Det känns som skrikmetoden (långt inlägg)...

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
Skriv svar
HelBoB
Inlägg: 122
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 22:53
Ort: V?rmd?, Stockholm
Kontakt:

Det känns som skrikmetoden (långt inlägg)...

Inlägg av HelBoB »

Det känns som skrikmetoden. Hjälp mig...

Natten gick bra men morgonen gick åt pipan. Att hon låg på rygg beror på att hon vände sig så under kvällen natten utan att jag märkte, så jag lät henne vara

Hon vaknade 20 i sex och var arg. Här är anteckninger.

5:43 - vaknar. In direkt och vänder henne till mage och ramsar ut - allt i ett. (Hon hade hamnat på rygg under natten)
5:46 - Ramsar igen utanför - smågnäll/skrik (anteckning säger att jag bestämde mig för att avvakta MER nästa gång)
5:51 - ramsar (efter att hon varit lite tyst då och då)
5:54 - Hon är tyst - för att sen gråta upp sig MYCKET en gång ganska kort - sen gnäll igen. Jag går INTE in.
5:57 - Ramsar - det känns som om hon hörde denna ramsa. Nu är skriket lite högre.
5:59 - Skriket har blivit gnöl. Det låter som om hon suger på tyg av något slag. Verkar hungrig.
6:02 - Går in. Hon låg på rygg och tuggade på ena ärmen. Hennes arm hade dragits in i pyjamasen. Fixar till - lägger på mage, ramsar*8, ut! Protester, men det avtar lite under första minuten.
6:04 nästan tyst.
6:05 - Hon börjar igen. Låter ledsen. Ramsar. Hon smågnäller lite nu.
6:06 - Skriker mer igen.
6:07 - ramsar HÖGT*8. Hon verkar höra men protesterar. Tystnar kort av ramsan, men sätter fart igen.
6:10 - Går in och buffar., AJAJAJ, det var nog dumt. Buff/sjunger till 6:22 - Jättelänge. Sätter på radion högt utanför (det märker hon - tystnar i en millisekund)
6:23 - ramsar
6:25 - ramsar
6:35 - har bestämt mig för att ta upp henne (skit också), så jag buffar henne tills hon är lugn och tyst och tar sen upp henne och gör morgon (alldeles för tidigt, 7:00 egentligen)

När jag skriver mina anteckniingar så undrar jag (och ni säkert också) va i friden som är problemet? Det låter inte så farligt, och VARFÖR sprang in till henne när hon bara gnölade. KAnske skulle jag låtit henne ligga på rygg och tugga på sin tröja, men problemet är (även dagtid) att hon ligger så och tuggar på nåt, och när hon inser att det inte kommer mat så blir hon urförbannad.

Hur som, det kändes oerhört mycket värre än det låter på mina anteckningar, och jag vill inte att det ska kännas som nån skrk-metod.

:arrow: Ofta under "processen" så känns det som att NU, NU har hon tystnat, men sen kommer det igen, nästan högre denna gång, och det är då jag är tveksam om hur jag ska göra. Hon låter som om hon håller på att somna(dvs tystnar lite), men sen undrar (skriker till rejält igen) om det verklilgen är så det ska vara, och DÅ vill jag svara henne att JA, så är det, dvs ramsa.
:?: SKa jag det. Tysnaden känns för kort för att bekräfta, och när skriket kommer vill jag påminna om att allt är OK. Om jag inte påminner så får hon ju ligga där och ropa efter mamma utan att få något svar. Det känns inte helt rätt. Däremot märker jag att hon bara blir mer förbannad om jag ramsar. Det är i denna situation som jag känner det som att det vore bättre att vänta ut henne, men då överlåter jag ju åt henne och hennes skrik att reda ut detta. Det är ju det som är själva vitsen med detta att JAG(VI) ska ta ansvaret, inte hon...

:arrow: Jag vet att detta inlägg är långt, men jag har ett annat dilemma också. Ska snart börja jobba (1:a januari) och vill fortsätta amma. Skulle inte ha något emot EGENTLIGEN att ta upp henne vid halvsex-sex tiden, amma och sen låta henne somna om (m.h.a verktygen). Jag vill dock INTE ha det som förut, och man kan inte både ha kakan och äta den, så jag väljer att köra linan fullt ut... Lite trist, men just nu är jag fortfarande hemma, så nu behövs det inte. Nån kommentar om detta?

:arrow: Iallafall - i förmiddags tog jag tjuren vid hornen för förmiddagsluren (som jag annars brukar fega till mig i vagnen, för där somnar hon så lätt under promenaden.

