En liten fundering så här i sena nattan - hur är det med husljuden när hon sover inne? Är det månne för tyst? Ligger man ute och sover så är det ju en hel del ljud oavsett om man bor i stan eller i skogen som vi. Ska det sedan sovas inne så gäller det att ha på lite lagom störande ljud så att man sover gott.
Om en liten orkar med eftermiddagen om du har ett schema på 12-2-45-45? Självklart men det hela handlar om när lurarna ligger. Jag har alltid kört 45-2-45 eftersom det är lunchluren som ligger kvar allra längst, då är den liksom spikad från början. Men det kommer alldeles säkert funka fint med ert schema också om du lägger lurarna med lagom mellanrum under dagen.
Kram Susan
Matvägrar kvällsmålet
-
ElinN
Ja, man få jobba med sin lillas preferenser! Min lilla "krävde" också långlur på minst 2 timmar på förmiddagen. Det hade vi tills hon blev dryga året då em-luren föll bort och vi helt enkelt sköt fram fm-luren från kl 10 till 12!
Vid 4 månader hade vi 12+2+1,5+20-45 och vid 6 månader kapade vi natten för att kunna ha kvar långa sovpass på dagen och körde på 11+2+1,5+20.
Vid 4 månader hade vi 12+2+1,5+20-45 och vid 6 månader kapade vi natten för att kunna ha kvar långa sovpass på dagen och körde på 11+2+1,5+20.
Hej och tack för svar ovan!
Ska helt klart pröva att föra mer "oväsen" när hon ska sova inne. På kvällen när vi lägger henne är vi ju två hemma och diskar och fixar, så helt klart är det stor skillnad.
Nu har vi varit borta två långhelger på raken (phu!) och kan utifrån Ninas perspektiv summera dem så här:
Borta bra men hemma bäst. Jobbigt att sova i bilen när man sitter fast i bilstol. Annars rätt kul med nytt folk och nya miljöer.
Mitt perspektiv säger: Borta ok men hemma UNDERBART. Dock nödvändigt att våga sig iväg, man sätter ju liksom ribban för vad som är jobbigt och hur bekväm man tillåter sig att vara. Men vad som var helt fantastiskt var att se hur rutinerna fungerar även borta. Ok, lite mer uppvak på natten, lite tidigare morgon, lite för korta lurar ibland, men överlag superbra!
Igår på hemresa på dryga 50 mil i blandat väder imponerade vår dotter mer än någonsin. 50 mil tog mer än 10 timmar att köra. Dåligt väder, långa köer och långa stopp pga olyckor och det värsta- vår bil tvärdog mitt i ingenstans. I väntan på bärgningsbil var det dags för Nina att sova, så det gjorde hon rätt och slätt i sin overall invirad i filtar i baksätet! På en bensinmack gjorde vi en snabb kvällstvätt och bytte till pyjamas. I med kvällsgröten och tillbaka i stolen. Prick 19.30 började ögonlocken falla ihop och några minuter senare sov hon tungt och vaknade först när vi tog upp henne i lägenheten ett par timmar senare.
Mat under resorna fick hon sittandes i sin bilstol medan vi körde, i framsätet på en bärgningsbil, på en restaurang, halvsittandes i sin vagn vid målområdet för "öppet spår" i Mora bland hundratals människor....
Har hon gnällt och verkat orolig? Inte det minsta!!!
Håller man mat och sovtider, kan man uppenbarligen ta med denna tjejen på vad som helst!
Väldigt väldigt stolt mamma till världens underbaraste och modigaste lilla människa.
Ska helt klart pröva att föra mer "oväsen" när hon ska sova inne. På kvällen när vi lägger henne är vi ju två hemma och diskar och fixar, så helt klart är det stor skillnad.
Nu har vi varit borta två långhelger på raken (phu!) och kan utifrån Ninas perspektiv summera dem så här:
Borta bra men hemma bäst. Jobbigt att sova i bilen när man sitter fast i bilstol. Annars rätt kul med nytt folk och nya miljöer.
Mitt perspektiv säger: Borta ok men hemma UNDERBART. Dock nödvändigt att våga sig iväg, man sätter ju liksom ribban för vad som är jobbigt och hur bekväm man tillåter sig att vara. Men vad som var helt fantastiskt var att se hur rutinerna fungerar även borta. Ok, lite mer uppvak på natten, lite tidigare morgon, lite för korta lurar ibland, men överlag superbra!
