SM fungerar på dagen men nattsömnen uteblir

[Sannamamma]

Nej vagningen nu har ingen inverkan för om du skall kura mer än att den kommer att "ta" snabbare och att du kommer kunna backa snabbare. Men varför siktar du in dig på att kura när du kan köra med SM hela vägen till mål? 8)

hej, tack igen för snabbt svar! Just nu försöker jag inte kura henne utan försöker att få nätterna att funka mha SM men har inte märkt att morgonnatten skulle ha blivit alls lättare. Snarare tvärtom: sen vi började lägga henne senast 20.30 så har hon varit hart när omöjlig att få att somna om efter femtiden. Vi har kört i en dryg vecka nu med tidigare läggning och vagnande när hon vaknar på natten (hon somnar nog utan hjälp eller med högst några drag fram o tillbaka med vagnen).
Nu har hon sovit oavbrutet till ca 0130, då hon får mat, sedan sover hon lite struligt fram till tre eller fem (man får "hjälpa" henne med vagnen några ggr), då hon får mat, men efter fem blir det tvärstopp. Då gnyr hon hela tiden, lugnas av vagnandet men börjar genast efter att man slutar gny på nytt. Så där håller det på till morgonen. Förut vaknade hon 06.45 och somnade om efter en liten slurk, sov sedan till åtta, nu kan hon vaka från fem till åtta. Det är lite jobbigt när jag inte vet hur jag ska få det att funka, vill absolut att hon lägger sig kring åtta-halv nio senast.

[TorsMamma]

Hej, jag vill bara säga (se min signatur...) att "rom byggdes inte på en dag, men se så stadig det står och är än idag". När jag läser din singatur är ju din lilla inte ens 2 mån i korrigerad ålder, så lite mer tålamod får vi nog be mamma om att odla här.

Så här har jag skrivit om att ta ledningen i LUcine och standardmodellen tråd...
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=14070

Hej älskade Nancy! Jag svarar i ditt inlägg nedan och lägger in en liten "uppsats" jag skrivit till dig. Denna är för pepping och långsiktiga mål i sikte.

Hur länge tycker ni att jag som längst skall låta henne sova i sträck dagtid (ibland sover hon gärna mer än 3 tim, igår väckte jag efter 3,5 tim ) (vet ju att sömnpassen ibland blir långa men tänker på om man lite aktivt vill motverka nattligt umgänge)

Jag hade väckt obönhörlien vid 2,5 timme.

Om jag förstått rätt så håller jag mig till 1,5 tim matning (med max marginalkvart) även om lilla Lucine inte somnar efteråt

Ja, med flaska så är det 1,5 timme som gäller tycker jag.

Hur länge väntar jag då innan jag hjälper i ro (så bra uttryckt) (med tanke på unga frökens förtjusning i att sitta pigg och vaken)

Vagna på en gång (visst finns vagnträsk, men då har du ju något att backa ifrån. ) till ro med klara besked, inga tveksamheter här! 8)
Och:

Läser i SM-kompendiet (jo, jag läser och läser det utmärkta kompendiet men har just nu lite svårt att få till det ändå. Är så glad för er hjälp skall ni veta ) om exemplet på hur sovmönstret kan se ut vid en månads ålder. På kvällen är det ett 3-timpass inkl. 20-minutare. Jag tror att min lilla docka skulle gilla nåt liknande redan nu men jag förstår inte riktigt hur man gör med matningen

Jag matade första matningen typ mat,rap, mat och sen bad bus osv. med 20 min om det behövdes. Sen mat, rap, mat-sov (till sömns) till ungefär 2-3 mån gammal då jag införde "skrattet till go nattet" även inför natten.

Stort tack på förhand

Nancy, jag vet att jag känner inte dig särskilt väl men har knåpat ihop nedanstående som jag hoppas hjälper dig och om inte kanske andra läser och finner hjälp av!

Jag tänkte skriva en uppsats om ”ledarskap” för nyfödda… Nåja, nu har ju jag då inte skriftens förmåga som somliga andra men jag ville berätta lite om saker som jag gick igenom med Tor och vikten av tydlighet, ledarskap och förutsägbarhet.

