Hej, en fråga om sömn som jag numera tycker är ett fantastiskt lyxproblem:
Hur påverkas små bäbisar av att bli väckta?
Plockade precis in min tjej från balkongen där hon sovit 2,5 timmar i sin vagn. Hon fortsatte dock att sova trots att hon nu ligger i sin hårdlift på soffan bredvid mig. Funderar även på om det är ok att väcka henne på morgonen då jag gärna börjar dagen och dagens första måltid klockan 8. Vad rekommenderas?
Matvägrar kvällsmålet
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Hahaha! 
Det är väldigt bra att få väcka, i alla fall ibland, eftersom det visar bebisen att du har koll - dvs hon behöver inte oroa sig för sin överlevnad och säga ifrån eller skrika på mat eftersom du visar att du vet när hon behöver äta. :thumbsup:
Så fortsätt väcka när du tycker att det är dags - efter ett tag sätter sig rytmen så att väckningen kommer i sömnskarvarna (som normalt infaller efer 20 min, 45 min, 1,5h, 2h, 3h, etc) så att hon är redo att vakna när du väcker.
Det är väldigt bra att få väcka, i alla fall ibland, eftersom det visar bebisen att du har koll - dvs hon behöver inte oroa sig för sin överlevnad och säga ifrån eller skrika på mat eftersom du visar att du vet när hon behöver äta. :thumbsup:
Så fortsätt väcka när du tycker att det är dags - efter ett tag sätter sig rytmen så att väckningen kommer i sömnskarvarna (som normalt infaller efer 20 min, 45 min, 1,5h, 2h, 3h, etc) så att hon är redo att vakna när du väcker.
Mamma till 
Storasyster f feb 07
och Lillebror f okt 08
Storasyster f feb 07och
Lillebror f okt 08Det gäller bara att hitta den rätta väckningstekniken för din lilla tös. Vissa är lite mer svårväckta än andra men alla småttingar mår bara bra av att väckas, det är jag helt övertygad om. Då vet de att du tar ansvar för att det vaknas och att maten serveras. Lillan behöver inte bekymra sig om när det är dags att vakna utan kan sova riktigt gott tills du väcker.
Att väcka efter ett naturligt sömnpass är det allra bästa och det är 5 min, 20 min, 45 min, 1.5 tim och 2 tim. Försöker man väcka mitt i ett sömnpass så är det ruskigt svårt och dessutom brukar man inte bli så populär.
Så väck på och ta ansvaret från den lilla.
Kram Susan
Vissa är lite mer svårväckta än andra men alla småttingar mår bara bra av att väckas, det är jag helt övertygad om. Då vet de att du tar ansvar för att det vaknas och att maten serveras. Lillan behöver inte bekymra sig om när det är dags att vakna utan kan sova riktigt gott tills du väcker. Att väcka efter ett naturligt sömnpass är det allra bästa och det är 5 min, 20 min, 45 min, 1.5 tim och 2 tim. Försöker man väcka mitt i ett sömnpass så är det ruskigt svårt och dessutom brukar man inte bli så populär.
Så väck på och ta ansvaret från den lilla.
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Vill inte sluta amma
Tack för hjälp och råd!
Nu en ny fundering och då tillbaka till rubriken för denna tråden. Matvägran.
Detta är ju mitt första barn och jag har alltså ingen erfarenhet av hur små barns matbehov ser ut. Nina går upp som hon ska och ligger stadigt på en kurva strax ovanför medianvärdet, så egentligen ingen oro för hennes hälsa på så sätt. Däremot har det varit mer eller mindre struligt att få i henne denna mat sen hon var tre veckor. Jag har under denna tiden pendlatm mellan att tycka att "Nu funkar det jättebra och hon äter lugnt och fint från båda brösten" till att desperat skriva på detta forumet om total matvägran och panikskrik. Nu när jag ser tillbaka inser jag att även de bra perioderna har innehållit ganska mycket strul, men att allt blir ett normaltilstånd om man bara håller på länge nog. I nuläget innebär matning för mig att inte veta hur det slutar. Om hon ska äta jättebra och avsluta måltiden med ett leende, äta lite och sen sluta äta med ett leende, äta lite och sluta med ett gallskrik och sen kasta sig på bröstet flera gånger utan att knappt försöka suga, äta sig mätt men med tio skrikavbrott eller skrika och vägra redan när jag antyder att jag ska lägga henne till bröstet. Ofta krånglar hon och ålar sig oavsett om det är en bra eller dålig amning. Jag försöker förstå varför det blir så här men ser ingen som helst logik. Ibland tror jag att hon helt enkelt är superkänslig mot att mjölken inte kommer precis exakt så som hon vill ha det, beroende på humör. Misstänker också att det blir sämre och sämre pga att hon förknippar mig och mat med skrik och panik.
