Orkar inte mer?Fått nog av gnäll och skrik? Små betraktelser

[Luvisen]

[LiMa]

Nu har jag också läst hela denna tråd och är helt tagen . Du har en helt underbar stil då du skriver :thumbsup: Mera mera! Har fått styrka i att det faktiskt är jag som väljer hur jag vill förhålla mig till det som händer och sker. När skålen med päronpuré åker i golvet så att det stänker över hela köket - Hahah vad tokigt de blev. Splatt! Skoj och skratt med K runt allt kladd. När jag tappar en bebisbaja från skötbordet och den studsar på toalocket, via tidningskorgen och ner på golvet - Mäh!? Bajs på golvet. Sjunger knasig "äckel-sång" om bajs för K.

Tack Luvisen!

[Luvisen]

LiMa

Tack för all värme kära medmänniskor. Det behövs. /Luvisen

[Luvisen]

Tors: Hack i skivan. Bebis tar dagen med storm. Poppar upp som ett popkorn ur säng. Jag försöker hänga med. Bebis bubblar över. Nu, nu ! Skynda! Dagen försvinner! Har du rätt i, tänker jag. Vi hastar ut i ösregn och genomför ärende, smiter in på restaurang och äter lunch. Bebis smaskar ljudligt. Finns det mer? Jag tittar på klocka. 30 min kvar till dagslur. Drar på Bebis full mundering. Släpper lös Bebis i park. Bebis spurtar iväg, upp för trappor, ner för trappor, tittar på stor hund, pratar allvar med ett par, rusar på en flock med duvor. Bebis skrattar. Bebis gör sur ung man glad. Bebis ber att få komma upp. Dags för sovstund. Bebis somnar i vagn på väg hem. Jag tittar på träden. Solljuset silas genom trädkrona. Jag andas djupt. Så vackert… Kommer hem. Ställer vagn utanför fönster. Fixar i ordning Bebis rum. Hämtar Bebis och lägger över. Vrååååååål! Vad, vad?! Varför blev det så här?! Ramsar ut. Bebis Aparg! Jag förstår ingenting. Drar upp volym på musik. Lägger mig på soffa. Skrik forts mindre evighet. Attityd åker ner i sopen. Jag hämtar Bebis, ingen idé att insistera. Bebis lugnar sig efter en stund. Vi pysslar och myser i soffan. Sen efm börjar Bebis snubbla omkring. Lägger Bebis i vagn och vagnar. Bebis ser skeptisk ut i 30 sek. Bebis slocknar. Jag funderar över nattning. Det känns svårt. Måste ngt ändras? Näe! Tänker jag. Jag gör som vanligt. Saboterande Partner kommer hem. Oj oj vad han mår dåligt! Inget stöd där alltså. Bebis vill prata med pappa. Pappa ligger i soffa och gnyr. Bebis förstår inte. Tar upp mobil och knappar. Vi äter snabb middag. Bebis är lite orolig. Bada? Säger jag. Bebis skiner upp. Här ska badas! Bebis plaskar på magen, på rygg. Bebis sprätter och stampar. Bebis tvålar och oljar in sig. Bebis njuuuuter. Bebis tittar lurigt på mig. Bebis lägger öronen i blöt själv! Oj! Änglar svävar runt, länge. Jag förundras. Dags för läggning. Gör alt som vanligt. Går in till Saboterande Partner. Vi pratar lite. Skriiiiiik! Åh, nej! Tänker jag. Saboterande Partner säger: Jag orkar inte. Sov! Bebis blir ledsen. Jag kastar in handduken igen! Hämtar Bebis. Bebis klappar lite på pappa. Vad kan vara fel på pappsen? Jag byter blöt pyjamas. Jag får kortslutning och vagnar Bebis igen! Bebis suckar. Bebis sätter sig upp. Näe, nu får det vara nog med cirkus! Jag släpper ner Bebis. Känner mig villrådig. Saboterande Partner säger: Han kanske inte behöver sova? Jag låter det passera. Bebis går och läser en bok. Saboterande Partner går och lägger sig. Jag motar frestande Offerkofta. Jag stickar lite på en liten halsduk. Måste tänka ut ngt. Helt plötsligt känner jag värme. Börjar känna mig klurig. Här ska skjutas vargar! Tjohoo! Känner mig som en spjuver. Tar Bebis och dansar in på Bebis rum. Bebis får flyga upp på mitt huvud. Bebis kiknar. Ett, två, tre! Ner flyger Bebis i säng. Bebis undrar om showen är slut. Nähä! Tänker jag. Jag leker tittut. Bebis kan inte förstå sin lycka. Bebis skrattar. Grand finale! Upp flyger Bebis heeeela vägen till lampan. Godnattlampan! Bebis släcker. TJohoo! Ner i sängen flyger Bebis. Bebis gnyr lite. Jag blåser Bebis på mage och gör pusskalas. Bebis tyst. Jag ramsar ut med skönt gung. Bebis somnar bums! Inte ett knyst hela natten lång. Skrattet….vilken juvel…