Jag har några bra och några dåliga egenskaper. Några av de dåliga är obefintligt tålamod, kort stubin, visst temprament…
Några av de bra som jag istället använder mig av som faktiskt ger samma resultat (nästan i alla fall) som dessa är målmedvetenhet, envishet till synden och ett djävlar anamma.
Jag brukar också tänka på detta som många skriver in om när de vill kura. ”vi kan inte ha det så här längre..” ”vi orkar inte mera…” osv… Det är lätt att vilja FRÅN någonting, men svårare att veta EXAKT vad man vill TILL!
Så när du märker att något inte är som du vill ha det tror jag det är viktigt att man formulerar HUR man vill ha det istället. Gärna så detaljerat som möjligt. Allstå inte springa FRÅN saker utan TILL saker istället. Lätt att säga, supersvårt att göra. Du om någon vet ju som dipl. SHN-kurare.

Jag minns att när Tor var väldans liten så hade vi mycket problem med ”skrik” (skriver skrik för jag visste inte vad det betydde då…) AW hade ju skrivit i BB att en 2 månaders inte skriker mer än 5 min/dygn och jag läste just detta om och om igen och blev argare och argare, mer besviken och förtvivlad blev jag också för Tor hade ju faktiskt deklarerat att han ville vara en ”tvättäkta Anna-bebis”.

När Guben kom hem om dagarna så stod jag där med en skrikandes bebis och var upprörd själv och undrade ju självklart VAD ÄR FELET!?!?! Är han hungrig, trött, understimulerad, övertimulerad, magont osv…. HJÄLP!!
Guben visste ju ännu mindre vad felet var och jag var förtvivlad. (läs )
Bestämde mig för att han är för trött för att äta, för hungrig för att sova och allt däremellan är ont och jobbigt typ.
Så sagt och gjort, när han skulle sova stod jag och drog den där ” #¤%-vagnen i början HELA luren, 1,5-2 timmar. När JAG bestämde att NU har du sovit klart tog jag upp honom och matade, och matade. Sen social delaktighet (på mage) därefter sova och allt igen… (=förutsägbarhet för Tor)

Jag minns en morgon när han var runt 3 mån och höll på med vargtimmen och jag låg där och höll på att ruttna. Gjorde som BB sa, och gav en ”arg ramsa” men förmodligen så var den inte ARG nog… Blev ursinnig och gick ut ur rummet med en superarg kommentar till Guben ”LÖS PROBLEMET!”. Tor blev så paff att han la sig platt ner och sov, tills vi väckte. 8)

Vid ett annat tillfälle så började Tor att vakna på lurar efter 30 min som skulle ha varit 45 min. Detta var när han hade sitt 12-45-2-45 schema. Han skulle ju få schemat minskat med 30 min men jag hade inte bestämt hur . Om det skulle få bli 12-45-2-20 eller 12-45-1,5-45…
Tiden gick och till slut så sov han mera 30-1,5-30 och sen gärna problem med vargtimmen på det . Han vaknade alltid missnöjd och grinig . Jag visste ju inners inne att jag än en gång brustit i mitt ledarskap som mamma och att (som Tor kallar mig” ”sabotören” hade kommit på besök.) Jag såg till att strama upp det hela, vara den som tog ledningen igen och även vara den som väcker med buller och bång samt se till att vara så tydlig som man bara kan vara. Jag fick mig också en uppsträckning av AW som fick mig på banan igen och vi införde schemat 12-45-2-20 och genast så togs detta emot med lättnad och tacksamhet.

Så vad jag försöker att säga är att Tor KRÄVER ledarskap, tydliget, rutiner och FÖRUTSÄGBARHET för att inte säga pålitlighet. Detta för mig går också lite stick i stäv med att ”följa sitt barn”, vara flexibel och även till viss del ”snäll”. (följa sitt barn är inte helt sant men jag menar att inte de skall behöva ta ledningen själva, ställa frågor osv…) Tor vill ha svar på sina frågor LÅÅÅÅÅNGT innan han ens behöver fundera på att ställa dem, han vill att jag är övertydlig, tar ledningen, väcker, matar, aktiverar osv… När JAG bestämmer.

