Kurdag 1- hjälp!

[Bluna]

Lite ytterligare tips:

"Hade kunnat gå fortare, men jag ville att han skulle somna själv o inte i rullande vagn, så när han började somna, bekräftade jag o stannade vagnen, sen vaknade han vi höll på så tills han t .slut somnade iaf"

Om du vill att han ska somna i stillastående vagn så kan du lägga ner, skaka lite för att visa att du går och ramsa dig bort. Skriker han upp sig så går du dit och vagnar tills han är lugn och går sedan med ramsa, upprepa tills det är tyst och han kan få sin bekräftelse. Om du är ute och går behöver du inte ramsa, men har du lagt en lur som vagnspromenad får du räkna med att alltid gå den såhär i början.

"Samma gäller morgonen: ska jag väcka efter ett naturligt sömnpass (om han vaknat o somnat om) lr prick 8 så han lär sig att vakn kl 8?"

Du väcker alltid den tid det är dags att vakna på morgonen. Vad han gör med sin tid tills dess (sover, vaknar och somnar om, är vaken) är hans val.

Kram Bea

[Ummusab]

Alltså jag måste ju verka trögfattad... :-&
När han nu e på väg att somna (husljud var ju super tydligen! att jag inte fattade d innan.. #-o ) ska jag då bekräfta när d blir tyst därinne? D känns som om jag stör, för varje gång pratar han tillbaka, om så bara ett "eeeh", så jag väntar o bekräftar igen o så samma sak... Jag vill ju ha sista ordet (lr hur? o ska d vara så "för alltid" sen?) Efter läggning, solfjädrar jag o ramsar ut x4 varav sista bekräftelse, men han blir inte tyst då så jag måste bekräfta igen senare, o d e då ovanstående inträffar....
hmmm.... vad gör jag då? hittills har d blivit så att han liksom blivit störd av mitt prat o "precis när jag ska somna kommer mamma här o väcker mig!!" ungefär. Ska jag låta honom prata sig t sömns lr stå där o bekräfta o bekräfta tills han t slut somnar?
Sen verkar d som om han lyssnar bättre på nattramsan än på dagramsan, kan d stämma? På natten liksom accepterar han att läggas o ramsas, men dagtid gillar han inte det.... ska testa samma husljud imorn daglur.

[Ummusab]

Bea, du skrev:

Om du är ute och går behöver du inte ramsa, men har du lagt en lur som vagnspromenad får du räkna med att alltid gå den såhär i början.

Så du menar att när han väl lärt sig somna kl 10 kan jag sen t o m flytta över i sängen den tiden? Snart ska väl ändå den luren bort men iaf.

Kram Ummusab

[Bluna]

Ingen fara, då tar vi det från bröjan :

När du har lagt honom och sagt din ramsa så gör du husljud. Om han bara pratar då så gör du husljud och ingenting mera. Pratar han och pratar så bry dig inte om det utan håll på med ditt. Här behövs ingen bekräftelse, han har förstått och somnar in på sitt eget sätt.

Om pratet däremot går över till frågor (dvs skrik och ledsamhet) så påminner du med ramsa, (solfjäder om det är kris). Går han ingång och blir arg så avvaktar du och ger sen ny ramsa. Bekräftelse när han är tyst.

Du skriver att han svarar "eeeh", han låter mer eller mindre nöjd då eller? För är han nöjd efter att du ramsat så ge ingen bekräftelse. Du skriver att du ramsat ut men han blir inte tyst då så du måste bekräfta, men hur låter han? Om du ramsat och han inte är tyst (men nöjd) så gör det inget. Själva insomningen sköter han själv och om han är nöjd och bara pratar så låt honom prata. Låter som att du har lite mycket överkoncentration.

Angående dag eller nattramsa så tror jag inte det spelar någon roll. Jag tror att du funderar för mycket. (Egen erfarenhet). Dagslurarna kan ta ett tag att sätta, men jobba på som vanligt så sitter de snart.

Och du kan låta honom sova i sängen på 10-luren sen om du vill. Men man kanske inte behöver byta sovplats varje dag hit och dit. Men visst lär de sig, min plutta har sovit lur i bil osv när vi rest utan större problem.

Hoppas jag var tydligare denna gång.

