Orkar inte mer?Fått nog av gnäll och skrik? Små betraktelser

[Luvisen]

Ons: Café. Mammaledighet betyder fika. Överallt mammor med barnvagnar i fik. Såg skönt och enkelt ut. Nyförlöst mådde jättepyton. Hade ont ont också! Sitta, inte alls trevligt. Efter ett tag var kropp sakta på väg tillbaka. Tänkte att jag snart skulle koppla av med en kopp te på fik. Kunde inte sluta rulla vagn. Bebis var så olycklig. Sov ju inte alls! Tänkte att det snart skulle ordna sig. Trånade efter att få sitta på fik. Bebis forts att vara ledsen. Det ordnade sig inte alls. Började bli avundsjuk på mammor på fik. Surade. Tänkte, varför har just jag fått Skrikande Babianunge? Efter ett tag ville jag inte gå på fik, jag kände mig ful och trött. Ville inte visa mig alls. Struntade om jag fick fika, ville bara sova. Under kurning gick jag till fik tillsammans med Saboterande partner som inte orkade vara hemma. Saboterande partner var väldigt stressad. Sprang och kollade Bebis hela tiden. Gjorde mig nervös. Tyckte att vi kunde vara utan fik. Bebis och jag har underbart hemma. Saboterande partner kräver kopp latte ibland och vill vara ifred. Tar bara med sovande Bebis. Denna dag en del inbokat. Läkarbesök och akvarietittande med liten kompis. Hinner inte med lunch hemma. Kommer ut fr läkarbesök och tittar runt. Ser fik som jag brukade gå till innan Bebis kom. Det är inte fik för bebisar . Känner mig fräck. Går in. Folk tittar på mig och Bebis. Ska precis beställa när Bebis skriker till. Blir liiite stressad. Förut hade jag förhållningssätt att vara flexibel i alla situationer och hade då genast gått. Inte störa andra. Nytt förhållningssätt: Jag är beredd på det mesta! Funkar strålande! Beställer klart. Ngn suckar. Vi sätter oss. Bebis är inne i kasta-ner-allt-på golvet period. Jag tittar på golv. Fint. Plockar fram mattuber. Bebis slurpar i sig allt utan spill. Vilket trick! Bebis nyfiken på min macka. Vi delar. Bebis provar ny intressanta smaker. Inget kastas på golv. Vi småler åt varandra. Vilket cafébesök! Mkt trevligare med VAKEN Bebis! Jag myyyyser! Snobb beundrar Bebis. Även en snobb kan njuta av spädisar.

Present: Bebis säger mamma och sedan konverserar med ask. Sockersött!

[TinasDag]

Har sett tråden i kackelspalten...inte vågat titta. Haft prestationsångest och känt mig som en dålig mamma
Har hittat hem Jag är inte ensam
Kan inte säga tack nog!
Kramar till dig och coola bebben!

[Luvisen]

Varsågod

Visst är det skönt med sällskap ? :-({|=

Delar det dåliga så jag kan nå fram till det goda. Och försöker visa, alla kan, även om det ibland känns jättesvårt och jag ibland känt att jag är hopplös.

Kram!/Luvisen

[Luvisen]