Har du orkat läsa så här långt så hoppas jag du orkar höra mina små pekpinne tips också… Så för att få adressera hur jag tänker lite kring din situation är att:

Lilla Lucine är ju något tidig och pigg liten tjej som kanske just kräver mera ledarskap och tydlighet, för att inte säga förutsägbarhet. (jag vet alla skrev tålamod och njuta också, men man måste ta sig så långt att man orkar göra detta också).
Så jag skulle styra upp med HELA handen enl. SM och med allt vad det innebär. Kanske 1 vecka med 1,5-2,5 där du verkligen lägger efter 1,5 timme och sedan väcker obönhörligen efter 2,5 oavsett. Tar ledningen helt enkelt. När hon är runt 4 veckor så kämpar du för 2-2 och därmed väcker och styr upp. Visst har du ju lite marginalkvartar att använda vid behov men hos oss är dessa EXTREMT restriktiva för Tor verkligen GILLAR övertydlighet och att få vara SKALMAN! På natten händer heller dock INGENTING. Är det inte morgon så är det inte morgon. Inget gull, inget prat, inget upp ingenting. Man dras i sin vagn och man sover, oavsett. Så det är beskedet.

Jag kan ju inte hjälpa och tro att AW skrev ju ändå 1,5-2,5 rytmen för barn under 4 veckor av ett skäl och det var nog inte för att man skulle kringgå detta med ursäkten smekmånad. Utan förmodligen mera att man får ha dem i sin egen säng typ.
Jag tror också att vissa människor har många av dessa egenskaper ”naturligt” och en rytm som gör detta naturligt. Och andra som behöver följa vissa saker slaviskt för att få till dessa egenskaper lite mera. JAG älskar tydlighet och struktur. Men TOR KRÄVER det! Både i ord och handling. Detta har jag fått erfara om och om och om igen. ](*,) #-o Han vill inte heller bli ”överarbetad” har jag lärt mig. Men det är en svår balansgång mellan överarbetning och svar på frågor innan de uppstår. Men funkar kanon när man kan det! :thumbsup:

Ojoj… detta blev min uppsats och du om någon vet ju att ingen skriver så här långt om man verkligen inte bryr sig, (det är ju inte som om vi får betalt eller något annat för besväret) utan vi har ju alla barnen i första rummet.

Massor av kramar på dig och jag tycker faktiskt du gör ett superjobb samt hoppas du får lite inspiration av det jag skrivit, som kanske inte är helt enkelt när man är så rörig som bara jag kan bli ibland.

Kramar, kramar och åter kramar. Jag är superimponerad att ni håller ihop familjen så bra som ni gör. Ta hand om varandra, skratta tillsammans, gråt tillsammans och däremellan gör nyttiga saker tillsammans.


Lägger in översikten till SM som jag och Lillamolntuss skrev för att kunna ha på kylen när huvudet inte riktigt är med på skaft.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 7&start=30

[Sannamamma]

Hej, tack TorsMamma för att du orkar skriva! Jaa-a, det där med tålamod. Har, tror jag, överläst mig på BB och alla historier om duktiga SHN-barn, och drabbats av prestationsångest.
Det är så inspirerande och imponerande att läsa om alla som fått sovandet att funka, men besvikelsen och förtvivlan är i kontrast enorm när det inte går så för en själv. Har dragit den jädrans vagnen så hårt att jag fått händer som en gruvarbetare - fulla med förhårdnader i handflatan! (sant!)
Hon är världens raraste bebis om dagarna, men hon är min första och osäkerheten är stor. Man vill göra sitt yttersta för att barnet ska må bra, men också för att man själv ska få sömn och vara en trevligare morsa och fru om dagarna, sen när det rämnar så känns det som att köra in i en stenvägg.
Nu vet jag faktiskt inte vad jag ska göra med vargtimmen som drar ut till morgonen. Vaka med henne? Ramsa? Ramsa och vagna? Bara vagna? Rucka på dagsordningen? Hjälp! Vi har inte tagit ramsandet i bruk än, tänkte att det kanske fixar sig enbart med vagnande.