Jag har testat allt känns det som. Minska produktionen, pumpa ur för att det inte ska spruta för hårt, se till att maten sammanfaller med att hon precis vaknat, se till att hon är pigg(!) ändra amningställning, gå omkring.... Tills slut "vinner" jag nästan alltid och får i henne den mat hon behöver, men då kan det ha gått en timme eller två av ilska och panik. Tid som jag hellre umgås och myser med henne.
Det enda nästan konsekventa jag ser är att hon inte vill äta för ofta. Sällan funnkar det om hon får mat efter bara tre timmar och hon vill aldrig ha påfyllning oavsett om hon äter mycket eller lite, utan det är ett race med en rapning som gäller.
Anledningen till att jag tar upp detta igen är att vi har beslutat att börja med ersättning för att det inte ska vara så stark koppling mellan matvägran och mig personligen. När hon tar flaskan äter hon mycket bättre, dvs. sväljer inte en massa luft och krånglar mindre, men hon kan matvägra även den.
Min förhoppning är att bara behöva byta eftermiddags och kvälls amningen, de som oftast funkar sämst, till ersättning och amma natt, morgon och förmiddag. I natt ammade hon 2 gånger, sista 05.00, och jag pumpade ur för att hon skulle slippa glufsa och få i sig en massa luft som stör sömnen. Klockan 8 är det morgon och dags för amning och denna amning bruka alltid funka. Men inte i morse! Hon var strålande glad men vägrade helt enkelt att äta mer än bara pyttelite åt gången. När jag trugade för envist blev hon vansinnig och efter en timme gav jag upp efter att ha prövat hela repertoaren av trix. Jag undrar om hon nu vägrade bara för att det inte var 4 timmar sen och ska börja med att vara strikt med mattiden på natten som jag är på dagen....
Jag förstår ju själv, nu när jag ser vad jag skriver, att det har blivit en ond spiral och att allt trix bara gör saken sämre. Men vad ska jag göra? Jag vill så förtvivlat gärna fortsätta amma, helst fullt eftersom jag ju har en massa mjölk, men främst vill jag komma till ro och ge henne lustfyllda måltider.
Är det någon som känner igen detta mönster och som lyckats ta sig ur det?
Är det rimligt för en 9 veckors tjej att hon faktiskt inte är hungrig efter 4 timmar utan mat alls, och kan jag vänta så länge som till nästa mattid fyra timmar senare även om hon bara fått i sig lite mat?
För övrigt är hon numera en glad tjej som sover bättre och bättre och verkar helt klart ganska lätt ta till sig rutiner.
Någon?
Nu en ny fundering och då tillbaka till rubriken för denna tråden. Matvägran.
Detta är ju mitt första barn och jag har alltså ingen erfarenhet av hur små barns matbehov ser ut. Nina går upp som hon ska och ligger stadigt på en kurva strax ovanför medianvärdet, så egentligen ingen oro för hennes hälsa på så sätt. Däremot har det varit mer eller mindre struligt att få i henne denna mat sen hon var tre veckor. Jag har under denna tiden pendlatm mellan att tycka att "Nu funkar det jättebra och hon äter lugnt och fint från båda brösten" till att desperat skriva på detta forumet om total matvägran och panikskrik. Nu när jag ser tillbaka inser jag att även de bra perioderna har innehållit ganska mycket strul, men att allt blir ett normaltilstånd om man bara håller på länge nog. I nuläget innebär matning för mig att inte veta hur det slutar. Om hon ska äta jättebra och avsluta måltiden med ett leende, äta lite och sen sluta äta med ett leende, äta lite och sluta med ett gallskrik och sen kasta sig på bröstet flera gånger utan att knappt försöka suga, äta sig mätt men med tio skrikavbrott eller skrika och vägra redan när jag antyder att jag ska lägga henne till bröstet. Ofta krånglar hon och ålar sig oavsett om det är en bra eller dålig amning. Jag försöker förstå varför det blir så här men ser ingen som helst logik. Ibland tror jag att hon helt enkelt är superkänslig mot att mjölken inte kommer precis exakt så som hon vill ha det, beroende på humör. Misstänker också att det blir sämre och sämre pga att hon förknippar mig och mat med skrik och panik.
Jag har testat allt känns det som. Minska produktionen, pumpa ur för att det inte ska spruta för hårt, se till att maten sammanfaller med att hon precis vaknat, se till att hon är pigg(!) ändra amningställning, gå omkring.... Tills slut "vinner" jag nästan alltid och får i henne den mat hon behöver, men då kan det ha gått en timme eller två av ilska och panik. Tid som jag hellre umgås och myser med henne.
Det enda nästan konsekventa jag ser är att hon inte vill äta för ofta. Sällan funnkar det om hon får mat efter bara tre timmar och hon vill aldrig ha påfyllning oavsett om hon äter mycket eller lite, utan det är ett race med en rapning som gäller.
Anledningen till att jag tar upp detta igen är att vi har beslutat att börja med ersättning för att det inte ska vara så stark koppling mellan matvägran och mig personligen. När hon tar flaskan äter hon mycket bättre, dvs. sväljer inte en massa luft och krånglar mindre, men hon kan matvägra även den.