FM-lur anteckningar:
8:44 - Skrattar, lägger på mage, ramsar, går ut.
8:46 - In. Vänder tillbaka till mage, Ut. Ramsar.
8:48 - In vänder till mage och lägger henne nära kanten så hon inte kan vända sig lika lätt. Ut. Ramsar.
8:51 - In, vänder snabbt. Ut ramsar HÖGT.
8:53 - In, vänder snabbt, Ut, ramsar. Hon har sparkat av sig sina byxor - struntar i det.
8:56 - ramsar - hon protesterar, men hör.
8:57 - skriket avtar liiite
8:58 - tyst - ett kort återskrik bara.
9:00 - bekräftar. Hon somnade på rygg i ena hörnet av sängen.
9:45 - vaknar, en kvart för tidigt, men jag tar upp henne med marginal-kvarten.

Nu ska jag snart gå och väcka henne efter middagsluren, som för en gångs skull blivit snart 2 timmar som den ska.

/Helena
Mamma till lilla damen Veronica 2002-03-29 och
lillfr?ken Rebecka 2004-06-05

B?rjade kuren p? minstingen den 6/12!!!
JH
Inlägg: 861
Blev medlem: tor 25 nov 2004, 17:10
Ort: Södermalm - Stockholm

Inlägg av JH »

Jag är ju absolut ingen expert på det här (än :D ), men när jag läser dina anteckningar så tycker jag att det verkar som att du ibland går in lite väl ofta till henne.... Kanske hinner hon inte riktigt lugna sig och lyssna på de svar du ger henne om du går in "hela tiden"? Jag vet att det är supersvårt att avvakta, men det jag gjorde var (som jag kanske redan har skrivt) att varje gång försöka avvakta liiite längre än förra gången(alltså under en skrikperiod). Så om jag hade varit inne många vändor så bestämde jag mig för att nej, nu ska hon få lugna ner sig själv utan att jag ramsar och vagnar hela tiden. Det blir ju lite skrik då och det känns jobbigt, men så länge jag fick sista ordet med bekräftelsen INNAN hon somnade så kändes det ändå ganska ok.

Hmm, vet inte om det här hjälper dig så mycket hoppas att nån annan också svarar! Kom ihåg att du är duktig och ge inte upp!
Jenny, mamma till
Elsa :heart: 25 juli 2004 - SHN-kur vid 4 månader
Siri :heart: 18 april 2007 - SM från start
Bilder på Elsa och Siri!
Kristin
Inlägg: 1050
Blev medlem: mån 29 nov 2004, 17:22
Ort: Göteborg

Inlägg av Kristin »

Hej Helena!

Jag tror också att du kanske går in för ofta. Försök att avvakta. Det blir mycket skrik i början, men faktum är att till slut börjar de lyssna till ramsan. De måste få tid att vänja sig vid den.

Jag tänkte även på det här med att hon hela tiden vänder sig på rygg. Kan det helt enkelt inte vara så att hon föredrar att sova på rygg? Kanske inte är något man skall bry sig om att hela tiden ändra på? Vår plutt är kurad på rygg så för oss fungerar det i alla fall.

Det här med att hon tuggar på kläder; måste det innebära hunger? Jag märker att vår plutt tar till sina händer när han blir frustrerad/rädd/arg och skall somna in. Nu har jag upptäckt att han har börjat suga på tummen (hemskt sött..). Bättre det än napp anser jag för då tar han "Naturlig" hjälp av sin kropp.....

Vad jag förstår så skall man försöka att låta bli att gå och in och pilla på barnet för mycket. Det irriterar och stör nog mera barnet än vad man kan tro.

Det ÄR som sagt var jobbigt när de skriker, men jag har anammat AWs filosofi att det är FRÅGOR som ställs och inte "jag är så rädd. Kom och hämta mig mamma/pappa". Det hjälper mig jättemycket mentalt. Min roll är att svara mit barn med hjälp av de olika verktygen, men INTE att ta upp barnet mm.

Good luck!

Kram
Kristin
Storebror f. aug-04
Lillebror f. aug-06
kokos
Inlägg: 1031
Blev medlem: ons 01 dec 2004, 08:48
Ort: Härnösand

Inlägg av kokos »

Jag tycker att du skötte dig bra, det som var mindre bra är du ju medveten om men man lär så länge man lever... :)

Min lillsprallis har för vana att trassla ut armen genom halsringningen på natten och då blir han ju förståss tvärtokig. Eller så har han bökat runt så att han har fastnat med benen mellan spjälorna. Men det hörs på skriket om de behöver hjälp: man lär sig att höra det. Han låter som att han ropar på mig.

När han verkligen vill ha hjälp går jag in tryggt och bestämt och gör det jag ska utan att tveka (pillar ut en arm, byter blöja eller vad det nu är). Säger inte ett ord under tiden! Sen vänder jag tillbaka honom på mage, solfjädrar snabbt, trycker till och går ut med ramsan. Det brukar fungera.