[Elle]

Fortsätt att jobba på med att få till 4 rejäla SM-mål under dagen och sedan en nattslurk strax innan natten. Bestäm när natten börjar och när morgonen kommer och servera sedan nattmål i mörker. Vagna fram till nattmål/morgonen börjar. Men vagna henne lugn och gå sedan bort från vagnen. Låt henne gnöla, böka, knorra, bli sur/arg ifred! Det är först en ledsen juvel som behöver hjälp. Kom ihåg att just DU är den bästa mamman för din juvel! Första månaderna kan vara kringelikrokiga men sedan brukar det stadga sig.

Elle

[Sannamamma]

Hej! Nu behövs det råd igen... Vår lilla flicka har såna magproblem! Jag är rädd för att hon inte får tillräckligt med mat i sig, hon vrider sig och sprattlar med benen och börjar gråta både vid bröstet och när vi ger henne ersättning. Det går några milliter och så är det stopp. Vi rapar henne, rapen kommer, hon äter några milliliter och så är det samma sak om igen.

Hon sover sämre än förr, antagligen för att hon inte äter tillräckligt eller så för att magknipet håller henne vaken. Vi kör med magdroppar (Disflatyl) men det hjälper inte nämnvärt. Hon har somnat fint i en månad eller så kring åtta på kvällen, men nu är det skrikkalas och det känns hopplöst då varken vagnande hjälper, hon är ju antagligen hungrig, men inte heller maten går ner. Hon har också börjat kräkas rätt mycket, från att ha varit typ "kräkfri" hittills.

[TorsMamma]

Hej, Eran lilla är kanske inne i 7-8 v ökningsperiod om man räknar "korrigerad" ålder, så jag håller med, det är maten som är tricket här.

Sen att hon helt plötsligt kräks från att aldrig kräkts innan är något jag skulle kolla upp. Det du kan göra för att utesluta mjölk är att gå över till mjölkfri ersättning och utesluta ALLA mjölk och äggprodukter i din egen kost.

Disflatyl känner jag inte till och vet faktiskt inte vad det är, försökte slå upp det i fass men hittar det inte. :-k

Det vi brukar rekommendera här på forum är "sempers magdroppar" som man köper receptfritt på apoteket. Det går även att ta (en halv-en kapsel /dag)Lactiplus (från hälsokosten) och blanda ner i ersättningen.

Får du inte tag på helt mjölkfri ersättning har NAN någon "Hypoallergenic" sort, har inte sett den själv men vet att den finns, kan vara värt att kolla.

Hur ofta bajsar hon? Vad har du för färg och konstistens?

För övrigt, hur ser schemat ut som ni nu kan ha om ni vill? Kanske dags att skapa ett?

[Sannamamma]

Hej, tack för svar igen! Disflatyl kanske säljs i Sverige med annat namn, det är droppar mot luft i magen, de ska "spjälka" luftbubblorna, säljs receptfritt i Finland.

Vårt schema håller på att ändra har jag på känn, skriver här hur det varit på ett ungefär (de senaste dagarna har hon krånglat lite på dagen och 1,5 timmars lurarna har varit 45 min-1 h snarare än 1,5 h, men då brukar också långa luren bli 2,5 h i stället)

07.15/07.30 väckning, mat osv enligt SM
09/09.30 dagens första lur, beror på när morgonen börjat
10.30-12.30 vaken, SM-köret
12.30-14.30 "långa luren" 2 h, ofta ute i vagnen
14.30-16.30 vaken, mat osv
16.30-17.15/17.30 sova
17.30 mat etc (ersättning, i övrigt BM)
19.00 bad, godnattslurk
19.30/20 sova

Första nattmålet ca 01.30, ibland vaknar hon till 23.30 också och är riktigt sur - får då ersättning och de nätter vaknar hon lite senare på natten första gången

Andra nattmaten ca 04.30

Lite strul fram till morgonkvisten, jobbigast brukar det vara 06.30 men slutligen stiger hon upp först 07.15-07.30

Vet inte om det här låter särskilt organiserat i era öron, men försöker hålla lurarna regelbundna och att vakentiden inte skulle vara mindre än 8 timmar men inte heller särskilt mycket över det.