Present: Bebis inspekterar TV. Slår på DVD. Inget kommer. Bebis tar ut skiva, blåser och putsar skiva på mage. Sätter tillbaka skiva. Vilken tekniker! INGET undgår Bebis!

[Luvisen]

Tidig höst: Surrealism och mindfullness. Bebis undersöker allt nogsamt och länge. Undersökande blir vildare och vildare! Jag känner mig stressad. Undersökande börjar gå mig på nerverna! Pang! Tjong! Jag vänder mig om och lagar mat. Väntar på hjälp fr Bebis. Bebis har inte tid, Bebis är upptagen. Jag fortsätter med mitt. Klar! Vänder mig mot Bebis men Bebis är borta! Jag lyssnar. Bebis spelar gitarr. Jag tittar ner på vardagsrumsgolv. Whoaaa! Heeeela golvet är fullt med toapapper!! Det brinner i mitt huvud. Jag andas. Måste lugna mig. Bebis kommer springande i full fart. Bebis tjuter av glädje. Mina öron värker. Jag koncentrerar mig för att se Bebis. Söt. Vreden lägger sig snällt. Jag vadar fram till matbord. Lunch mumsas upp. Dags för lur. Jag hämtar andan och börjar plocka upp. Så mkt saker! Vart kommer de ifrån?! Jag tvingar mig själv att ta en paus och kopp te. Tänk om Bebis inte fanns. Vad tomt det skulle vara… Jag går till badrummet. STORT skohorn ligger i badkaret. Jag tittar. Jag har lust att bara gorma, så trött på allt plock! Jag andas och funderar mer. Nytt förhållningssätt: Barn kan verkligen tänka utanför ramarna! Här finns konst och eftertanke! Bebis fixar. Liiiiten pellets möter mjuk näsduk. Öronpropp möter radio. Blöja som hatt! Tandborste och schampo i tvättmaskin. Bebis silar diskmaskinstabletter. Surealism på hög nivå! Bebis stannar upp inspekterar kattens öron läääänge. Bebis lyssnar på musik. Bebis känner takten. Bebis gungar. Bebis lyssnar igen. Bebis är inte alls intresserad av ngt annat i denna stund. Bebis lägger sig försiktigt ned på säng. Bebis tänker. Bebis tittar. Bebis rör sig inte ur fläcken. Vilken mindfullness!

Present: Bebis ger mig sin första puss!

[Krisse]

Helt underbar läsning

[helamig]

Skönt att höra att ni har det som vi. Sådär är det varje dag hos oss. Fullt med saker överallt... Tålamod behövs.. Mysigt med pussar och kramar

[Luvisen]

Krisse-
helamig-

[Katten77]

ÅÅåååhhh... jag fullkomligen ÄLSKAR den här tråden!
Snälla söta rara Luvisen, sluta aldrig skriva om er vardag. Man blir varm och glad av att läsa dina små berättelser. Du har ett underbart språk och jag hittar massor av guldkorn i dina förhållningssätt!

Kramar
Catarina

[Luvisen]

Tack Catharina. Vad glad jag blir!