Kram Bea

[Ummusab]

Bea, jag är så glad att du orkar!!!
Nu har jag iaf fattat hur du menar! =D>

Sen säger du:

Du skriver att han svarar "eeeh", han låter mer eller mindre nöjd då eller?

När jag ramsar mig iväg brukar han klaga, liksom: "nääää, vadååå? ska jag ligga här i mörkret ensam? d e väl läskigt, kom tillbaka o stå här hela natten ist"
Inte helt nöjd mao.
Sen efter ngn/ngra minuts/-ers klagan brukar d bli mest prat (bortsett fr idag middagslur då d var nåt helt annat o han var uppenbart ledsen), ungefär som att han låter bara för att jag gjorde d, o d e då jag menar att jag mest verkar störa, så d e väl bara att lägga av då, men ska jag även strunta i att han klagar när jag går ut ur rummet?
En annan grej oxå: när jag solfjädrar honom men håller kvar mer är ett par sek börjar han röra på sig o protestera, så jag brukar göra jättekort solfjäder kanse 3 sek bara, o sen hasta ut.
Tack för orken!!
Kram

[Bluna]

Bara trevligt att få följa er i kurningen.

Om du markerar med solfjäder vid läggning så tycker jag du kan göra det så kort bara för att markera. Är han jätteledsen så krävs ju en riktig ordentlig solfjäder och den slingrar man sig inte ur [-( , och då står du tills kroppen blir sömntung (avslappnad) och han är lugn.

Om han låter som att "Ska jag ligga här själv?" så spela på glatt bara, som att du svarar "Ja det ska du, tjohooo vad skönt att sova". Och sen gör du husljud och går till dina kor och bebisar du bara måste ta hand om. Behöver han sedan en påminnelse om att det är precis som det ska vara så ramsar du.

[Ummusab]

Hej alla! Nu har jag ett till problem.
Jag är på dag 3 i uppföljningsveckan o lillkillen har gått o blivit anti sovrummet.
Vi gör inte mycket annat där än "sover" honom, så så fort jag går in där, även i annat ärende blir ha ytterst tveksam t att följa m. Tills han ser att vi skulle leka m bollen, lr nåt annat.
Kanske är felet skrattet t go'nattet? Jag är inte världens skojigaste roligaste mamma, tyvärr, men jag försöker!
Så nu har jag iaf försökt leka m honom i hans sovrum, o göra annat också, men d tycks inte hjälpa iaf.
Vad gör jag för fel?

Idag vet jag att han åt väldigt lite t lunch o d e förmodligen d som håller honom vaken fortf. efter 30 min. (annars somnar han på max 20)
Idag dessutom, skriker han högt. Inte klagar lr gnäller alltså, utan skrik o gråt (hungern förmodligen). Men jag kan ju inte gapa åt honom när han ska äta, lr? O när d blir så här, kan man fylla på då m välling lr annat, lr lär jag honom då att man inte behöver äta mat för man får ju välling t slut ändå?
O hur ska jag göra om det (förhoppningsvis aldrig) inträffar igen att han forft e hungrig när han ska sova?
Nu ramsar jag iaf m "oj vad skönt o sova"-attityd o försöker tänka att d går över, som om han inte alls skrek o va ledsen, allt för att han inte ska påverkas av vad jag sitter här o "tror" o "tänker".

T läggandet iaf: Jag försöker skoja o busa in i d sista: "Go'natt lampan, sov gott!" Så får han banka lite (tänkt som en klapp, men jaja, ok då) sen släcker jag odrar igen dörren, o bubblar jag honom i halsen lr magen (brukar framkalla fnitter åtminstone) ända ner i sängen. Men han kan liksom inte tycka d e roligt för han e så koncentrerad på att han ju måste läggas DÄR, på DEN platsen o DÅ kan man ju INTE skratta, "Vad tror hon eg, min mamma?"
O sen kommer han av sig.
Första 2 dagarna o nätterna gjorde jag tvärtom: jag lade först o gick o stängde o släckte sedan, men då hann han skrika upp sig redan innan jag släckt lämpan, jag har ju läst att man ska hålla sig t ett sätt, men d funkade ju inte så jag ändrade. Fel?