Fre: Dålig dag. Känner mig låg och vilsen. Mkt tankar snurrar. Omgivning tränger sig på. Kan inte tänka. Vet inte vad jag vill. Bebis är kinkig. Bebis är som i början av kur. Jag förstår inte. Orkar inte ny skratt-terapi. Frågar Saboterande Partner, inget svar. Konsulterar forum. Andra tankar. Svårt att förstå. Glasögon har immat igen. Måste putsa. Känner mig liten. Vill inte putsa. Dags för lur. Bebis som numera är en skalman kan helt plötsligt inte sova! Bebis skriker. Bebis gråter. Jag tramsar utanför dörr. Ingen effekt. Jag suckar. Går och sätter igång tvättmaskin. Ingen effekt. Tramsar igen. Ingen effekt. Jag går till sovrum för att göra husljud. Jag bäddar säng med Attityd av Blä. Ingen effekt. Lägger mig ned. Stirrar i tak. Väntar länge. Bebis somnar tillsist. Jag vilar. Forts dag med Attityd av Blä. Bebis går och lägger sig för natt. Skrik mitt i natten. Gråt. Jag väntar. Gråt forts. Jag känner mig trött. Nedtrampad. Tramsar. Ingen effekt. Försöker skärpa mig. Håller för öron. Hör Bebis bättre. Ramsar lääääänge. Bebis lugnar sig. Bebis somnar nästan. Gråt börjar om. Jag orkar inte. Lägger mig. Saboterande Partner försöker. Ingen effekt. Saboterande Partner svårt irriterad. Jag MÅSTE orka för mig Bebis! Jag får INTE ge upp på mitt barn! Går in till Bebis. Bebis jätteledsen. Tar upp Bebis. Virar filt omkring. Lägger i säng med mig. Säger inget. Bebis blir lugn efter ett tag. Bebis börjar småprata. Saboterande Partner suckar djupt. Vill inte ha fler barn. Jag sluter ögon. Lyssnar till Bebis snicksnack. Bebis vill krypa. Jag tittar på Bebis. Bebis jättetrött. Plockar upp Bebis. Påminnelse: Bebis är inte KURBARN! Fungerar ypperligt! Vi tittar på varann. Jag säger: Nu ska vi sova. Tar Bebis till sitt rum. Viskar i Bebis öra: Nu ska du sova. Lägger ner Bebis i säng. Trygg klapp på rygg. Bebis slocknar. Jag med.

Present: Ser ingen

[helamig]

Grattis på snart ett års dagen!! Lika bra att säga det nu annars glömmer jag nog

Vill ta er båda i famn.

Vad som väcks i mig är en känsla av att vara ensam. Att se vad bebis behöver och känna det som om andra inte ser och förstår. Är själv där.. Vad bra det blev tillslut allting för er. Att det är ok fast inte allt är perfekt. Försöker öva mig på det själv. Undrar vad du söker, ett okayande?? Att det är ok ändå fast det inte är perfekt? Kanske projicerar jag mitt eget.

Men vi är ju helt fantastiska allihopa som vill, försöker, vill, försöker, fundera och vill igen,testar fel, testar nytt, vill igen.. Är det inte fantastiskt och gott nog.

KRAMAR!!

[Luvisen]

Tack för värme

Denna tråd är en illustration av min väg/ min process. Skriver för att focusera frammåt , jämföra för att se det positiva och dela med mig till andra. Kanske ge tröst, idéer förhoppningsvis. Söker inget särskilt i denna tråd. Detta är verkligen mitt kackel .

Skönt är det ju iaf att det finns de som vill lyfta mig och Bebis i sin famn- det är ju aldrig fel när det blir knas.

Kramar tillbaka/Luvisen

[Luvisen]