Du använde ramsan mycket bättre den här natten och jag lovar att det kommer att löna sig. I natt kommer han att lyssna bättre och buffningen är ett minne blott :lol:
Maria - mamma till underhållaren Adrian (juni -04) och professorn Edvin (juni -06). Förstfödde sonen kurad. Yngste sonen standardmodellbebis i Gastsjön -06 och grundaren till verktyget "skogspromenad".
ia
Inlägg: 75
Blev medlem: fre 26 nov 2004, 17:44
Ort: AZ, USA

Inlägg av ia »

Hej Helena!

Instammer till fullo med foregaende kloka skrivare, har inget att tillagga dar. :D Tankte bara pa att du under tiden hon forsoker somna for fm-luren sa vande du tillbaka lilla tjejen pa mage nar hon envisades med att hamna pa rygg hela tiden. Men sa somande hon till slut pa rygg i alla fall! Vad jag menar ar (och jag har gjort detta misstaget sjalv :D ) att det ar ju ingen mening med att vanda henne sa manga ganger nar hon anda somnar pa rygg till slut... mitt tips lat henne vara sa hon far chans att somna och ga in och vand henne efterat nar hon kommit till ro! Vanta 10 min eller sa sa gar det bra att ratta till, lagga pa filt och sant.

Du ar duktig, det har grejar du finfint! :D

kram
maria
Mamma till tvillingar fodda 20 april 2004. Sover som anglar O:) :wink: efter SHN-kur vid 4.5 manaders alder
HelBoB
Inlägg: 122
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 22:53
Ort: V?rmd?, Stockholm
Kontakt:

Inlägg av HelBoB »

Hej igen,

:( Inatt tog jag upp fröken en hel timme för tidigt, men eftersom dygnet iövrigt varit så fantastiskt så tänker jag INTE bli nedstämd av detta uitan ta nya tag nästa morgon.

Igårkväll gick jag på ett sedan länge bokat (långt innan kuren kom på tal)SPA-besök. EFtersom pappa också var borta så var frågan: ska jag ställa in, eller ska vi låta farmor fixa detta? Japp, så får det bli, man ska ju inte ställa in allt, då blir totala situationen dålig, även om det bara är precis slut på uppföljningsveckan.

Hur som helst: Inställningen var: Vi visar farmor allt som vi brukar göra, men hon får ändå göra som hon vill så att hon känner sig nöjd med det. Em-lur i vagnen, middag, kvällsvälling, skratt, å sen la hon ner lilla fröken.Gonatt gonatt, och det inte ett knyst från bebisen. Dessutom ringde det precis när hon la henne, så farmor var tvungen att gå ut...

Jag kom hem vid halv tolv å Rebecka hade legat tyst och snäll hela kvällen. Själv hade jag blivit förkyld och kände mig allmänt supertrög och bävade lite inför natten, men var trots allt MYCKET nöjd med kvällen.

:arrow: 06:00 vaknade Rebecka (1 timme före morgon-tid) men jag bestämde mig snabbt att jag skulle ta upp henne för jag var alldeles för hängig/förkyld för att klara nåt annat och jag var iövrigt JÄTTEGLAD för 10 timmars sammanhängande sömn (visst ja, jag rasmade en gång vid 2:00) .

:( Kände mig lite deppad direkt av detta, men nu var det ju så. Lovade mig själv att lägga henne inne till fmluren så att jag fick fortsätta nöta med ramsan, så att hon lär sig.

:arrow: 08:45 - la ner henne efter lite skratt. Lite protester, men sen bara gnöl. Inget mer ramsande. Detta har ALDRIG funkat hittills, så jag är väldigt glad för det.

Alltså:
Glad för att läggning gick PERFEKT för farmor.
Glad för att jag fick slappna av med tjejkompisar en kväll.
Glad för att Rebecka sov så fint i 10 timmar.
Glad för att morgon-luren gick så smärtfritt och bra.
Deppad för att jag inte tog tag i sista timmen.

\:D/ Alltså... 4 - 1 till positiva saker.

:?: Hur gör jag nu med morgnarna? Nätterna är lättare för jag vet att hon kommer att somna om (på något sätt) innan jag tar upp henne. Men om hon vaknar en halvtimme för tidigt och är nöjd då så hinner hon ju jaga upp sig och kanske inte somna om innan det är dags för uppstigning. Jag vill egentligen hellre ta upp henne glad en halvtimme/timme (men INTE mer) för tidigt än ledsen och skrikig på "riktig" tid.

