Tack Tinis - vad snäll du är! Själv är jag faktiskt jättenöjd, fast jag måste göra om de dimblå byxorna. Resåren är för lös och midjan har hamnat för högt upp. Fast å andra sidan slippter jag sprätta - jag kan bara ta saxen och klippa av utan att det gör något. Men jag kan varmt rekommendera de där randiga tygerna från E-slöjd, som finns i enfärgat också. Tygerna är FANTASTISKA, mjuka, följsamma och inte svåra. Det är väl det där med interlock som gör det - vad det nu innebär... Ottilia, du vet säkert? Är det liksom att det är dubbelstickat, tyg?
Nu sitter jag annars och klurar med min åkpåse. Jag har ju utgått från ett mönster och gjort om, så att det inte är ben utan påse, men också knäppning på sidan istället för rakt fram, så att kotten skall kunna ligga på magen utan allt för mycket som trycker på magen. Jösses, vilka djupa veck jag lägger pannan i stundtals! Men jag får nog ihop det till slut. Det är jobbigt och spännande på samma gång.
Min maniskhet är tyvärr nog inte alls ett tecken på att förlossningen är på gång, för sådan här blir jag ALLTID!

Men samtidigt lägger jag kanske på ett extremt extra kol, i och med att tiden verkligen rusar ifrån mig - samtidigt som jag HAR tid, när Walle sover eller är på dagis. Normalt skulle jag aldrig kunna vara så hysteriskt effektiv och egentligen är det nog lika bra. Fast det är vansinnigt rolig att kunna gå loss i sin maniskhet för en gångs skull. Och jag avslutar alla projekt och har faktiskt också gjort planerade sådana och inte bara tusen andra saker, som jag brukar. Men efter åkpåsen och omsydda mjuksibyxor skall jag nog pausa lite ändå. Datorn och hemsidan måste få sitt!
Nu skall jag gå och lägga mig. Jösses - klockan är visst nästan halv tolv! Fast jag fick sovmorgon idag, det är nog därför jag inte har sovit i flera timmar redan!
Kram// Åsa
Och Fjällmor - jag lider med dig! Du bara MÅSTE ha en ny maskin!