Sö: Stort kalas. Vi har talat om kalas och Glada Familjen sa att de vill ha stort kalas. Jag tycker litet räcker bra. Vill inte stressa Bebis. Orkar heller inte parera all omgivning. Glada Familjen skickar inbjudan. Vi tvekar. Mkt folk, hur ska det gå? Känner mig låg och neggo. Tittar på forumsvar. 18 kor… Tar nytt förhållningssätt från forum: Många betyder MINDRE press på Bebis! Fungerar jättebra! Vi tackar ja till fest. Vacker dag. Massor av sol. Bebis sover i vagn. Vi promenerar genom staden. Bebis blir varm. Panik! Försöker ta bort kläder men Bebis är jättearg. Saboterande partner blir stressad, vill plocka upp Bebis. Ingen skugga ngn stans. Solen bränner. Bebis får ligga kvar i vagn med svart sjal. Bebis besviken. Inget att göra. Skugga! Saboterande Partner tar upp Bebis. Bebis glad igen. Vinden är kall. På med kläder igen. Kommer till kalas. Alla jätteglada. Ska bli roooligt! Vän vill hålla Bebis. Självklart! Roooligt Bebis! Bebis ler. Hälsar på folk. Trångt. Jag myser. Dags för sång. Bebis ska sitta på speciell plats. Jag sätter ner Bebis i stol och sätter mig själv bredvid. Födelsedagsbarn gråter. Han är trött. Glad mamma blir jättestressad. Tar upp gråtande barn och ber alla SKYNDA sig! Vi sjunger snabbt. Blås på ljus! Ngn tar bild. Klart! Glad mamma och födelsedagsbarn försvinner snabbt in i sovrum. Glad mamma kommer tillbaka. Hon ursäktar sitt barn. Förstår inte vad det är med honom? Han är ju ALLTID glad annars! Suckar djupt. Jag känner för henne. Små svettdroppar i panna. Hon vill inte höra om SHN eller BB. Jag låter henne vara. Dags för Bebis att äta mellis. Ger Bebis till Gudmor. Hon ger Bebis mellis. Jag delar med mig av min älskling- treeevilgt! Bebis goffar i sig mat. Gudmor frågar: Håller ni fortf schemat? Ja. Ni vågar inte avvika, eller? Bebisar gillar att få sin mat och sömn i tid, säger jag tryggt. Gudmor tittar på Bebis: Jaha, det är för hans skull. Just! Säger jag och ler brett. Vi förstår varandra, vad härligt! Presenter öppnas. Bebis ser likadan leksak han själv har. Dyker ner och vill genast ha. Liten flicka vill också. Skriiik! Min! Säger Liten Flicka. Ja, du var först, säger hennes mamma. Jag sätter mig bredvid Bebis. Jag säger: Ni kan DELA. Leka TILLSAMMANS. Det är också rooooligt! Liten Flicka blir tveksam. Hennes mamma ler. Jag ler också. Bebis får syn på annan vän. Farbror som är lång. Bebis kryper fram till honom och de leker med ett snöre. Bebis skrattar. De har trevligt ihop! Jag myser ännu mer. Nu vill Bebis utforska längre och längre bort fr mig. Jag är glad för Bebis skull. Kalas slut. Vi går hem. Bebis somnar i vagn på eget initiativ. Ser skönt ut… Saboterande partner säger: Det är så skönt att vår son kan njuta av tillvaron. Ja, visst är det! Säger jag. Vi ler mot varann.

Present: Bebis sitter still när jag fixar frisyr med timmer. Coolt!

[CiL]

Härlig berättelse, ännu en av dem. Ler brett här och rörs en aning av igenkännande. Sedan jag blev mamma rörs jag lättare, skratt och tårar trillar snabbare ut och det är härligt för det mesta.

Sedan läsning av dina betraktelser tänker jag i den här roliga kortformen ibland. "Anhörig skriker. Klump i magen. Barnet trött. Ändra förhållningssätt..." Den är så bra! HURRA för dig Luvisen!

[Luvisen]

Tack, goa du! /Luvisen

[Luvisen]

