Situationshantering (8-månångest, vanmakt)

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
Skriv svar
Mindy
Inlägg: 1190
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 18:13
Ort: Umeå

Situationshantering (8-månångest, vanmakt)

Inlägg av Mindy »

Hej! :D

Vi strävar efter att låta sonen utforska allt som inte är livshotande. Ändå uppstår det situationer då jag blir osäker på om det är känslan av vanmakt som drabbar honom eller "bara" en frustration som han tvingas leva med i vissa situationer.
Exempel:

:arrow: Jag öppnar frysen och ska ta ut något. Han är jätteintresserad av frysen och får känna och kolla lite. Men inte tillräckligt länge förstås...för jag vill inte att frysen ska stå uppe. Då blir han jätteledsen när jag stänger.
Alternativ?

:arrow: När han vill gå i trappen så följer jag honom upp men när jag tycker att vi inte kan stå i trappen hela dagen så tar jag honom och går ned = jättearg.
Alternativ?

:arrow: Blöjbytena är en utmaning för dagen. :shock: Försöker hitta nya saker varje gång (typ 5 gånger om dagen :lol: ) för att distrahera men han är mycket upprörd vid blöjbytena. Hittills har jag räknat det som ett nödvändigt ont som måste göras och försöker med milt våld göra det så snabbt jag kan. Korrekt? Eller bör jag anstränga mig mer för att hitta distraktion?
Samma vid påklädning. Humor funkar inte riktigt fullt ut där ännu. Det blir väl lättare när han blir lite större kan jag tro. Nu går det oftast bra med tittut när det gäller huvudet. Vart armar och ben tar vägen verkar inte vara spännande ännu... :lol:

:arrow: Han har klara symptom på 8-månångest. Det varierar rätt mycket från dag till dag men t ex vid matningen så kan han få utbrott och kasta huvudet bakåt och bli otröstlig. Vi har satt en hög kudde bakom så att han inte ska göra illa sig. När han får sådana här "attacker" så brukar vi krama honom/pussa honom trots att han motar bort oss, enligt instruktion i Barnaboken men jag undrar ändå HUR MYCKET ska man ingripa när det här händer?
Jag har fattat det som om man ska låta det ske men hindra dem från att göra illa sig. Men det funkar inget vidare så det brukar sluta med att jag försöker hitta något spännande att bryta mönstret med.
Rätt eller fel?

Tacksam för respons! :D
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. :heart:
father of sons
Inlägg: 1369
Blev medlem: tis 07 dec 2004, 20:06
Ort: Stockholm

Inlägg av father of sons »

:D

Hej, Mindy!

Här kommer ett kort snabbt svar (HUNGRIG!)

Lämna honom aldrig "tomhänt". Erbjud annat intressant. "Titta här!" Fråga om han kan stänga dörren till frysen. "Kan du?"

Det gäller i alla situationer, en väg ut. Bruten vanmakt.

Ang. blöjbytena...been there done that... Byxblöja stående nuförtiden! Annars kan du prova med den fantastiska mutan äpple som inte mättar så mycket. Underskatta ej mutans betydelse. :wink:

Får han en egen sked att äta med? Nåt att plocka?
Kan utbrotten bero på att han vill själv?

Snabba tankar från mig.
Lycka till!

/ Mamman till sonen :D
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Re: Situationshantering (8-månångest, vanmakt)

Inlägg av /LO »