Min förhoppning är att bara behöva byta eftermiddags och kvälls amningen, de som oftast funkar sämst, till ersättning och amma natt, morgon och förmiddag. I natt ammade hon 2 gånger, sista 05.00, och jag pumpade ur för att hon skulle slippa glufsa och få i sig en massa luft som stör sömnen. Klockan 8 är det morgon och dags för amning och denna amning bruka alltid funka. Men inte i morse! Hon var strålande glad men vägrade helt enkelt att äta mer än bara pyttelite åt gången. När jag trugade för envist blev hon vansinnig och efter en timme gav jag upp efter att ha prövat hela repertoaren av trix. Jag undrar om hon nu vägrade bara för att det inte var 4 timmar sen och ska börja med att vara strikt med mattiden på natten som jag är på dagen....
Jag förstår ju själv, nu när jag ser vad jag skriver, att det har blivit en ond spiral och att allt trix bara gör saken sämre. Men vad ska jag göra? Jag vill så förtvivlat gärna fortsätta amma, helst fullt eftersom jag ju har en massa mjölk, men främst vill jag komma till ro och ge henne lustfyllda måltider.
Är det någon som känner igen detta mönster och som lyckats ta sig ur det?
Är det rimligt för en 9 veckors tjej att hon faktiskt inte är hungrig efter 4 timmar utan mat alls, och kan jag vänta så länge som till nästa mattid fyra timmar senare även om hon bara fått i sig lite mat?
För övrigt är hon numera en glad tjej som sover bättre och bättre och verkar helt klart ganska lätt ta till sig rutiner.
Någon?
Mamma till finaste flickan 091017
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Hej Lina!
Jag har ingen personlig erfarenhet av matvägrare - båda mina barn har varit av den vanligaste äter-allt-som-serveras-typen.
Men jag tänkte på en tråd som kanske kan ge dig lite vägledning:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=20293
Hoppas att den är en hygglig början och att du får svar av nån som har mer koll på detta. 8)
Jag har ingen personlig erfarenhet av matvägrare - båda mina barn har varit av den vanligaste äter-allt-som-serveras-typen.
Men jag tänkte på en tråd som kanske kan ge dig lite vägledning: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=20293
Hoppas att den är en hygglig början och att du får svar av nån som har mer koll på detta. 8)
Mamma till Storasyster f feb 07
och Lillebror f okt 08
Storasyster f feb 07och
Lillebror f okt 08Och jag tänkte på om du skulle kunna ta upp henne från sömn och lägga till henne direkt vid bröstet utan att väcka först? Så får hon börja äta sovandes nästan, det kan fungera om de annars blir upprörda över alla möjliga sakers varande.
Att hålla på i timmar och trilska, tvinga och ha det besvärligt för alla inblandade är inte roligt och det leder verkligen inte till mysiga matstunder där lillan äter tillräckligt.
Vad du bör veta är att amningen sällan brukar fungera friktionsfritt förräns efter 2 månader. Det tar tid för en liten bebis att lära sig sugtekniken så den fungerar bra oavsett om brösten är sprängfyllda av mjölk eller bara halvfulla. Så misströsta inte och mata var fjärde timme så hon hinner bli hungrig. Vissa småttingar äter allt i ett svep från var bröst och sen vill de inte trugas i några extra slattar. Såna kan de vara och då är det bra så. Vi är alla olika.
Att ge ersättning kan ju vara ett sätt för dig att komma ifrån den stimmiga situationen med amningen så att ni kan börja på ny kula och ha det mysigt när det ska ätas.
Kram Susan
Att hålla på i timmar och trilska, tvinga och ha det besvärligt för alla inblandade är inte roligt och det leder verkligen inte till mysiga matstunder där lillan äter tillräckligt.
Vad du bör veta är att amningen sällan brukar fungera friktionsfritt förräns efter 2 månader. Det tar tid för en liten bebis att lära sig sugtekniken så den fungerar bra oavsett om brösten är sprängfyllda av mjölk eller bara halvfulla. Så misströsta inte och mata var fjärde timme så hon hinner bli hungrig. Vissa småttingar äter allt i ett svep från var bröst och sen vill de inte trugas i några extra slattar. Såna kan de vara och då är det bra så. Vi är alla olika.
Att ge ersättning kan ju vara ett sätt för dig att komma ifrån den stimmiga situationen med amningen så att ni kan börja på ny kula och ha det mysigt när det ska ätas.
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Tack!
Ja, oftast går det lättare att amma henne när hon får starta sovandes. Men hinner hon vakna ordentligt innan hon har ätit klart så händer det lika ofta att hon sparkar och sprattlar och strejkar och blir ARG då. I dag ammade jag ute i 10 minusgrader och det var längesedan det funkade så bra!!!