[TorsMamma]

Hej, Mhm... jag tror det är våran motsvarighet till Minifom med andra ord.

Semper magdroppar kan jag dock ändå rekommendera.

Skall vi ta och börja "spika" schemat för er?

Tänk lite på saken och ta i hänsyn att naturliga sömnpass är 5min, 20min, 45min, 1,5tim, 2tim, 3tim.

Vanlig rytm som kanske passar er som många har är 12-1,5-2-45. Då hamnar ni 15 min+ på schemat men kan lätt sen vid behov ändra detta til 12-45-2-45 när hon fyller 3 mån. Du kommer nog att märka när.

Jo, för en 2 mån är det lite för lång natt från 19.30-04.30, så det kan vara värt att ha nattmålet 23 kvar i kanske ett par veckor till. Men vid ca 2,5 mån (speciellt korrigerad ålder) så skall hon klara natt på 9 timmar. Dvs. 19.30-04.30. Kan vara bra att ha i bakhuvudet.

[Sannamamma]

Hej,

de allra flesta nätter vaknar hon alltså först 01.30 första gången, ganska punktligt faktiskt. Det är bara några strulkvällar som hon vaknat även 23.30. Vill helst inte väcka henne på natten ifall hon inte själv vaknar. Min tanke är att köra med två nattmatningar till jul ungefär, då hon är 3 månader enligt korrigerade åldern och då försöka lämna bort 01.30 -målet. Verkar det vettigt?

För övrigt verkar hon vara rätt välutvecklad, hon vänder nu redan från mage till rygg trots att hennes korrigerade ålder är bara 2 månader!

Hon har ju sovit hittills 1,5 h det första passet på morgonen, men nu prompt insisterat på att vakna efter 45 minuter, det har hållit på i en vecka. Vagnar, men det "tar" inte ordentligt, hon slumrar i några minuter och vill vakna, det håller på tills 1,5 h gått. Så det verkar ju som om hon var färdig att sova 45 minuter då?

[TorsMamma]

Hej, Inom BB (baranboksfilosofin) finns en POÄNG med att vi just väcker våra barn!

Detta är för att DU som förälder har ledningen, kontrollen och visar hur saker skall gå till här i världen. Så om du väntar på att hon själv skall vakna nattetid för mat, som dagtid kan du få ganska knepiga problem med just uppvak.

Barn som blir väckta och har en mamma som visar, leder, lära, hjälpa har också större tillit och sover bättre, lugnare och även om de vaknar ligger de snällt och njuter en stund på egen hand. Detta är vad du också vill lära din lilla tycker jag.

Sen är det så att BM är mycket fetare kl. 23 på natten än efter kl. 01(detta är bevisat) och det innebär att om du tar upp och matar sovandes bebis (tar ledningen) så kan du sen ställa klockan på 04 och där igen ta ledningen och barnet kommer att stå sig längre på den första slurken något fetare mjölk. Det är sen också av erfarenhet lättare att då slopa just 23 målet då de faktist ändå sover.

Så försök att jobba lite målmedvetet med våra devis i bakhuvudet.

Leda
Visa
Lära
Hjälpa.

[Sannamamma]

Hej alla kloka och duktiga SM-mammor, här är en som är beredd att kasta in standardmodellhandduken för gott för nu går det åt pipan så det står härliga till. Dottern sover sämre än någonsin. Förra natten vaknade hon med 1-2 timmars mellanrum från det hon lades (20.30) till morgonen (07.15). När hon vagnas tystnar hon, men pipandet börjar genast om och accelerar fort. Hon löser INTE situationen själv.

