårsmiddagen. med lite alvedon i kroppen så orkar nog barnen några timmar iaf. det är ju ändå nyår!

KRAM!

[younikawa]

Hej på er,

Ni har nog helt rätt i att lillan får för mycket fokus och för lite delaktighet i vardagen. Jag har liksom känt att alla husbestyr måste göras under hennes sovtider då vakentiderna varit så påfrestande och jag upplevt att hon "krävt" vår 100% uppmärksamhet.

Testade faktiskt babybjörn för ett par dagar sedan, hon klarade nog goda 20 min i den åtminstone, så ska fortsätta med det lite mer. Ska också bjuda in henne till husbestyren och MIN vardag. Vi börjar ikväll då vi är bortbjudna på nyårsmiddag.

Mia, jag har inte hunnit skaffa amningste ännu, ska absolut köpa det. Jättegulligt av dig att du erbjuder dig att skicka mig det, men jag fixar

Återigen. Riktigt gott nytt!

Kramar

[Clara Cecilia]

Hej Youni och gott nytt!

Jag vill bara fylla på Sarisparis fina svar - jag tycker att det är så bra och vikitgt det hon påpekar!
Vi hamnar nog alla lätt i att fokusera på mat och sovtider, vagning, buffning och backning

Men Barnaboken talar ju om något långt viktigare - att alla behöver känna sig behövda och delaktiga. Ingen människa vill vara till besvär, ingen vill vara Allts centrum utan Ingå i en delaktighet.
Det är så stort att det tål att läsas om och om igen. Och att verkligen fundera över den praktiska betydelsen.

En liten människa som hunnit bli tre månader kan vara intresserad av allt möjligt - som vattenkranar, matlagning, tända ett ljus, känna på en blomma, lukta i kryddburkar, peta på bark och snö med ett litet pekfinger, sitta på armen en liten stund och titta runt i mataffären, ja hur går det till livet här?
Läs avsnitten om En dag med Sofia 4 månader och ABC för småfolk i BB igen.

Och så är det det där med Skrattet - det är faktiskt magiskt. Anna skriver nånstans - ju surare bebis ju gladare föräldrer - och det fungerar faktiskt. Om inte annat för en själv .
Jag brukar ha som mantra riktigt jobbiga dagar "Hela livet är en musikal". Sprätt upp en stepp och sjung en truddelutt, gärna falskt =D> det gör skillnad!

Bifogar också en tråd för glädje och inspiration, om inte annat kommer du få ett och annat gott skratt - min favorit är när hon står naken och chockad i vardagsrummet
http://www.annawahlgren.com/phpBB3/view ... 24&t=20493

Stor nyårskram


Clara

[younikawa]

Men jösses! #-o

Det har bara gått ett par dagar sedan sist, men firar ändå dessa 2 dagars framgång med glädjetårar och lättat hjärta.

Jag har redan från månad 1 läst kapitlet om beduinerna i BB och pinsamt nog aldrig förstått hur det ska gå till med vår tjej, eftersom jag ansett att hon krävt vår fulla uppmärksamhet för att vara nöjd. Men det har ju hela tiden varit tvärtom, hahaha. Hon har fått så mycket uppmärksamhet att hon måste vara helt slut stackarn.

Nyårsafton var kanon! Jag vågade mig äntligen hem till vänner, som har egna små. Tia möta nya härliga människor, samt vara delaktig i VÅR vardag/fest. Hon slocknade efter bara 10 min för natten runt 21 - visst hade hon ett par uppvak innan kl slog 22, men dessa vagnades lätt över.

Igår bjöd jag så in lillan till hussysslor. Vi körde Sarisparis tips rakt av - torkade lister, diskade, tvättade, SUCCÉ. Vi hade verkligen lugna och fina vakenpass - kanske inte massa skratt, men helt klart NÖJD tjej. Kan ju lägga till att så här rent som vi har hemma just nu har vi nog inte haft på månader, stort plus!

Kvällen bidrog därmed till att Tia somnade på 10 min även igår kväll! Denna gång runt 20.
01 fick hon mat och hade därefter en lite kritisk timme med mycket vagning för att somna om, men såna nätter kan man enkelt ta när dagen varit så fin.

Jag känner verkligen att det händer nu - förändringen och jag börjar återigen våga tänka på att införa schema som vi inte gjort ännu. Här har jag dock en liten fråga...

Tia blir ju 3 månader om en vecka, så jag funderar på om det är lönt att införa 2 månaderschema eller direkt hoppa på 3 månadersschema så fort Tia visar tendenser för att göra lite tidigare natt?

2011 - vilken kanonstart! KRAM

[Clara Cecilia]

Hej Youni,

Så underbart att läsa! Bra jobbat! Hurra!
Nu är du på spåret och låt nu inte en dag gå utan att lillan får se hur livet levs och ska skötas. Det är en medicin för mycket under många år framöver.

(Det finns en hel inspirationstråd om social delaktighet här på SoS den dagen du känner att fantasin tryter, det händer oss alla.)

Och om en vecka kan ni väl sätta er och fila på ett schema? Njut av varandra nu och Jobba Ihop!