Må: Arbetsplats. Gravid mådde verkligen pyton. Arbetskollegor ringde och ville ändå Gravid skulle titta förbi, men Gravid kunde inte gå. Ryktesvägen fick de höra att Gravid varit inlagd på sjukhus flera vändor. De förstod att Gravid inte skulle komma. Gravid kände mindre press. Efter en tid ringde Chef som insisterade att Gravid skulle visa mage. Jag tycker inte det hör till jobbet. Min graviditet ansåg jag min privatsak. Försökte lirka mig ur. Lyckades tillsist! Puh! Nyförlöst var jääääätte trött. Blommor fr jobb och telefonsamtal med många meddl och önskningar om att se Nyförlöst och Bebis. Nyförlöst kunde inte heller gå och mådde pyton. Nyförlöst kände STOR press att komma. Försökte undvika. Lyckades i månader. Efter 4 mån hade jag tjatats ner, mest av Chef. Söker i överenskommelse finna en tid då Bebis kanske orkar vara vaken. Massor av planering den dagen. Går lååååång promenad med Bebis innan. Vill ej amma med kollegors blickar. Tvärstannar vid liten park. Bebis vaknar sakta. Ammar Bebis bakom träddunge. Bebis äter bra och jag andas ut. Bebis kanske står sig ett tag iaf. Svetting, stressad och oroad försöker jag se avslappnad och glad ut. Lyckas luras sådär. Duckar otaliga intima frågor. Alla stirrar på Bebis. Bebis stirrar tillbaka. Suckar djupt. Elak kollega stiger fram och vill ta på Bebis. Bebis skriker HÖGT. Jag tackar för mig. Går. Känner mig utmattad. Skyndar till närmsta park och ammar. Vill aldrig mer visa mig där. Rykten sprids. ALLA vet att jag inte får sova, vi har PROBLEM och AMNING funkar inte så bra. Jag hatar rykten! Känner mig besviken på att folk inte kan hålla tyst! Inga samtal mer. Kurar iaf ifred. Skönt!! Chef ringer ang lön. Kort samtal. Jag känner mig fräck. Säger att jag kan titta förbi och skriva under, Chef behöver ingalunda skicka handling hem. Chef blir förvånad och glad. Jag stegar in direkt efter Bebis långlur. Störtsäker. Skööönt. Hejar på alla. De jag gillar och de jag inte gillar. Alla tycker Bebis är urfin, och så vaken! Tittar under vagn. Glömt skötväska och mellis hemma!! Argh! Liten panik. Nytt förhållningssätt: Jag bjussar på mig själv, har inget att förlora! Fungerar strååålande! Talar om att jag gjort Värsta Rookie misstaget med skratt. Kollegor skrattar med mig. Stövlar in på Chefs kontor hela vägen fram med brett leende och ger stadig kram. Chef är helt paff. Tappar sin makt. Skönt! Sätter oss ned. Jag skriver under. Bebis hjälper mig. Fasen vad gulligt! Känner mig jättestolt. Chef fattar inte. Spelar ingen roll. Chef försöker återta makt med sträng blick och tråkig kommentar. Funkar inte på mig. Jag kvittrar vidare till kollegor. Initierar samtal. Låter Bebis köra sin grej helt fritt. Ngn frågar om SHN. Hon har BB men hinner aldrig läsa, deras barn sover inte. Hon fattar inte vad som är så fantastiskt. Synd, säger jag. Mästrande kollega som brukar gå mig på nerverna frågar om det är AW. Jajamensan! Säger jag stolt. Äh, det där fick jag aldrig att funka när jag var nybliven mamma. Och jag vet varför, tänker jag. Jag bubblar vidare. Obligatorisk fråga om dagis och när jag ska börja jobba. Jag förklarar att fullkomligt njuter av min son och vill stanna hemma så länge jag kan. Inga invändningar. Alla tycker det låter underbart. Dags för mellis. Ngt sen. Känner mig jätteglad. Bebis ler och kör en show. Vi skrattar. Jag tackar och går. Går kvickt in på närmsta matbutik och köper mellis. Bebis äter på vägen. Bebis är jättenöjd. Vi fixar lite grejer vi behöver på vägen hem! Wow, vad mkt tid man har när man är glad!

Present: Bebis tar kort med mobil i affären. Han ser så upptagen ut. Vilken kille!

[helamig]

Det var inte meningen att tränga mig på

Jag längtar alltid efter att läsa mer..

[Luvisen]

Helamig: Nej! För tusan! Kändes inte alls som du trängde dig på!
Jag är glad för alla kommentarer!

Och tack gör gratulationerna- det glömde jag ju säga! #-o

Kram!!/Luvisen

[helamig]

Härligt!!

Ja tiden går ju så fort. Min är redan sju månader.