/Luvisen

[Luvisen]

Onsdag: Deppighet. Bebis har växt. Bebis flaxar åt alla håll och kanter. Jag hänger inte med! Hur gör man? Vardag blir rutin. Från kaos till stilla lunk. Förrut längtade jag efter lunken men börjar nu bli uttråkad. Känner mig oförskämd som inte kan uppskatta lunken. Försöker med mer utflykter. Bebis tycker en gång är jätteskoj men ofta gör Bebis sur. Jag blir förvånad. Efter en tid börjar jag känna mig som ett barn självt och blir sur tillbaka! Vi stannar hemma. Bebis nöjd. Ett tag. Sedan blir Bebis tokig. Bebis slår på katt! Bebis jagar katt! Katt får inte en lugn stund! Jag blir förfärad. Tänker att jag gjort ngt fel. Funderar. Måste visa hur man gör bättre. Tar Bebis hand men Bebis blir jättearg. Bebis smäller till både katten och mig! Jag känner att jag kokar. Går bort och funderar mer. Bebis sticker iväg för att fånga katt att lugga. Hjälp! Det måste få ett slut! Jag fångar Bebis och går fram och tillbaka med Bebis i famn. Vad ska jag göra? Bebis skriker. Jag kan inte tänka! Bebis river mig i ansikte. Jag håller kvar Bebis. Jag måste ju komma på ngt. Känner mig slut. Varför blir det enkla så svårt? Börjar känna mig nedstämd. Får en mamma aldrig tänka på annat än barnet när man är hemma?! Ugh! Orkar inte konka på Bebis längre. Sjunker ihop i hall. Bebis tittar på mig. Bebis kikar efter katt. Jag orkar inte bry mig. Jag öppnar garderobsdörr. Här skulle jag ju renovera…Ska jag aldrig få det gjort? Jag krafsar bort lite betongspackel från trägolv. Bebis börjar krafsa. Bebis klättrar in i garderob. Aha! Tanke slår mig! Vi kan ju göra det nu! Ja! Jag hämtar spackelknivar. Bebis och jag skrapar åt alla håll och kanter. Golvet blir fint! Wow! Jag mår så bra! Idag har vi gjort ngt! Nytt förhållningssätt: Inte bara små måste få göra något vettigt! Stora behöver också sin sociala delaktighet! Varför har jag glömt det? Känner mig korkad. Hör musik i bakgrunden… Bobhund sjunger: Du kan kalla mig idiot. Det har jag ingenting emot. Jag är en idiot! Skrattar åt mig själv. Bebis ler. Bebis klappar katten jättefint! Busenkelt!

Present: Bebis och jag renoverar hela garderoben. Oj vad tjusigt och rooooligt för BÅDA!

[Luvisen]