Clara

[Sarisparis]

Youni, vilken vändning! Underbart är bara förnamnet! :-({|= :thumbsup:

Och visst är det härligt att det blir sâ rent överallt? Jag gâr numera sâ lângt att jag inte städar alls om inte nâgot barn är med. Vâr storebror blir sur om jag sätter igâng tvättmaskinen utan honom (det är hans jobb att trycka pâ knappen). Och det är ju faktiskt mycket roligare att städa ihop med de smâ än helt själv.

Ha nu riktigt roligt i veckan sâ tar vi schemafunderingarna sen!

:thumbsup:

[younikawa]

Tack för er hjälp med allt!

Har läst tråden över Social delaktighet - underbart med såna tips för mammor med idétorka.

Och visst är det så himla mycket skönare att sköta hussysslor tillsammans med den lilla. Det gör ju också att jag verkligen kan VILA när Tia vilar. Innan utnyttjades hennes vilostunder till att stressa runt med det som jag "inte hann med" annars.

Återkommer om någon vecka med schematankar. Börjar redan nu tycka mig ana lite hållpunkter för hur Tias dag bör se ut, så det kommer nog inte bli något helt uppåt väggarna. Det kanske är den magiska 3 månadersgränsen som börjar närma sig - saker och ting blir lite stabilare.

\:D/

[Clara Cecilia]

:thumbsup:



Clara

[younikawa]

Hej igen!

Vi har nu kört schema i några dagar. Jag vet att det är alldeles för tidigt för att avgöra om schemat är korrekt (3 dagar + uppföljningsvecka va?), men det är en liten fnurra som jag skulle vilja bolla med er om.
Schmeat ser ut enligt nedan:

07-0830 Mat och vaken 1,5h
0830-10 Sova 1,5h (denna lur har jag behållt 1,5 eftersom Tia haft enklast att sova utan skarv detta pass + att mamma får tillfälle att sova lite extra )

10-12 Mat och vaken 2h
12-14 Sova 2h

14-16 Mat och vaken 2h
16-1645 Sova 45 min (Tia tenderar dock till att vakna redan efter 30 min och då har marginalkvart utnyttjats)

1645-19/1930 Mat och vaken (läggningen blir inom marginalhalvtimme utefter hur trött Tia verkar vara)
nattslurk ca 1830

Sömnen blir väl därför: 11,5 - 1,5 - 2 - 45

Nu till frågan:

Kvällspasset fungerar numer helt ok, inte helt utan gnäll, men helt ok. Men runt 18.30 börjar Tia se trött ut. Då ger jag henne nattslurk som ser ut enligt följande:
bröst 1 - Tia äter helt ok och somnar nästan in & känns skönt avslappnad och redo för sömn. Eftersom jag vet att hon ibland vill ha mat igen redan runt 22, erbjuder jag så henne bröst 2 och hon äter även från det bröstet, inte lika friskt men ändå helt ok. MEN efter bröst 2 är hon pigg!!! HOn ler, jollrar och myser, söker kontakt och är inte alls redo att sova. Och när jag ändå lägger henne, sätter det igång...den totala utskällningen. Skrik i 30min-1h, igår 1,5 h

Eftersom jag har erfarit att hon varit en tröttis så har jag tolkat det som övertrötthet? Eller får hon för MYCKET sömn dagtid?
Just nu är jag är väldigt sugen på att efter nattslurken låta henne vara uppe 30 min till. Man känner sig som en Judas, som lägger henne när hon visar ett så fint humör med tillhörande fantastiska leenden och glädje över vårt umgänge, men som direkt utbyts mot vad jag känner som total besvikelse över mitt förfarande .

Vad tror ni detta beror på? Är det något med schemat som ni direkt ser inte är bra?

Kram

[Clara Cecilia]

Hej Youni,

kort svar för jag tycker att du svarar dig själv så bra!

Just nu är jag är väldigt sugen på att efter nattslurken låta henne vara uppe 30 min till. Man känner sig som en Judas, som lägger henne när hon visar ett så fint humör med tillhörande fantastiska leenden och glädje över vårt umgänge, men som direkt utbyts mot vad jag känner som total besvikelse över mitt förfarande

Låt henne vara uppe en stund till, skratta och busa och gosa och så fort du ser minst lilla blinkning av trötthet så flyg in i sängen med en massa pussar på vägen!
Schemat är tänkt som stöd - inte för att vara en tvångströja (hjälp här sitter vi och skrattar och har kul men klockan är nu exakt 19.00 då Måste hon sova ! ) Alla pallar en marginalkvart eller två om man har kul och sover bättre gör man också..

Så underbart att allt fungerar bättre i övrigt, ni jobbar på med listerna ihop hoppas jag

Stor kram Clara



Clara

[younikawa]

Hej igen,

Ja...hahaha. Numer gör vi i princip allt husbestyr ihop - jättemysigt! Och visst är det skönt att saker och ting fungerar bättre - vi har det numer väldigt mysigt. Tia pratar som bara den och älskar att busa med mamma och pappa. Egenlek är inte riktigt hennes melodi, men det kommer väl när hon tröttnat på mamma och pappa antar jag .

Och om Tia inte vill sova efter nattslurken, får hon vara uppe lite till. Bara jag som trodde man skulle följa alla tider strikt den vecka man satte schemat, för att sedan vara mer flexibel . Vilken tur att man bara är förstagångsförälder 1 gång, så man inte utsätter fler små för dumma idéer.

Kram