Kan det vara så, tror ni, att det egentligen inte finns någon reel orsak till att hon har så svårt att komma till ro med maten, utan att det faktiskt handlar om hennes känsla av dålig erfarenhet med mjölk som sprutar upp i näsan och sätts i halsen. Nu tror jag dessutom att jag ibland har för lite mjölk för att hon ska äta sig mätt, och då slutar hon såklart också att suga med att vara ilsk. Suck. Hoppas verkligen att det ställer in sig snart, för nu tar nätterna stryk också. 01 och 04 äter hon och i natt blev det bråk efter bara några minuter och fick omöjligt i henne något mer. Å andra sidan somnade hon om lätt, så nu har vi bestämt att det målet ska bort eftersom det stökar till mer än det ger. 04 målet blir ju därmed ännu viktigare. I natt åt hon bra på det målet efter att jag pumpat bort det initierande övertrycket, men lyckades ändå som vanligt få upp en massa mjölk i näsan så att hon resten av natten låg och snurvlade halvsovandes och låter varken oss eller sig själv komma till ro.
Hoppas nu att vi lyckas få i henne tillräckligt med mat under dagarna så att 01 målet inte påverkar hennes viktuppgång. Men vi kan ju tyvärr inte tvinga henne att äta. Hur blev det så är!?
Ja, oftast går det lättare att amma henne när hon får starta sovandes. Men hinner hon vakna ordentligt innan hon har ätit klart så händer det lika ofta att hon sparkar och sprattlar och strejkar och blir ARG då. I dag ammade jag ute i 10 minusgrader och det var längesedan det funkade så bra!!!
Kan det vara så, tror ni, att det egentligen inte finns någon reel orsak till att hon har så svårt att komma till ro med maten, utan att det faktiskt handlar om hennes känsla av dålig erfarenhet med mjölk som sprutar upp i näsan och sätts i halsen. Nu tror jag dessutom att jag ibland har för lite mjölk för att hon ska äta sig mätt, och då slutar hon såklart också att suga med att vara ilsk. Suck. Hoppas verkligen att det ställer in sig snart, för nu tar nätterna stryk också. 01 och 04 äter hon och i natt blev det bråk efter bara några minuter och fick omöjligt i henne något mer. Å andra sidan somnade hon om lätt, så nu har vi bestämt att det målet ska bort eftersom det stökar till mer än det ger. 04 målet blir ju därmed ännu viktigare. I natt åt hon bra på det målet efter att jag pumpat bort det initierande övertrycket, men lyckades ändå som vanligt få upp en massa mjölk i näsan så att hon resten av natten låg och snurvlade halvsovandes och låter varken oss eller sig själv komma till ro.
Hoppas nu att vi lyckas få i henne tillräckligt med mat under dagarna så att 01 målet inte påverkar hennes viktuppgång. Men vi kan ju tyvärr inte tvinga henne att äta. Hur blev det så är!?
Mamma till finaste flickan 091017
-
ElinN
Ja, vetisjutton... Måste erkänna att jag börjar misströsta. Men jag kanske förväntar mig för mycket? Målet är ju att hon ska sova långa sammanhngande pass där hon somnar själv och inte vaknar upp flera gånger och behöver hjälp att somna om. Och att hon ska få i sig massor med mat så att hon mätt och trygg kan sova och sen vara en glad och pigg tjej däremellan.
Men detta känns idag avlägset. Vissa dagar mindre avlägset, och det är just det som är så lurigt, jag lyckas ju aldrig få inne henne i en rytm som är någorlunda stabil, men det kanske är att förvänta sig för mycket av en 9 veckors?
Igår hade vi först bestämt att 01 målet skulle bort. Men hela eftermiddagen ballade ur med sömn och mat. 16.00 åt hon lite från ena bröstet och 60ml ersättning. Hon såg mätt och nöjd ut, och tvärvägrade att äta minsta mer. På detta somnade hon såklart inte, och klockan sju fick jag helt enkelt ge upp sovförsöket för hon bara tokskrek och gav henne kvällsmaten (ersättning bara) för att sen lägga henne för natten. Den måltiden lyckades jag bara pressa henne 100ml trots att hon verkligen borde ha varit vrålhungrig. Såklart tog det sen en halvtimme att få henne att somna och på den lilla maten kunde jag inte med att vägra henne mat igen 00.00.
Det känns som moment 22 och jag vet inte hur vi ska bryta det! Men det känns verkligen som att maten är nyckeln. Vi håller fortfarande 4 timmarsintervall på maten för att det ska finnas någon fast rytm i dygnet.
Schema? Svårt att spika något när morgonens sovpass fortfarande styrs av hur bra hon sovit under natten. Eller finns det tips?
Men detta känns idag avlägset. Vissa dagar mindre avlägset, och det är just det som är så lurigt, jag lyckas ju aldrig få inne henne i en rytm som är någorlunda stabil, men det kanske är att förvänta sig för mycket av en 9 veckors?
