Förra året fick jag Tindra, nu 19 månader som aldrig sov och jag höll på att gå under. Vi fick ordning på det till slut och idag sover hon som en prinsessa. 1,5 timme på dagen och somnar 19 och sover till 07.
Nu till Ida 11 veckor, som är raka motsatsen till sin syster till sätt och sömn också. Hon somnar runt 20.30-21 och sover oftast till 06.30-07 nästa morgon.
Hon somnar alltid själv, det är bara att lägga ner henne så somnar hon.
Vad är då problemet kan man ju undra.
Jo, efter EXAKT 30 minuter VARENDA sovpass, så börjas det, hon skriker inte, utan hon krorrar och gnölar och sparkar och fäktar.
Så var det inte första 1,5 månaden då kunde hon sova flera timmar i sträck under dagen.Jag har försökt allt, första veckan dök jag till vagnen, och vagna och till slut somna hon om ordentligt och kunde sova nån halvtimme till. Sen provade jag att låta henne vakna då efter 30 min, men hon är då aldrig riktigt nöjd, helt enkelt för att hon inte är utsövd.
Nu vagnar jag och jag vagnar, och nu känner jag att det börjar bli lite frustrerande, jag hinner liksom inte göra nånting förrän hon har sovit färdigt som hon tycker. Och jag hinner ju inte med storasyster på samma sätt heller. Men framförallt så måste Ida sova mer.
3 längre pass på dagen hade ju varit idealet. Hon gör likadant på kvällen, efter EXAKT 30 minuter så börjas det och kan ta en timme innan hon somnar in och då sover hon.
På dagarna kan jag få gunga tills det gått minst en timme då hon sover medans vagnen går, eller har jag tur somnar hon in och sover 1,5.
Så här kan det inte fortsätta....
Hur ska jag göra .... jag har inget mer att ta till känns det som...
Det KAN kanske vara så att hon helt enkelt är körig i magen och att det är därför hon blir orolig.
(Får skylla på att jag väl kröp för lite som barn. Lässvårigheter 
)
Och buffa kan man också göra vid behov. Och lägga tillrätta med solfjäder. (Så du klarar dig med tre minuters titt