Mindy skrev: :arrow: Jag öppnar frysen och ska ta ut något. Han är jätteintresserad av frysen och får känna och kolla lite. Men inte tillräckligt länge förstås...för jag vill inte att frysen ska stå uppe. Då blir han jätteledsen när jag stänger.
Alternativ?
Vinka glatt hej då till varona i frysen och led honom att göra något annat.
Mindy skrev: :arrow: När han vill gå i trappen så följer jag honom upp men när jag tycker att vi inte kan stå i trappen hela dagen så tar jag honom och går ned = jättearg.
Alternativ?
Tålamod! Låt honom ta den tid han behöver eller så får han inte gå i trappan själv. Alltså, du måste välja vilka tillfällen han får gå i trappan och då får han göra det.
Mindy skrev: :arrow: Blöjbytena är en utmaning för dagen. :shock: Försöker hitta nya saker varje gång (typ 5 gånger om dagen :lol: ) för att distrahera men han är mycket upprörd vid blöjbytena. Hittills har jag räknat det som ett nödvändigt ont som måste göras och försöker med milt våld göra det så snabbt jag kan. Korrekt? Eller bör jag anstränga mig mer för att hitta distraktion?
Samma vid påklädning. Humor funkar inte riktigt fullt ut där ännu. Det blir väl lättare när han blir lite större kan jag tro. Nu går det oftast bra med tittut när det gäller huvudet. Vart armar och ben tar vägen verkar inte vara spännande ännu... :lol:
Ge honom något att ha i händerna att pilla med. En tub eller annat. Gärna som han får öppna och känna på innehållet. Och gärna samma varje gång. Ett tag i alla fall. I övrigt är det ju rättatt göra så snabbt och smärtfritt det bara går.
Mindy skrev: :arrow: Han har klara symptom på 8-månångest. Det varierar rätt mycket från dag till dag men t ex vid matningen så kan han få utbrott och kasta huvudet bakåt och bli otröstlig. Vi har satt en hög kudde bakom så att han inte ska göra illa sig. När han får sådana här "attacker" så brukar vi krama honom/pussa honom trots att han motar bort oss, enligt instruktion i Barnaboken men jag undrar ändå HUR MYCKET ska man ingripa när det här händer?
Jag har fattat det som om man ska låta det ske men hindra dem från att göra illa sig. Men det funkar inget vidare så det brukar sluta med att jag försöker hitta något spännande att bryta mönstret med.
Rätt eller fel?
Bryta mönster är ju rätt. Men gör ändå så lite affär av det hela som möjligt. Mata på som om inget hänt. Skulle han bryta ihop fullständigt så ge honom en kram och puss, men annars är det bättre att göra det efter maten.

Så tänker jag.

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Mindy
Inlägg: 1190
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 18:13
Ort: Umeå

Inlägg av Mindy »

Tack snälla ni för svar! :D

Vinka till varorna i frysen funkar INTE, inte heller att hjälpa till och stänga. Han är inte alls sugen på att stänga vare sig diskmaskinen eller frysen kan jag meddela :? :wink: Diskmaskinen får därför vara öppen till dess att han är färdig och idag gjorde jag detsamma med frysen. (Ställde fram ett juicepaket lite lägligt...) så det tog inte mer än 2-3 min kanske och det får väl frysen tåla.

Trappen, ja där måste JAG skärpa mig. Men hur menar du med att han inte får gå i trappen? Då blir det ju samma sak där när han är på väg och blir hejdad...eller menar du grind?

Han håller ALLTID på med något vid blöjbytena. Apropå byxblöja; fick en prov i brevlådan. Alltså är det verkligen en bra grej? Tyckte det kändes som uppenbar risk för mycket smet när man ska ta av den vid bajsning... :shock: :?

Tyvärr så funkar det inte att mata på som om inget har hänt. :( All mat rinner ut eftersom han gråter med vidöppen mun och när jag lassar in så blir han bara än mer ledsen och ser äcklad ut.
Det verkar mycket riktigt handla om att han vill göra själv till stor del och det får han. Han får alltid pilla med ärtor, bröd, majs eller vad det nu kan vara. Sked har han tillgång till men just nu använder han helst fingrarna - eller gnuggar ansiktet i bordet och äter den vägen. :lol:

Idag har det gått skapligt med maten. När jag satte ned hans rester som han absolut inte ville ha, till katten - DÅ passade det herrn... :lol: :lol:
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. :heart:
Lenamari
Inlägg: 123
Blev medlem: fre 13 maj 2005, 17:43

Inlägg av Lenamari »

Hejhej! Byxblöjan kladdar inte alls för den river man ju upp i sidorna innan man tar loss den, drar alltså inte ner den som en byxa! :P
Morsan
Inlägg: 87
Blev medlem: lör 12 feb 2005, 22:50
Ort: Stockholm

Inlägg av Morsan »

Just det, byxblöja tas av som byxor om det bara är kiss, men rivs upp i sidorna när det är bajs (och då är det läge för skötbordet - eller att duscha av bajset när han står på en halkmatta). Det enda minuset med byxblöja (förutom priset) är att den sitter tätare, risk för röd stjärt alltså.
Vi har en speldosa som hänger över skötbordet, det är kul ibland men oftast fungerar det bäst om jag sjunger själv! (Han blir stum och orörlig... hur ska jag tolka det egentligen?)