Igår på hemresa på dryga 50 mil i blandat väder imponerade vår dotter mer än någonsin. 50 mil tog mer än 10 timmar att köra. Dåligt väder, långa köer och långa stopp pga olyckor och det värsta- vår bil tvärdog mitt i ingenstans. I väntan på bärgningsbil var det dags för Nina att sova, så det gjorde hon rätt och slätt i sin overall invirad i filtar i baksätet! På en bensinmack gjorde vi en snabb kvällstvätt och bytte till pyjamas. I med kvällsgröten och tillbaka i stolen. Prick 19.30 började ögonlocken falla ihop och några minuter senare sov hon tungt och vaknade först när vi tog upp henne i lägenheten ett par timmar senare.
Mat under resorna fick hon sittandes i sin bilstol medan vi körde, i framsätet på en bärgningsbil, på en restaurang, halvsittandes i sin vagn vid målområdet för "öppet spår" i Mora bland hundratals människor....
Har hon gnällt och verkat orolig? Inte det minsta!!!
Håller man mat och sovtider, kan man uppenbarligen ta med denna tjejen på vad som helst!
Väldigt väldigt stolt mamma till världens underbaraste och modigaste lilla människa.
Mamma till finaste flickan 091017
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Grattis Lina! 
:thumbsup:
Jag har också alltid känt en väldig trygghet i det där med rutinerna - i allmänhet sitter de, överallt, hur som helst och i alla väder, och skulle man trasha dem rejält en dag så är det bara att lappa ihop det som man kan just då, och upp på banan igen nästa dag. 8) Det där snacket om att schema för barnen begränsar är bara nys!
:thumbsup:Jag har också alltid känt en väldig trygghet i det där med rutinerna - i allmänhet sitter de, överallt, hur som helst och i alla väder, och skulle man trasha dem rejält en dag så är det bara att lappa ihop det som man kan just då, och upp på banan igen nästa dag. 8) Det där snacket om att schema för barnen begränsar är bara nys!
Mamma till Storasyster f feb 07
och Lillebror f okt 08
Storasyster f feb 07och
Lillebror f okt 08Vad lätt det är att känna sig som en taskig förälder!
Igår startade vi projekt "Bort med nappen". Första sovpasset gick bra, andra somnade hon inte om när hon vaknade efter bara 30 minuter, och sista skrek hon helt förtvivlat trots att vi promenerade (då brukar hon alltid tystna direkt annars). Phu... man får verkligen stålsätta sig, för det skär i hjärtat att se henne vända upp huvudet och öppna munnen för att ta emot nappen. Läggning var en pina som tog en timmas gallskrik och konstant buffande. Hon vred sig som i plågor och jag kunde inte låta bli att jämföra med en drogmissbrukares drogavvänjning. Natten blev ok sen i alla fall. Bara ett uppvak innan 06 som hon med buffning somnade om gott efter. Vid 06 vaknade hon några gånger tätt och sista somnade hon faktiskt om själv. Hoppas inte det var en tillfällighet!!!
Hoppas verkligen att hennes nattsömn blir bättre så att det är värt det. Men jag tror det eftersom vi senaste tiden sett hur hon blivit allt sämre och sämre på att somna själv. Inte konstigt då nappen ramlar ur så fort hon vänder på huvudet, vilket hon gör ända in i sömnen, och då vaknar hon direkt. Vi springer in fler och fler gånger för varje kväll som går och till slut somnar hon innan vi hunnit ut. Så när hon vaknar på natten händer ju samma sak. Så fort hon vänder på huvudet åker nappen ut och hon kan inte somna om utan att vi sätter in den några gånger. Hade uppvaken varit konstant få, så hade det väl varit ok, men de blir stadigt fler och fler. Denna trend såg vi även innan alla resor, så vi tror verkligen att nappen är boven och vill ta bort den innan hon blir ännu mer medveten om den.
Tur att vi inte vant henne vid att ha den på dagen i allafall. Det underlättar ju att hon är som vanligt, bara hon är vaken!
har läst "inspirationstråden" om att ta bort nappen, men gärna mer pepp!!!