Tidigare sov hon åtminstone EN längre period, dvs till klockan 01 eller 01.30, men nu är det bara smulor som återstår. Hon är nu tre månader jämt, i korrigerad ålder 2,5 månader. Ibland har hon massor av luft i magen, men t ex i går natt verkade hon inte ha ont eller obehag, hon var bara vaken. Jag är helt rådlös eftersom a) hon är för ung för att kuras b) vi har kört ett strikt schema i en månad nu och standardmodell i 2 månader och sovandet har bara blivit sämre! Nu suktar jag efter det vi hade förr, då hon sov 20-01, fick mat 2 ggr under natten och bökade på morgonkvisten - då fick hon och vi åtminstone LITE oavbruten sömn. Dagarna är okej, hon sover (med lite vagningshjälp i 45-minutersskarvarna) 1,5 h + 2 h + 45 minuter. Och jo, det är jag som bestämmer när hon ska sova, äta och vakna på dagen så Attityden är det inget fel på.
*uppgiven suck*

[TorsMamma]

Hej,

Har du läst i BB om "mari och samuel - en mailkonversation"? Den är ganska långt bak under "bekymmer? kapitlet" Jag tror du skulle känna dig peppad av att läsa den.

Sen funderar jag på om det inte kan vara så att ni har en 3 mån ökningsperiod? Dessa små som är födda något för tidigt har en förmåga att komma i kapp i rasande fart så det kan vara så att ni är ikapp.

Jag brukar också rekommedera att man lär sig att avvakta betydligt mer när de fyllt 2 mån och inte vagna för att de skall sova, utan bara (ENBART) för att ge förutsättningarna. Dvs. Vagna bara tyst och som svar nu, inte sömntung längre, för nu är det dags att sköta skarvar m.m. själv.

Så här kan då vagningsdisussionen se ut enl. TorpSara. Glöm inte att även skak i handtaget är svar på frågor, så avsluta med ett bestämt skak och GÅ. Gör sen REJÄLA husljd, även över de svåra 45 min skarvarna är mitt hetaste råd. Det är oftast så att man har för tyst när de sover.

Häng en filt över suffletten så det stänger ute alla synintryck, dag som natt. 8)

Sen vagnar du, OCH ramsar. Men vagna inte för insomning efter de första dagarna, utan för skarvarna, gärna INNAN han vaknar efter 45 min.
Daglurarna kommer, men han måste ju veta NÄR han ska sova, och hur länge. Du kan få hjälpa honom lite mer på långa luren i så fall. Efter ett part tre dagar vet han, och efter en vecka sitter dygnsrytmen i kroppen.

Attityden handlar inte om att man ska låta bli att höra när de gråter, utan att man ska vara övertygande och fast i sin vetskap att man vet vad som är bäst för dem!

Ett vagningstips: vagna tyst, släpp, vagna tyst, släpp etc. Tillslut tröttnar han.
För att förklara, vagnar du för mycket så blir det inga svar, utan mys.
Hans skrik betyder:
Ska jag sova?
Du svarar kort och bestämt med vagnen
ja! och sen SLÄPP!
Han frågar igen, direkt:
vaktar du?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Går du nu?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Överger du mig?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
Nej! jag finns här! och släpp!
Han frågar:
Är det säkert, det?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Och som sagt, han kommer att nöja sig med de svaren.

Här kommer även ett kanon inlägg från Camilla som var fast i vagningsträsket, det är liskom andemeningen vi vill åt här. Lyssna av ordentligt och sen agera därefter.

Härligt att ni nu är ur vagn och buffträsk. Hur gjorde ni? Hur gick det? Jag är supernyfiken och självklart tror jag att fler som läser din tråd vill bli inspirerade. =D> \:D/

Hur gjorde vi? Krasst sagt - vi slutade buffa och vagna!

Vi kan ta det i punktform:
* Jag tog åt mig detta att jag bara kan skapa förutsättningarna för att han ska sova - jag kan inte se till att han sover - det måste han själv göra. Alltså så lägger jag, stoppar om och pratar då lite med honom, ramsar och sen får han säga till om han behöver mer hjälp, annars låter jag honom vara.