När Leonard var i den åldern bankade han också huvudet bakåt i barnstolen och vi körde också med kudde. För oss fungerade det bra att bara lägga en hand emellan för säkerhets skull och försöka prata om något annat...

Frysen sitter högt hos oss men kylskåpet är urkul. Glad som en lax brukar han bli åt en läskburk som är kall och underlig.

Alla udda beteenden går över! Försök se det som en utvecklingsfas och förfasa dig inte... /Mvh Morsan
Leoparden ?r f?dd 3/9-2004
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Jag tog det för givet, men grind till trappan skulle jag definitivt ha - av säkerhetsskäl. Det jag menar är att du får bestämma när det är snabbtransport upp eller ner för trappan och när han får gå själv och pröva sin förmåga - upp eller ner för trappan.

Vinka glatt hej då och låt honom komma lver livskrisen med att du stänger frysen.

Jag kanske är helt fel ute, men jag tycker att det känns som om du lyssnar lite för mycket på hans små missnöjesyttringar. Gör utan att fråga så kommer han att acceptera att det är si eller så. Frysen stänger man, tråkigt men sant. Trappan går man upp eller ner i, det får man öva på men det är ingen plats att leka på.

Sked med handen om handen kanske? Så han får känna hur det ska gå till när han äter alldeles (eller nästan alldeles) själv.

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

Du skriver: "När han får sådana här 'attacker' så brukar vi krama honom/pussa honom trots att han motar bort oss, enligt instruktion i Barnaboken" - nej, vet du vad :lol: Så har jag väl verkligen inte skrivit :evil:

Här ska inte kramas och pussas (tröstas) utan saker ska hanteras sakligt och snabbt. Rutiner är rutiner och ska aldrig ifrågasättas. Du har fått väldigt goda råd här - jag tackar alla :D - som jag tycker du ska ta fasta på :!:

Jag får en liten misstanke om att du söker hans godkännande och bekräftelse, och det kan man faktiskt titta i himlen efter när det gäller små barn :shock: Så kör på, bara, var tveklös, jaga ut orosvargarna och frågetecknen och gör vad som ska göras. Sedan, när ni umgås, ska det vara på hans villkor, och du ska stå till hans disposition, nyfiket ocjh välkomnande och på alla sätt intresserat. Men inte i rutinrena :!:

Så vad gäller trappan, t ex - antingen får han kräla och krypa och ta hundra år på sig, med dig bakom som en beredd hand, att komma upp. Eller också ska ni uppför trappan, NU, därför att ni (du) har ett mål och syfte. Då tar du honom bara i hampan. Du måste bestämma dig INNAN - och bara tveklöst genomföra det, vad det nu är :!:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Mindy
Inlägg: 1190
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 18:13
Ort: Umeå

Inlägg av Mindy »

:D
TACK alla för svar! :D
/LO skrev: Frysen stänger man, tråkigt men sant. Trappan går man upp eller ner i, det får man öva på men det är ingen plats att leka på.
Det var typ en bekräftelse på detta som jag sökte, bland annat. Det är så jag har hanterat just frysen. Man kollar lite och känner och sedan måste dörren stängas - tyvärr... Eftersom det dock resulterat i missnöje så har jag oroat :evil: mig för att jag trots allt utsätter honom för vanmaktssituationer.

Anna, jag syftade på t ex detta:
/.../Du får ta de små händerna och hålla undan dem, framhärda med den kyss du hade för avsikt att ge och i övrigt se ut som om du hade den förståelse du inte har /.../ s. 383
Kanske uttryckte jag mig otydligt men det är ofta så nu att han motar bort oss eller t o m slår till oss när vi ska pussa honom och då försöker vi hantera det så här och sedan gå vidare med vad vi skulle göra.