Igår startade vi projekt "Bort med nappen". Första sovpasset gick bra, andra somnade hon inte om när hon vaknade efter bara 30 minuter, och sista skrek hon helt förtvivlat trots att vi promenerade (då brukar hon alltid tystna direkt annars). Phu... man får verkligen stålsätta sig, för det skär i hjärtat att se henne vända upp huvudet och öppna munnen för att ta emot nappen. Läggning var en pina som tog en timmas gallskrik och konstant buffande. Hon vred sig som i plågor och jag kunde inte låta bli att jämföra med en drogmissbrukares drogavvänjning. Natten blev ok sen i alla fall. Bara ett uppvak innan 06 som hon med buffning somnade om gott efter. Vid 06 vaknade hon några gånger tätt och sista somnade hon faktiskt om själv. Hoppas inte det var en tillfällighet!!!
Hoppas verkligen att hennes nattsömn blir bättre så att det är värt det. Men jag tror det eftersom vi senaste tiden sett hur hon blivit allt sämre och sämre på att somna själv. Inte konstigt då nappen ramlar ur så fort hon vänder på huvudet, vilket hon gör ända in i sömnen, och då vaknar hon direkt. Vi springer in fler och fler gånger för varje kväll som går och till slut somnar hon innan vi hunnit ut. Så när hon vaknar på natten händer ju samma sak. Så fort hon vänder på huvudet åker nappen ut och hon kan inte somna om utan att vi sätter in den några gånger. Hade uppvaken varit konstant få, så hade det väl varit ok, men de blir stadigt fler och fler. Denna trend såg vi även innan alla resor, så vi tror verkligen att nappen är boven och vill ta bort den innan hon blir ännu mer medveten om den.
Tur att vi inte vant henne vid att ha den på dagen i allafall. Det underlättar ju att hon är som vanligt, bara hon är vaken!
har läst "inspirationstråden" om att ta bort nappen, men gärna mer pepp!!!
Mamma till finaste flickan 091017
-
Kalaskakan
Tycker iaf jag är pepp och vett nog för att ta bort nappen och ge henne den långa sköna sammanhängande sömnen hon behöverHoppas verkligen att hennes nattsömn blir bättre så att det är värt det. Men jag tror det eftersom vi senaste tiden sett hur hon blivit allt sämre och sämre på att somna själv. Inte konstigt då nappen ramlar ur så fort hon vänder på huvudet, vilket hon gör ända in i sömnen, och då vaknar hon direkt. Vi springer in fler och fler gånger för varje kväll som går och till slut somnar hon innan vi hunnit ut.
Jag tänker varför är det så självklart att barn skall ha hackig sömn (pga tappad napp/nattmål/what ever) när vi vuxna i mångt och mycket eftersträvar och längtar efter lång sammanhängande sömn åt oss själva?
Hade VI velat vakna ett gäng gånger per natt om VI fick välja?
And the answer is...
O:)
Jaa... Jag tycker att detta är så himla jobbigt för att jag har dubbelt dåligt samvete. Det är ju vi som har tvingat på henne nappen (sålt knarket) och det är vi som nu tar bort den som hon vant sig vid som en lika självklar komponent vid sova som trötthet. Fy sjutton va usel jag känner mig... men det är ju inte mig det handlar om, så det är bara att bita ihop.
Morgonens 1,5 timma blev bara 40 minuter och resten småslumrande och mycket vagning. Hör hur hon inte kommer till ro fast ögonen är slutna. Vanten hade hon krånglat av sig för att kanske suga på handen?
Ok, nya tag. Snart middagsluren!
Morgonens 1,5 timma blev bara 40 minuter och resten småslumrande och mycket vagning. Hör hur hon inte kommer till ro fast ögonen är slutna. Vanten hade hon krånglat av sig för att kanske suga på handen?
Ok, nya tag. Snart middagsluren!
Mamma till finaste flickan 091017
-
ElinN
hej
Pepp pepp -det kommer att gå toppen så klart! :thumbsup:
Läs mer i min gamla tråd (s. 7) om hur det var för oss då vi kastade nappen (inte samma som "kasta nappen tråden"): http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... c&start=90
Det VAR jobbigt, men det blev fort bättre och det VAR värt det!
Räkna med några dagar där sömnpassen möjligen blir lite si och så (vad gör det om hundra år? som TorpSara skulle sagt 
) och njut sedan av ett liv utan skarvar för Liten och ostörd nattsömn för alla. Snart så! :thumbsup: Men räkna också med att insomningen kommer att ta längre tid i fortsättningen och att det kan behöva påminnas fler gånger än förut. Jag la alltid 15 min före sovtid så fick lillan marginalkvarten på sig att komma till ro.