Igår hade vi först bestämt att 01 målet skulle bort. Men hela eftermiddagen ballade ur med sömn och mat. 16.00 åt hon lite från ena bröstet och 60ml ersättning. Hon såg mätt och nöjd ut, och tvärvägrade att äta minsta mer. På detta somnade hon såklart inte, och klockan sju fick jag helt enkelt ge upp sovförsöket för hon bara tokskrek och gav henne kvällsmaten (ersättning bara) för att sen lägga henne för natten. Den måltiden lyckades jag bara pressa henne 100ml trots att hon verkligen borde ha varit vrålhungrig. Såklart tog det sen en halvtimme att få henne att somna och på den lilla maten kunde jag inte med att vägra henne mat igen 00.00.
Det känns som moment 22 och jag vet inte hur vi ska bryta det! Men det känns verkligen som att maten är nyckeln. Vi håller fortfarande 4 timmarsintervall på maten för att det ska finnas någon fast rytm i dygnet.
Schema? Svårt att spika något när morgonens sovpass fortfarande styrs av hur bra hon sovit under natten. Eller finns det tips?
Mamma till finaste flickan 091017
Upp och ner går det med småttingar, det vi kan göra är att införa rutiner och styra upp det hela åt dem.
Hur menar du med att ni kompenserar om hon sovit dåligt under natten?
Jag hade ifört standardmodellen med fasta sov och mattider nu så det blir lite ordning på skutan. Att ta bort ett nattmål kan ju vänta lite tills det blir lite stabilare, det behöver ju inte ta så lång tid.
Väck på morgonen, gå efter två timmar vaken och två timmar sömn, låt det sista vakenpasset bli tre timmar långt, sen bestämmer ni när det ska matas på natten, vanligast är 01 och 04 och sen väcker ni samma tid på morgonen oavsett hur natten varit. Det är omöjligt att få in några rutiner om sömntiderna ska ändras varje dag efter hur nattsömnen varit. Kör några dagar efter 2-2 så kommer hon få in tiderna i kroppen och sova bättre och med god sömn brukar en god aptit följa.
Kram Susan
Hur menar du med att ni kompenserar om hon sovit dåligt under natten?
Jag hade ifört standardmodellen med fasta sov och mattider nu så det blir lite ordning på skutan. Att ta bort ett nattmål kan ju vänta lite tills det blir lite stabilare, det behöver ju inte ta så lång tid.
Väck på morgonen, gå efter två timmar vaken och två timmar sömn, låt det sista vakenpasset bli tre timmar långt, sen bestämmer ni när det ska matas på natten, vanligast är 01 och 04 och sen väcker ni samma tid på morgonen oavsett hur natten varit. Det är omöjligt att få in några rutiner om sömntiderna ska ändras varje dag efter hur nattsömnen varit. Kör några dagar efter 2-2 så kommer hon få in tiderna i kroppen och sova bättre och med god sömn brukar en god aptit följa.
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Jo, vi kör 2-2 så gott det bara går! Hittills har jag tänkt att det viktigaste var att få henne att äta och sova över huvud taget och har därför inte följt klockan slaviskt. Maten hänger ju ihop med sömnen och vice versa har jag tydligt märkt och det svåra har varit att helt enkelt inte hamna i en ond cirkel. Den största boven, tror jag, är att det varit så trixigt och obehagligt för oss båda att amma att mat inte förknippas med något härligt längre. Det håller vi på att jobba bort med att ge ersättning dagens två sista mål och sen vi bestämde den planen har faktiskt måltiderna bara blivit bättre och bättre oavsett varifrån maten kommer. Samtidigt sover hon bättre och bättre och spiralen är på väg att vända.
Om vi nu ska börja köra strikt fasta tider blir det trixiga att starta och avlsuta dagen på rätt sätt. Har labbat lite med tider för att hitta något som passar hennes rytm och det är inte helt lätt att få till något som tillgodoser alla behov och där jag kan hålla 2-2 till dagens slut. Hon vaknar mellan 6-6.30 och lägger sig 20.00. Det är helt klart svårt att pressa både morgon och kväll att infalla senare då hon tydligt visar trötthet redan vid 19.30 (gnällighet och tunga ögon) oavsett hur länge hon varit uppe. Hm... så jag vacklar lite vad gäller de fasta tiderna eftersom det inte går ihop helt enkelt!
Så vad jag behöver är ett schema som startar med amning ganska snart efter att hon vaknat och dagens första sovpass max 1,5 timma efter det, ofta orkar hon inte mer än en knapp timma. För kvällen behöver hon äta senast 20.00 för att komma i säng i tid. Det som hittills visat sig vara svårast är att få henne att sova bra under det sista passet innan natten. Ofta vaknar hon efter 30min-1 timme och kan vi få henne att somna om (ofta mycket svårt och tar minst 15 min) sover hon som att hon sover för natten och måste väckas. Alltså känns det som att det passet måste avslutas i god tid innan natten och då blir det tajt med alla andra vaken och sovpass under dagen. Förstår ni vad jag menar? Är det någon som har haft samma förutsättningar och fått till ett fungerande schema??