Jaha, det är SÅ en byxblöja funkar. :oops: :oops: :lol:
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Aha, då förstår jag :idea: Det är när man får stryk, alltså :roll: Helt rätt, men fortfarande sakligt och verkligen inte tröstande.

Fryseländet - man kan ju välja. Låta barnet ta ut saker och ha dem på golvet ett tag, medan man stänger. (Hur kul är det med frysta isklumpar :?: ) Eller låta dörren stå öppen och flämta, åtminstone en gång för alla, liksom. Låta honom undersöka och undersöka och undersöka. Det kan det vara värt. Även om elräkningarna är hutlösa. Han kanske bara behöver bli verkligt förtrogen, på sitt vis. Eller också, som många gör - kan man (efter idog undersökning) blockera eländet med en särskild spärr, så att frysen åtminstone inte öppnar sig av sig själv, dvs av honom.

Att man är generös och undanröjer besvikelser så långt det någonsin går betyder inte att man inte ibland måste konstatera, för och med barnet, att världen inte alltid är så underbart samarbetsvillig som man själv också skulle önska. Vissa saker måste göras (eller inte göras) och det är bara att beklaga, i pakt med barnet :!: Frysen måste sova och vara i fred. T ex. Trist frys.
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Mindy
Inlägg: 1190
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 18:13
Ort: Umeå

Inlägg av Mindy »

:lol: :lol: Fullt så trist är inte frysen i alla fall, för den är självavfrostande - ETT PLUS i sammanhanget. :lol:

Tack igen för dina träffsäkra råd! :D Ibland har jag känt mig osäker på vad som ÄR den trista vanmakten och vad som är den bistra verkligheten typ...men jag har nog varit inne på rätt linje trots allt.

:idea: ETT SUPERTIPS angående trappen! (Nytt hos oss efter tips från en person) :idea:
Vi har splitterny panel i trappen och har därför inte velat borra de stora hål som krävs för att sätta upp en grind. Därför har jag tilbringat rätt mycket tid i trappen... :roll:
Nu har vi skräddat till en bit spånskiva som vi lagt över de två nedersta stegen (kan behövas 3 steg beroende på hur breda trappstegen är) typ som en kana om ni förstår :roll: . Vi har målat den i samma färg, ser inte alls tokigt ut och det funkar perfekt!
Personen som tipsade sa att när de kan ta sig uppför den släta ytan kan de också gå i trappen :!: :D
Vi har så tur att vi kunnat såga ut ett jack i skivan för ett dörrfoder så den ligger pall, men annars räcker det att skruva i öglor och fästa den i två sådana med små spikar, särskilt om man verkligen måttskräddar den så att den blir tajt.
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Milde herre :D Självavfrostande :lol: Vad kan man mer begära av ett lyxigt liv :?: :!:

Då så. Om man säger :D

Underbart trapptips. Jag bodde i ett hus med trappa en gång. Med sex små barn. Och bestämde mig för att ALDRIG MER :lol: :roll: :wink: :lol:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Annrik
Inlägg: 84
Blev medlem: fre 26 nov 2004, 18:16
Ort: Stockholm

Inlägg av Annrik »

Hej!
Jag har en liten hjälpreda hemma som skyndar fram till alla garderober, dörrar och lådor, så fort man försöker öppna dem, för att hjälpa till att stänga :D . Såväl med frysen. Ibland nöjer han sig inte bara med att stänga utan vill ju självklart även utforska :? och blev väldigt frustrerad när vi försökte få honom att stänga frysdörren.
Nu brukar vi göra så att när vi anser att frysen inte klarar mer :) så tar vi om hans händer och hjälper honom med hög, bestämd men glad röst att skjuta in en låda och sedan stänga dörren. Allt går ganska snabbt och efteråt får han väldigt mycket beröm. Detta brukar leda till att han lite förvånad men stolt över sin stora bedrift :!: drar vidare på nya upptäckaräventyr :D
Ja, det funkar iallafall för oss...
Anna
Jonatan f?dd 25/7-04.
B?rjade anv?nda schema och verktyg
i september 2004.
Syskon väntas i mars :)
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"