Tisdag: Bråttom. Jag njöt länge av vår tillvaro efter kuren. Jag upplevde att jag hade allt tid i världen. Allt fick ta tid och Bebis gjorde stora framsteg på alla sätt och vis. Bebis blir större och mitt tålamod mindre. Helt plötsligt känns det som att tiden flyger iväg. Vi går till närliggande park. Bebis kikar runt. Bebis vill gunga en stund. Jag känner mig bekväm och lugn. Bebis tycker att de räcker och går tillbaka till vagn. Jag följer efter. Gott om tid för att laga lunch. Jag drar vagn belåtet. Bebis hoppar av! När lädre han sig det? Bebis går in i ett bostadskomplex. Jag funderar på hur mkt tid vi har. Jag släpper det. Bebis är så söt som vill se mer av sitt grannskap. Följer efter Bebis. Bebis traskar runt åt alla håll. Bebis säger hej till gamla damer. Bebis är underbar. Jag njuter! Glömmer bor tid. Oj! Vi måste gå hem. Bebis gruffar men går med på att gå hem, själv på egna små fötter. Det går inte fort. Jag försöker att inte bli stressad. Bebis stannar. En papperskorg! Oj vad intressant! Bebis tar försiktigt av sig små vantar och kastar i tunna. Jag fångar dem på väg ned. Vilket ordningssinne men jag har inte tid! Bebis vill upp i vagn. Jag andas ut. Börjar gå raskt. Stopp! Bebis hoppar av igen. Suck! Jag känner mig less på allt hattande hit och dit. Hur ska jag nu hinna ge Bebis mat? Bebis går fram till busskur och ställer sig prydligt och väntar. Jag smälter. Jag står en bit bort och tittar. Buss stannar framför Bebis. Bebis börjar genast att gå på. Så sött! Bebis vet precis hur man gör! Springer fram och hjälper Bebis av. Busschaufför blir förvirrad. Ursäkta, ursäkta… Stoppar Bebis i vagn och hastar hem. Fort fort! På innergården ålar Bebis av vagn igen! Neeej! Tänker jag. Bebis prövar olika spadar att skotta med. Kom nu! Säger jag. Bebis lyssnar inte. Jag tappar mitt AW tänk. Jag gormar: KOM! Vi måste lagat lunch NU! Argh! Bebis gnäller och skriker tillbaks. Jag sätter mig på huk. Tankar snurrar. Hur var det nu? Nej funkar ju inte med barn! Aha! Idé: Locka med vad komma skall! Kastar bort surbullen och säger lurigt glatt: Vad kan det blir för god mat? Bebis kommer genast! Wow! Fasen vad bra Barnaboken ÄR! Mmmm! Säger Bebis. Jag håller med: Mums mums ja! Oj vad smarrigt det ska bli! 2 sekunder senare är vi inne och jag hinner sno ihop ngt på 5 min. Känner mig så stolt över mig själv! Ha ha!

Present: Bebis petar mig i örat och säger: Ora!

[Manfred10]

Underbart! mera mera!
=D> =D>
Kram!

[Luvisen]

Manfred10-

[Luvisen]

Onsdag. Maten. Att mata Bebis kunde göra mig både tokig och ledsen. Tokig på allt kladd och ledsen på all mat som gick till spillo. Bebis blir närmare ett år och aptiten rasar. Bebis äter som en fågel. Jag försöker att inte tänka på det. Hittar mat som Bebis älskar. Känner mig lugnare när Bebis glufsar. När ätandet blivit mer stadigt och borskicket riktigt fint börjar Bebis rata allt. Bebis säger blä och spottar. Spelar ingen roll vad jag lagar. Bebis skjuter bort tallrik och vill bara ned och forts sina utforskningar. Jag försöker strunta i det. Saboterande Partner kan inte låta bli att kommentera. Saboterande Partner blir orolig att Bebis inte kommer sova. Jag tar åt mig. Jag börjar försöka mata Bebis! Det känns jättefel och Bebis tycker också det är jättekonstigt. Bebis blir arg. Bebis kan själv! Så sant. Så sant. Jag ger upp men känner mig nere. Jag äter min mat. Slutar titta på vad Bebis gör. Bebis forts att rata maten. Jag serverar korv med mkt smak som Bebis brukar gilla. Bebis vill inte ha. Bebis skjuter bort tallrik och pekar på apelsin. Okej, bättre än inget tänker jag. Jag tänker att matglada barn är svåra att få även om man har Barnabokens knep. Tänker att snart börjar jag väl ge godis och glass också bara för att stilla mitt samvete. Skalar apelsin och ger Bebis. Stirrar på min egen mat. Jag fortsätter äta medans Bebis mumsar apelsin. Bebis tar gaffel och petar på korven. De känns som om det kommer brinna i mitt huvud om Bebis börjar leka med maten. Gör mig redo att plocka bort maten. Bebis skyfflar korvbitar från sida till sida. Tanke maler i mitt huvud: Hur har han råd att rata korv? Frågan upprepas som en skiva med hack i. Bebis spetsar korv med gaffel och äter. Jag tappar hakan. Bebis äter systematiskt upp ALLT på tallrik. Bönor, potatis och andra grönsaker stoppas nogsamt i mun och sväljs! Nytt förhållningssätt: Om Anna W med sin erfarenhet säger att barn inte självsvälter sig - så gör dom inte det! Jag slutar ifrågasätta aptiten. Bon appétit!

Present: Bebis springer fort fort rakt in i min famn. Häääärligt!