I går natt började vi ta bort 01-målet. Gick oväntat bra. Såklart var jag uppe några gånger och vagnade henne, men hon somnade om snabbt, och hon verkade inte mer hungrig 04 än vanligt. Nu när vi påbörjat det, måste vi såklart fortsätta och nu efter en superbra dag hoppas jag att denna natten går ännu bättre.
Om vi nu ska börja köra strikt fasta tider blir det trixiga att starta och avlsuta dagen på rätt sätt. Har labbat lite med tider för att hitta något som passar hennes rytm och det är inte helt lätt att få till något som tillgodoser alla behov och där jag kan hålla 2-2 till dagens slut. Hon vaknar mellan 6-6.30 och lägger sig 20.00. Det är helt klart svårt att pressa både morgon och kväll att infalla senare då hon tydligt visar trötthet redan vid 19.30 (gnällighet och tunga ögon) oavsett hur länge hon varit uppe. Hm... så jag vacklar lite vad gäller de fasta tiderna eftersom det inte går ihop helt enkelt!
Så vad jag behöver är ett schema som startar med amning ganska snart efter att hon vaknat och dagens första sovpass max 1,5 timma efter det, ofta orkar hon inte mer än en knapp timma. För kvällen behöver hon äta senast 20.00 för att komma i säng i tid. Det som hittills visat sig vara svårast är att få henne att sova bra under det sista passet innan natten. Ofta vaknar hon efter 30min-1 timme och kan vi få henne att somna om (ofta mycket svårt och tar minst 15 min) sover hon som att hon sover för natten och måste väckas. Alltså känns det som att det passet måste avslutas i god tid innan natten och då blir det tajt med alla andra vaken och sovpass under dagen. Förstår ni vad jag menar? Är det någon som har haft samma förutsättningar och fått till ett fungerande schema??
I går natt började vi ta bort 01-målet. Gick oväntat bra. Såklart var jag uppe några gånger och vagnade henne, men hon somnade om snabbt, och hon verkade inte mer hungrig 04 än vanligt. Nu när vi påbörjat det, måste vi såklart fortsätta och nu efter en superbra dag hoppas jag att denna natten går ännu bättre.
Mamma till finaste flickan 091017
-
ElinN
Jättefint jobbat! :thumbsup:
Jag tycker det verkar som om det skulle hjälpa er att spika ett schema, vilket kan göras när ni passerat ökningsperioden vid 7-8 veckor och det har ni säkert gjort nu, eller vad tror du?
Klistrar in förslag på ett vanligt schema vid 2 månader.
Vad tror du?
Jag tycker det verkar som om det skulle hjälpa er att spika ett schema, vilket kan göras när ni passerat ökningsperioden vid 7-8 veckor och det har ni säkert gjort nu, eller vad tror du?
Klistrar in förslag på ett vanligt schema vid 2 månader.
Det är vanligt att sista sovapasset inte "vill" bli längre än 45 min så för er kanske 12-1,5-2-45 (dvs 12 timmars natt+ 3 dagslurar på 1,5h, 2h samt 45 min) eller 11-2-2-45 passar bättre?
2 månader:
**********
(16 tim sömn / 8 tim vaken)
Schema spikas!
Shemat ska följas exakt! +/- 15 minuter marginalkvart.
Schemat ska innehålla:
- 16 tim sömn totalt
- 4 st vakenpass
- SM punkt 1-5 inom 1 tim (dvs äta inom 1 tim)
- 3 st sovpass på dagen (5 min, 20 min, 45 min, 1,5 tim, 2 tim, 3 tim eller 4 tim...)
- Mat med 3,5-4 timmars mellanrum, förutom kvällsslurken som kan komma tätare
Exempel på schema vid 2 mån:
07.00 Mat, umgänge, mat, passiv social delaktighet
08.30 Sova 1,5 tim
10.00 Mat, Social delaktighet, umgänge
12.00 Sova 2 tim
14.00 Mat, Social delaktighet, umgänge
16.00 Sova 1,5 tim
17.30 Mat, umgänge
Kvällsslurk 19.30
20.00 Godnatt!
04.00 Nattmål
Vad tror du?
Tack Elin!
Jag har nu suttit och filat på ett schema utifrån dina förslag och detta är det bästa jag kan komma upp med just nu utifrån våra förutsättningar.
6.30 Mat, amning (hon vaknar själv någon gång mellan 06-07)
8.00 extra slurk med ersättning
8.30 Sova 2 timmar
11.30 Mat amning
12.30 Sova 2 timmar
15.30 Mat (ersättning)
16.30 Sova 1,5 timmar
19.30 Mat (ersättning)
20.00 Sova natt
04.00 Mat, amning
Extra slurken på morgonen har vi lagt till för att hon än så länge vaknar oregelbundet efter natten men vill komma i fas med lunchamningen (för att i slutändan tajma kvällsmålet) utan att plåga henne med för lång väntan. Dessutom vågar jag inte igen labba med kortare tid mellan amningen än 4 timmar, speciellt på eftermiddagen kvällen, och hoppar därför över kvällsslurk.