Vi har inte haft så många "varg-timmar" så jag har inte haft så många tillfällen att "öva" med bara ramsan. Har bara haft misslyckade varianter på ramsande de sista två gångerna...

Kämpar vidare.

/Helena
Mamma till lilla damen Veronica 2002-03-29 och
lillfr?ken Rebecka 2004-06-05

B?rjade kuren p? minstingen den 6/12!!!
HelBoB
Inlägg: 122
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 22:53
Ort: V?rmd?, Stockholm
Kontakt:

Inlägg av HelBoB »

Glömde bort att tillägga att hon låg hela natten lite på sidan så hon verkar ju kunna somna om bra utan att ligga på mage.
Förmiddagsluren blev också på sidan.

/Helena
Mamma till lilla damen Veronica 2002-03-29 och
lillfr?ken Rebecka 2004-06-05

B?rjade kuren p? minstingen den 6/12!!!
heartworn

Inlägg av heartworn »

Hej Helena,
Pukor och trumpeter!
Fram med det glada humöret och kör på. Det finns ingen anledning att ändra på något. Vår flicka har ända fram tills hon passerade 1 år haft ovanan att ungefär 3 av 5 gånger vakna före klockan ringer (allt mellan en timme och 15 minuter). Oftast har hon nöjt sig med ramsan och sedan jollrat, pratat och susat runt i sängen en rejäl stund. Vi har tagit upp henner när vi inte själva kunnat sova vidare (vi delade sovrum fram tills nyligen) eller när det kännts som att hon var på väg mot tråkigheter i sitt morgonhumör, men viktigt att komma ihåg är att vi alltid haft det tydliga målet framför oss att hon ska slagga 8-8. Sedan några månader tillbaka så lönar sig "slitet" verkligen. Om vi inte väcker henne så tar hon sig gärna en halvtimmes sovmorgon. Och visst så nappar vi på det ibland! Tusan vad skönt det är att kunna unna sig den lyxen!

Barn somnar (och sover djupt) i de mest besynnerliga ställningar.
Jag brukar gå in 10 minuter efter att hon somnat och lägga tillrätta. Sedan får hon klara sig själv resten av natten!

Håll schemat klistrat på näsan, men låt din eget förnuft styra ibland också. Det är absolut inget misslyckande. Ge henne en snabb ramsa på morgonen bara. Och sedan inte mer. Ta upp henne när det känns bra för dig.
HelBoB
Inlägg: 122
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 22:53
Ort: V?rmd?, Stockholm
Kontakt:

Inlägg av HelBoB »

Tjena igen.
Heartworn, fantastiskt mycket tack för ditt inlägg. Det är OTROLIGT vad mycket det tillför till den berömda "attityden av självklarhet" och hjälper till att få lite förtroende till sitt eget sunda förnuft.

:!: Idag har hon somnat inne i spjälsängen 2 ggr på dagen utan knappt en enda extraramsa. Otroligt. Har inte hänt någon annan gång (dagtid).

Kvällsläggningen gick ganska bra, även om det tog drygt 20-minuter innan hon somnadedenna gång. Det bästa var att jag HÖRDE att ramsan TOG sista gången!!! \:D/ Bytte instinktivt tonläge till bekräftelseramsa på slutet av ramsrundan. Såg sen i ett inlägg från Anna W att man skuklle göra just så. Det är ju inte så konstigt, eftersom det känns helt naturligt!!

Gick iallafall in och vände henne från rygg till mage efter 10 minuter för hon låg så oerhört besynnerligt med munnen in mot spjälisens hörn, med armarna hållandes i spjälsängsskyddet. Alldeles nyss när jag gick in och kollade så hade hon ändå vänt sig till sidan (och höll i spjälsängen) så hon har nog börjat hitta sitt sätt att sova och somna om på.

Det är nästan "läskigt" att inte ha koll på hur hon sover på natten. Med min äldsta så har jag alltid haft koll på detta eftersom hon aldrig somnade själv utan låg som jag la ner henne och ofta sov bredvid mig, och i princip ammades eller sövdes av mig sa fort hon vaknade, och därför inte bytte sovställning utan min vetskap under säkert hela sitt första år. (Tänk om jag visste då vad jag vet nu...) Därför är alltså detta en otroligt ny (och lite obehaglig faktiskt) känsla, trots att jag fick mitt första barn för 2,5 år sen.

Nu ska jag sova snart, och det ska jag njuta av. Börjar känna att jag faktiskt kan räkna med en bra natt. Tar morgonen som den kommer utan nån stress kring hur jag klarar att hantera den.

Tack för all hjälp hörninini!!

/Helena
Mamma till lilla damen Veronica 2002-03-29 och
lillfr?ken Rebecka 2004-06-05

B?rjade kuren p? minstingen den 6/12!!!
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"