* Jag lärde mig att avvakta och lyssna på hur han verkligen låter. Detta att jag avgör om jag tror att han kommer att tystna själv eller om han kommer att bli jätteledsen. Han får nu låta rätt så mycket, för oftast har han bara ljud för sig och "klagar" lite lätt, men det är sällan han verkligen skriker. Men gör han det är jag fort där för jag vill inte hamna i femminutersmetoden.

* Jag lärde mig att backa - att försöka med andra verktyg istället, och då är det egentligen ramsan jag har infört (solfjädra fungerar inte så bra för oss av någon anledning). Dagtid tar ramsan riktigt bra nu, men nattramsan har inte övats lika mycket (man får ju tre försök med dagramsan mot ett med nattramsan varje dygn! ) så den tar inte lika bra.

* När jag väl buffar eller vagnar så gör jag det kort, dvs enbart tills att han tystnat och slappnat av sen slutar jag. Men det gjorde jag även förut, problemet var att jag var där vid minsta pip, hela tiden...

Så en normal läggning i vagnen vid dagslurarna och inomhus går till som följer:
1) Lockar fram lite skratt. Främst genom att leka flygplan som sen flyger och landar i vagnen.
2) Rättar till och stoppar om, ger honom något att hålla i (snuttetrasa eller gosedjur). Pratar hela tiden om att han ska nu sova en liten stund och vakna glad och go, typ.
3) Ramsar på väg bort därifrån och börjar stöka i köket, sätter på TV:n på kanalen med klassisk musik, pratar i telefon eller annat. Men jag gör husljud på något sätt.

Ev., men väldigt sällan, behöver jag påminnelseramsa.

Nattramsa: Go'natt vännen, sov så gott, dröm så sött.
Dagramsa: Sov en stund, dröm en blund.

Jag försöker också att inte hamna i ramsaträsket, vilket antagligen även det är djupt och förrädiskt, och därför är jag noga med att inte ramsa längre stund än jag avvaktar och lyssnar noga på reaktionen för att veta hur mycket jag behöver ta i nästa gång.

I början tyckte jag att det var obehagligt att det blev väldigt mycket skrik från Arvid då han säkerligen blev helförbannad över att jag inte var där och vagnade och buffade. Jag tvekade om det verkligen skulle fungera och inte bli värre, men så märkte jag att antalet skrik och deras längd blev mindre och mindre och nu skriker han väldigt lite öht.

/Camilla

[Sannamamma]

Hej, ville bara ge en liten update efter en längre paus. Vid 3,5 mån började nattsömnen strula ordentligt, med uppvak en gång i timmen, hela natten igenom. Samtidigt började mjölken tryta och då bestämde vi oss för att införa lite mer varierad kost i barnadieten: frukt- och grönsakspureer, risgröt, majsvälling. Då lugnade sig nätterna betydligt. Nån vecka efter det började jag använda ramsan på allvar och genomförde en slags "SHN light", som gick ut på att använda ramsan flitigt, sluta vagna (TVÄRT) och i stället buffa, för att sedan övergå till lätt duttande på baken. Det har funkat fint. Det är en del uppvak fortfarande, men hon somnar om fort och lyssnar (verkligen LYSSNAR) på ramsan när jag ger den från vår säng på natten, de flesta gånger behövs bara en ramsa och så är det ZZZZZZ... Läggningsdags ger hon alltid ifrån sig några protestskrik men inget några ramsor och lite husljud inte skulle fixa. Det känns att det går framåt och det känns oerhört bra. Är så lycklig över att ha kommit över filosofin om att barn ska lugnas där de sover, det ligger en stor visdom i det.
Vi har tagit det i vår egen takt och inte gett upp trots att det tog sin lilla stund.

[TorsMamma]

Hej och GRATTIS, vad härligt det låter!

Har du BB så är nästa steg att läsa om krypbarnet, nu blir allt genast väldans skoj kan jag lova.