Egentligen vill jag ha ett schema där hon ammar direkt efter sovperiod (för att motivera för henne varför jag väcker henne när sovpasset är slut), men jag får inte till det!! Jag ser nu att det är kvällsslurken som ska till för att det ska funka, och som sagt vetisjutton om vi vågar oss på så kort mellan måltider...
I natt var andra natten utan 01 målet och det såg länge ut som att det skulle gå perfekt! Jag låg vaken större delen av natten efter 00.00 och kunde därför höra att hon någon gång rörde oroligt på sig när hon brukar få mat, men somnade om utan min medverkan. Till slut somnade jag och vaknade 03.20 av att hon ganska snabbt jobbade upp sig och vaknde. När min man vagnade henne för att hon skulle somna om för de sista 40 minuterna blev hon jättevaken och ledsen. Vet inte vad vi skulle gjort där, men förmodligen gjorde vi helt fel. jag pumpade ur sprängfyllda bröst och i stressen och nattkoman pumpade jag ur för mycket(!). Under tiden tog min man till slut upp henne för att få ur lite snor (som hon bara får under sena natten men inte märks under dagen???). När jag sen ammade var hon jätteorolig och ålade sig en hel del när hon åt av det bröstet jag bara hunnit pumpa ur litegrand ur. Första bröstet ratade hon ganska snabbt för det var väl nästan tomt tänker jag! Försökte då truga henne med den urpumpade mjölken på flaska, men hon knep igen munnen väldigt dmonstrativt och blev jättearg när jag försökte pressa in den... Ville inte bråka för mycket utan lade henne att sova igen i sin säng där hon somnade om ganska snabbt med lite vagningshjälp.
Har vi pajat natten nu? Jag förstår ju hur mycket bättre det hade varit om jag hade fått väcka henne och inte som nu låta henne börja skrika för att få mat. Vad har vi gett henne för signaler med det!? Förmodligen inga trygga tankar om att hon kan sova skönt och lugnt för att vi ändå väcker henne när det är dags att äta....
Jag har nu suttit och filat på ett schema utifrån dina förslag och detta är det bästa jag kan komma upp med just nu utifrån våra förutsättningar.
6.30 Mat, amning (hon vaknar själv någon gång mellan 06-07)
8.00 extra slurk med ersättning
8.30 Sova 2 timmar
11.30 Mat amning
12.30 Sova 2 timmar
15.30 Mat (ersättning)
16.30 Sova 1,5 timmar
19.30 Mat (ersättning)
20.00 Sova natt
04.00 Mat, amning
Extra slurken på morgonen har vi lagt till för att hon än så länge vaknar oregelbundet efter natten men vill komma i fas med lunchamningen (för att i slutändan tajma kvällsmålet) utan att plåga henne med för lång väntan. Dessutom vågar jag inte igen labba med kortare tid mellan amningen än 4 timmar, speciellt på eftermiddagen kvällen, och hoppar därför över kvällsslurk.
Egentligen vill jag ha ett schema där hon ammar direkt efter sovperiod (för att motivera för henne varför jag väcker henne när sovpasset är slut), men jag får inte till det!! Jag ser nu att det är kvällsslurken som ska till för att det ska funka, och som sagt vetisjutton om vi vågar oss på så kort mellan måltider...
I natt var andra natten utan 01 målet och det såg länge ut som att det skulle gå perfekt! Jag låg vaken större delen av natten efter 00.00 och kunde därför höra att hon någon gång rörde oroligt på sig när hon brukar få mat, men somnade om utan min medverkan. Till slut somnade jag och vaknade 03.20 av att hon ganska snabbt jobbade upp sig och vaknde. När min man vagnade henne för att hon skulle somna om för de sista 40 minuterna blev hon jättevaken och ledsen. Vet inte vad vi skulle gjort där, men förmodligen gjorde vi helt fel. jag pumpade ur sprängfyllda bröst och i stressen och nattkoman pumpade jag ur för mycket(!). Under tiden tog min man till slut upp henne för att få ur lite snor (som hon bara får under sena natten men inte märks under dagen???). När jag sen ammade var hon jätteorolig och ålade sig en hel del när hon åt av det bröstet jag bara hunnit pumpa ur litegrand ur. Första bröstet ratade hon ganska snabbt för det var väl nästan tomt tänker jag! Försökte då truga henne med den urpumpade mjölken på flaska, men hon knep igen munnen väldigt dmonstrativt och blev jättearg när jag försökte pressa in den... Ville inte bråka för mycket utan lade henne att sova igen i sin säng där hon somnade om ganska snabbt med lite vagningshjälp.