Önskar er en fin dag imorgon!!

[Krisse]

mera mera snälla [-o< \:D/

[Luvisen]

Ti: Barnläkare. Läkare innebär VIKTIGT möte. Ngt måste kollas upp. Nyförlöst tyckte det var viktigt att läkare inspektera Bebis ofta. Gärna extra mycket. Efter att ha läst Barnaboken fann jag att sömnen var det viktiga. Tror det håller liten kropp frisk. Saboterande partner anser dock fortf att det är bra att läkare tittar till Bebis. Sist när det var dags för BVC tjata Saboterande Partner om att läkare skulle titta på Bebis. Vi får ny tid till BVC, denna gg kommer läkare närvara. Saboterande Partner tar ledigt, vill absolut vara med. Jag försöker använda samma förhållningssätt som för vacc. Känner mig säker och glad. Saboterande partner bombarderar mig med frågor på vägen dit. Jag blir liiite irriterad. Saboterande partner ventilerar sina farhågor. Gör mig nervös. Argh! Försöker skärpa mig. Tar klämkäck attityd. Hej Distriktssköterska! Hej, hallå Läkare! Dålig respons. Båda är osäkra. Jag blir osäker. Fasen! Rutinkontroll. Borde vara en baggis. Saboterande Partner kryper in i ett hörn och observerar. Sköterska försöker vara lite barsk. Det gillar inte jag. Bebis blir gnällig. De vill kolla pincettgrepp. Bebis norpar liten papperslapp omgående. Oj oj! Säger sköterska. Drar loss liten lapp ifrån Bebis. Maktkamp uppstår. Bebis tycker hon är oförskämd. Jag med. Nevös läkare försöker lyssna på hjärta. Bebis tycker det hela verkar suspekt. Bebis tar långsamt och nogsamt bort stetoskop. Flr ggr. Läkare ger sig inte, måste göra igen. Bebis suckar. Saboterande Partner blir full i skratt. Konstigt besök. Läkare måste nu känna efter. Bebis blir orolig och börjar gråta. Jag tappar bort mig. Bebis gråter mera. Jag känner mig svettig. Läkare finner fel. Saboterande Partner drar andan. Ny tid. Känner mig sur när vi kommer fr besök. Tycker Saboterande partner saboterar. Vi tittar i almanacka. Saboterande Partner kan inte följa med på ny tid. Jag säger inget men jag tycker det är skönt. Saboterande Partner påminner om tid ofta. Gör mig tokig! Dags för tid. Finner ej ngt förhållningssätt. Känner mig dock säker. Hälsar helt vanligt på sköterska. Hon blir glad. Jag blir förvånad. Hälsar på läkare. Hon verkar fånig på ngt sätt. Vill verka extra barnvänlig. Bebis är skeptisk. Läkare försöker prata bebisspråk med Bebis. Bebis vill inte lyssna. Läkare försöker ge Bebis leksak. Bebis ointresserad. Läkare försöker lura Bebis så hon kan lyssna. Går inte. Jag tar Bebis. Jag minns vad Hjärtebarnskontrollant sa mig om Bebis: Bebis är stor nu. Han förstår vad man säger… Så sant! Jag lägger Bebis i mitt knä och berättar: Nu behöver läkare lyssna för att se om allt är ok. Viktigt att du ligger still. Läkare forts med trams och leksak. Jag ber henne att sätta igång. Bebis tar leksak och lägger bort den. Läkare blir väldigt förvånad. Bebis ligger blixtstilla. Undersökning klar. Inget fel. Läkare slutar att tramsa. Skönt. Sköterska försöker med lite trams. Jag och Bebis tittar på henne. Hon slutar. Skönt. Bebis fascinerar mig fullkomligt. Liten människa behöver mkt respekt… Sååå sant. Sällan det uppfattas…

Present: Bebis går ypperligt med gå-vagn. Stannar, kliver upp på gå-vagn. Inväntar skjuts. Vilken spjuver!