Problem med dagsluren

[mammaMia82]

nu har vi pratat lite om hur vi ska göra med spjälsidan, jag sa att ni rekommenderar att man sätter tillbaka den om det strular, då sa han att ja vi ser hur länge hon strular, och ur länge vi orkar passa vid dörren, går det inte över inom ett par dagar så får hon tillbaka spjälsidan. Klokt?

Tack för alla supersnabba och bra tips!! Det ger en styrka! =)

[TorsMamma]

Kör på det ni, slutar det så är det ju inget problem.

Om det inte slutar så tar ni fram en strategi som ni håller er till, inte värre än så.

[mammaMia82]

Tack igen för alla svar! Du verkar ha en så sund inställning till allt det här!
Ha en underbar jul och jag hoppas att jag inte behöver höra av mig igen på ett BRA tag
KRAM

[TorsMamma]

Tack själv, återkom gärna med en underbar sömnrapport lagom till jul så får jag en härlig julklapp! :santa:

[mammaMia82]

Det tog inte lång stund innan vi tog ett beslut. Natten till måndag vaknade hon 11,23 och grinade. Kom upp till vår säng och sa att det var spöken i hennes rum. Vi gick in och körde "alfonsramsan" tillsammans så spökena skulle tröttna =) (stick du stygga spöka för du finns ju inte!) Sedan vände jag på henns säng, så öppningen hamnade mot väggen. Hon sov gott resten av natten och sa ingenting igårkväll när vi lagt henne. Sovit hela natten inatt igen. Däremot vaknade hon lite tidigt men jag funderar på att införskaffa en väckarklocka att ha i hennes rum. Så kan hon stänga av den när dne ringer och så vet hon att det är morgon. =)

[TorsMamma]

Införskaffa GÄRNA väckarklocka, det är kanon. MEN jag skulle ställa den utanför dörren. En som går på batteri, så hon kan gå upp och stänga av den utanför.

Då kan man till nöds ställa om den om det skulle behövas.

[mammaMia82]

Hej! Det var ett tag sedan men nu är det dags igen. Vi har förstört mycket och behöver hjälp att hitta tillbaka. Allt började igen men att vi köpte ny säng till Tilda, då hon växt ur sin spjälsäng och både fötter och huvud tog emot =) Detta gick bra första två veckorna, hon sov och var stolt och glad över sin nya säng. Men nu har allt spårat ur. Måste medge att vi oxå blivit lite slappa med hela läggningen, det har småsnackats vid sängen, osv, även om vi hållt stenhårt på rutinerna vid läggdags och allt varit likadant varje kväll. Men nu är det ett himla spring och gnäll. Tilläggas ska väl oxå att vi väntar ett syskon till Tilda i slutet av juli och hon är väldigt mammig/trotsig i perioder vilket vi tror beror på den omställningen.

Så åter till kvällarna. På kvällarna är det nu bara min man som tar läggningen, jar pallar inte, varken tålamodsmässigt eller känslomässigt. Jag förmedlar en osäkerhet som gör henne ännu mer mammig och bara förstör på kvällarna. Vi börjar kvällsrutinen med välling, sedan välja 2 böcker vi ska läsa, borsta tänderna, läsa de två böckerna i vår säng och sedan går vi alla in i hennes rum. Hon lägger isg i sängen, jag bäddar ner henne och säger gonatt och skojar lite och så går jag. Min man står kvar och ska natta henne. Då börjar hon på en gång gnälla att hon inte vill sova osv osv. Han står och småsurrar med henne om allt skoj som ska hända och att på natten sover man (redan här vet jag att det är fel, men det är hans sätt). Tillslut säger han att nu ska du sova och så gå han. Då tokskriker hon att hon inte vill sova och studsar upp ur sängen. Springer till dörren och öppnar, han lägger, säger att nu ska vi sova osv, hon springer upp. Så här håller det på säkert 10-20 gånger per kväll. Ibland tar det upp åt 45 min att lägga henne. Om han står utanför med öppen dörr så skriker hon att han ska komma till sängen och kliver sedan upp.

Jag vet att mycket är fel här. Men samtidigt känns det lite kallt och onaturligt att inte prata med henne ngt eller bara säga ramsan nu när hon blivit så gammal (ramsan har dessutom under alla dessa år ALDRIG fungerat, hon blir bara vansinnigt arg när man sger den, oavsett hur och hur många gånger man säger det).

Hur ska vi ta kommandot igen? Lägga henne, inget snack, sedan sätta oss utanför dörren och koncentrera oss på annat? Hur gör vi med ramsan? Känns inte som vi kan börja med den igen eftersom den absolut inte fungerar, gör bara allt värre. Vad gör vi när/om hon kommer upp på natten? Då kan man väl inte först säga att på natten sover man, och sedan sätta sig utanför hennes dörr?! Dubbla budskap. Att ta tillbaka spjälsängen igen är inget alternativ.

Rörigt blev detta men behöver lite stöd här.

Kram

Mia

[helamig]

Hej!

Ser att du inte fått svar. Hoppas någon vänlig själ har några bra svar. Inte roligt eller lätt det där när läggningen drar ut på tiden och barnet är ledset under tiden.

Det jag tänker på är att vara konsekvent. Läs runt här på forumet om hur man gör när man sitter vakt utanför dörren. Mycket social delaktighet, motion, och gos mm på dagen. Så allt det där är färdigt när man ska sova. Inte lätt alltid när man väntar liten bebis men kanske ändå värt en insats under en begränsad period.

[Sagalinda]

Hej Mia!

Det låter som om du själv egentligen vet var felet ligger Jag tycker inte det är en bra idé att du först går ut ur rummet och sedan blir din man kvar där för att göra "det jobbiga". Redan här är inställningen fel. Att nattas ska vara något roligt och lättsamt, det ska inte omhuldas av måsten och suckar och "du får ta hand om det". Ingen av er ska vara inne i rummet längre än två minuter. Hon ska bara ber i säng, stoppas om och sedan går ni därifrån - tillsammans. På det sättet bekräftar ni varandra och hela situationen. Nu verkar det som att mamma och pappa inte är överens (vilket ni kanske inte är i och för sig..? ) DEtta känner hon på sig och på barns vis frågar hon i påståenden och handlingar.

När ni nattat henne säger ni bara något i stil med "gonatt och sov gott, vi ses i morgon!" och så går ni. Stänger dörren. That´s it. Sedan får en av er sätta sig på vakt utanför dörren. Så fort ni hör prassel i sänghalmen ryter ni till och upprepar exakt samma sak "gonatt och sov gott, vi ses imorgon!" Det viktiga är att inte låta henne få någonting för urhoppen. Beteenden som aldrig belönas självdör fort. Hon ska inte ha uppmärksamhet annat än en tråkig "ramsa" och eventuellt ett finger som pekar på sängen samt en barsk uppsyn. Hon ska inte ledsagas, inte stoppas om, inta duttas med, inte få något, inte diskuteras med, inte gå på toa, inte få några som helst sympatier. Hon ska bara sova. Och det förmedlar ni i handling!

Pappas småsurr om allt roligt som ska hända nästa dag kan han ta innan ni går till sovrummet. Gör alltså läggningen till en kort och saklig handling, som inte alls känns dramatisk. Det tar några dagar innan tösen lär sig, så ni måste ha tålamod! Och nyckeln heter konsekvens

Lycka till!