Har vi pajat natten nu? Jag förstår ju hur mycket bättre det hade varit om jag hade fått väcka henne och inte som nu låta henne börja skrika för att få mat. Vad har vi gett henne för signaler med det!? Förmodligen inga trygga tankar om att hon kan sova skönt och lugnt för att vi ändå väcker henne när det är dags att äta....
Mamma till finaste flickan 091017
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Hej Lina!
Jag tycker att schemaförslaget ser bra ut, men jag funderar på om du inte borde skippa 2nd breakfast vid kl 8 och dra ihop den där slurken, så länge den behövs, med första målet? Så kan du köra 4 timmar mellan målen konsekvent istället och få med en kvällsslurk.
Och på natten kan det hända att du vill vara lite mer flexibel med tiden - kl 4 kan kanske vara 3.20 om det är då hon vaknar? Efter 7-8 timmars sömn bör hon ju dessutom vara rejält hungrig så jag förstår inte riktigt varför du ska pumpa.
Som SusanD skrev så vänjer sig barnet vid rejält flöde, och mjölken anpassar sig ju också efter barnets aptit. Så gör inte amningen svårare än vad den är, det är bara knäckande!
Jag tycker att schemaförslaget ser bra ut, men jag funderar på om du inte borde skippa 2nd breakfast vid kl 8 och dra ihop den där slurken, så länge den behövs, med första målet? Så kan du köra 4 timmar mellan målen konsekvent istället och få med en kvällsslurk.
Och på natten kan det hända att du vill vara lite mer flexibel med tiden - kl 4 kan kanske vara 3.20 om det är då hon vaknar? Efter 7-8 timmars sömn bör hon ju dessutom vara rejält hungrig så jag förstår inte riktigt varför du ska pumpa.
Som SusanD skrev så vänjer sig barnet vid rejält flöde, och mjölken anpassar sig ju också efter barnets aptit. Så gör inte amningen svårare än vad den är, det är bara knäckande! Mamma till Storasyster f feb 07
och Lillebror f okt 08
Storasyster f feb 07och
Lillebror f okt 08Hej,
Jo, det är sant, det är rätt knäckande att hålla på med pumpen. Det är inte alltid jag gör det, men just när det är så väldigt fyllt brukar hon alltid sätta ihalsen (fortfarande efter 9 veckor!!!) och ibland då också vägra äta mer. Men på natten ska jag nog inte pilla med det, det blev ju inte så bra i natt som sagt.
Ang. schema så ska vi nog försöka köra på det "typiska 2mån" schemat rakt av ändå. Jag tror att det är bra att hon sover ett längre pass som avslutas tidigt på kvällen och kanske därmed kan vara gladare de timmar innan hon ska sova. Vi får se ikväll hur det blir med kvällsslurken där, men vägrar hon får hon ändå sova 20.00. Undrar bara om jag isåfall ska väcka henne 22 och ge henne mat sovandes eller bara låta henne vara och se hur länge hon står sig?
En annan fråga. Vad har ni för erfarenhet av mängden mat de små äter under en dag. Vår tjej äter allt mellan 50-150 ml, men oftast runt 110ml per mål (om det är ersättning, annars vet jag inte såklart). Det känns så lite!? Men vi slutar inte erbjuda henne mat förrän hon tvärvägrar och ändå ser glad ut. Ska väga henne nästa vecka och se om hon går upp normalt.
Tack än en gång för all hjälp. Jag ska inte låta bli att tänka själv, men det är så skönt att få råd av folk som vet att det inte behöver vara gråt och skrik hela dygnet av bäbis som aldrig sover.
Jo, det är sant, det är rätt knäckande att hålla på med pumpen. Det är inte alltid jag gör det, men just när det är så väldigt fyllt brukar hon alltid sätta ihalsen (fortfarande efter 9 veckor!!!) och ibland då också vägra äta mer. Men på natten ska jag nog inte pilla med det, det blev ju inte så bra i natt som sagt.
Ang. schema så ska vi nog försöka köra på det "typiska 2mån" schemat rakt av ändå. Jag tror att det är bra att hon sover ett längre pass som avslutas tidigt på kvällen och kanske därmed kan vara gladare de timmar innan hon ska sova. Vi får se ikväll hur det blir med kvällsslurken där, men vägrar hon får hon ändå sova 20.00. Undrar bara om jag isåfall ska väcka henne 22 och ge henne mat sovandes eller bara låta henne vara och se hur länge hon står sig?
En annan fråga. Vad har ni för erfarenhet av mängden mat de små äter under en dag. Vår tjej äter allt mellan 50-150 ml, men oftast runt 110ml per mål (om det är ersättning, annars vet jag inte såklart). Det känns så lite!? Men vi slutar inte erbjuda henne mat förrän hon tvärvägrar och ändå ser glad ut. Ska väga henne nästa vecka och se om hon går upp normalt.
Tack än en gång för all hjälp. Jag ska inte låta bli att tänka själv, men det är så skönt att få råd av folk som vet att det inte behöver vara gråt och skrik hela dygnet av bäbis som aldrig sover.
Mamma till finaste flickan 091017