PEPP PEPP! :thumbsup: KRAM
Pepp pepp -det kommer att gå toppen så klart! :thumbsup:
Läs mer i min gamla tråd (s. 7) om hur det var för oss då vi kastade nappen (inte samma som "kasta nappen tråden"): http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... c&start=90
Det VAR jobbigt, men det blev fort bättre och det VAR värt det!
Räkna med några dagar där sömnpassen möjligen blir lite si och så (vad gör det om hundra år? som TorpSara skulle sagt ) och njut sedan av ett liv utan skarvar för Liten och ostörd nattsömn för alla. Snart så! :thumbsup: Men räkna också med att insomningen kommer att ta längre tid i fortsättningen och att det kan behöva påminnas fler gånger än förut. Jag la alltid 15 min före sovtid så fick lillan marginalkvarten på sig att komma till ro.PEPP PEPP! :thumbsup: KRAM
Tack Elin!
Jag läste din tråd och känner att det avdramatiserade "traumat" jag upplever här.
Jag lade just Nina på balkongen i sin vagn och istället för att vagna två tre tag eller inte alls, fick jag stå där i 3-4 minuter. Inte så farligt, även om skillnaden känns stor mot innan.
Ska erkänna att jag har lite ont i magen inför kvällsnattningen, men jag är också inställd nu på att det kan ta några dagar innan det blir bättre.
Elin, tog läggningarna ALLTID längre tid efter nappborttag, eller blev det kortare med tiden? Hur som helst, hellre lite längre läggning än alla dessa skarvar och uppvak!
Tack för pepp, jag tror vi är igenom det värsta.
Jag läste din tråd och känner att det avdramatiserade "traumat" jag upplever här.
Jag lade just Nina på balkongen i sin vagn och istället för att vagna två tre tag eller inte alls, fick jag stå där i 3-4 minuter. Inte så farligt, även om skillnaden känns stor mot innan.
Ska erkänna att jag har lite ont i magen inför kvällsnattningen, men jag är också inställd nu på att det kan ta några dagar innan det blir bättre.
Elin, tog läggningarna ALLTID längre tid efter nappborttag, eller blev det kortare med tiden? Hur som helst, hellre lite längre läggning än alla dessa skarvar och uppvak!
Tack för pepp, jag tror vi är igenom det värsta.
Mamma till finaste flickan 091017
-
ElinN
Läggningarna blev kortare med tiden!Lina77 skrev: Elin, tog läggningarna ALLTID längre tid efter nappborttag, eller blev det kortare med tiden?
Eller rättare sagt -krävde mindre och mindre inblandning av oss vartefter vi backade och gav Lillan mer förtroende. En kvarts insomning är nog hennes standard fortfarande -sån är hon- men hjälp behöver hon inte. Hon hittade sin tumme vid 8 månader och skaffade sig senare även en "snutte". Hur har det gått ikväll?
:thumbsup:
Inga 15 minuter här i alla fall. Först trodde jag att det gått bra, 20-30 minuter utan skrik men ihållande kvidande. När hon sovit en halvtimme vaknade hon och nu har hon gallskrikit i 15 minuter medan min man buffar. Några gånger har hon hittat handen, men den duger inte så länge utan det är mer som att den påminner om nappen. Skit, hade börjat tro att det värsta var över... Men detta är inte kul att lyssna på. Mitt lilla skrutthjärta där inne.... Usch!
Mamma till finaste flickan 091017
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Äh, fy fan vad detta är hemskt! Attityden finns inte, jag kan inte värja mig. Nu har vi buffat i en timme plus 30 minuter i starten. Stackars rumpa. Ikväll är det ju mycket värre än igår. Hur länge klarar man detta utan att bli galen. Vi gör säkert fel som byter av, men mer än 40 minuter i taget klarar jag inte innan ryggen strejkar och psyket knäcks....
Mamma till finaste flickan 091017
Tack, det blev en bekräftelse du kom med. Jag var precis inne och gav henne ersättning. Hon lugnade ner sig direkt men vaknade till rejält och började dra mig i håret. Fick hålla mig från att inte börja tjuta. Nu är hon fortfarande lugn och tyst efter att jag lade henne. Så nu lägger jag mig också. Som sagt, fy fan va detta var jobbigt! Men det är ju ändå inte mig det är synd om. Inte Nina heller, var det ja!
Mamma till finaste flickan 091017