(nu har han somnat förresten efter en halvtimmes skrik o gråt- vilket inte lär göra läggningen lättare nästa gång *suck* )

Jag brukar ta upp honom m en gång på morgonen, så sängen sover han bara i. Jag har här på forumet läst om ensamlek i sängen på en fast tid (exvis morgonen om d ska va i sängen antar jag), men jag har inte fattat riktigt hur man gör o inför (har lånat barnaboken idag på bibblan så jag ska läsa där.) Kan detta göra sängen t en riktigt trevlig plats för honom, lr blir d ännu mer fängeslevistelse nu när han redan "tycker illa" om sängen? Han tycker om att bli upptagen på morgonen o så leker vi o busar lite innan frukost, men e d bara för att han e van vid att d ska vara så?

Dag 2 i kurningen blev d samma sak, men då var d för långt mellan lunch o middagslur så nu har jag lagt in en t frukost o flyttat fram lunchen t 30 min innan läggdags.

Men hur gör jag för att läggningen (alltså själva nedstoppandet isängen) inte ska bli kopplat t ett traumatiskt insomnande

Tacksam för tips o råd!!
/Ummusab

[Ummusab]

Ville förklara mig:

O hur ska jag göra om det (förhoppningsvis aldrig) inträffar igen att han forft e hungrig när han ska sova?

Det jag menar är: ska jag låta honom skrika o gråta sig t somns, vilket inte låter som en särskilt bra metod, lr ska jag ta upp honom mata m tex välling o sen börja om att lägga honom? VIll ju inte sabba allt nu m att lära honom att få välling (som förut) så fort han skriker, men "en gång är ingen gång", lr? Risken e ju at d blir t dålig vana...

[Bluna]

Hej!

Angående maten så har jag lite för lite erfarenhet av matvägrare. Ev kan du fylla på med välling eller så ge lite frukt eller en macka innan lur. Någon annan kanske kan svara mer på matfrågan. Nej precis som du inte kan sova åt honom så kan du inte äta åt honom. Bara servera mat och göra så liten grej av det som möjligt. Hos oss gick det bättre med maten när hon fick en egen sked medan jag matade och att hon fick utforska maten under tiden hon åt. Om hon äter lite mindre nu någon gång så får det vara så, hon får äta mer till nästa gång. Men nu vet ju inte jag om det jag tycker är litet är så litet för er.

Det första jag tänker på när jag läser ditt inlägg är överkoncentration och tveksamhet. Man kanske inte märker själv att man förmedlar en viss osäkerhet. Tänk på att det är en process som tar sin lilla tid och det här är nytt för honom. Han kan fortfarande fråga om det här verkligen gäller. Nu tänker du i banor som "Han verkar inte gilla sovrummet", "Kanske blir det bättre om vi leker där mer"... Du ramsar med attityd men "tror" och "tänker" annat. Och de små är väääldigt bra på att känna av läget. Så din attitydförklädda lilla oro kan räcka.

Håll dig till det nattningssätt som känns bra för er. Snabb läggning bara, om han inte skrattar så strunta i det, ni har ju roligt och nu ska det bli skönt att sova.

[/quote]nu har han somnat förresten efter en halvtimmes skrik o gråt- vilket inte lär göra läggningen lättare nästa gång *suck*[quote]


Här har du ett typiskt exempel på din attityd just nu, du ser själv hur du tänker va? "Suck och nästa gång kommer nog bli värre..." Ska ge dig ett tips på hur du kan tänka. Tänk NU. Det är NU han frågar och det är NU han behöver svar. Strunta i om förra läggningen gick superbra eller dåligt, det är NU som gäller.

Visst kan du införa ensamlek om du vill, det står mycket om det i BB (en underbar inspirationsbok!) och på forumet.

Tänk att om ni går in i rummet för att sova så ska han sova, och det vet ju du att det inte är något speciellt med det. Och du håller ju vakt så inga problem. Går ni in där för att leka så leker ni, inget konstigt med det.

Lite attitydförändring så är nog sonen övertygad sen också. Läs på om attityden och ladda för så självklar attityd som möjligt.

Pepp-kram Bea

[Ummusab]

Hej!
Nu har jag inte skrivit på ett tag, inte för att allt går så strålande bra som jag kunde önska, men för att jag tänkte att jag måste försöka få allt att fungera o följa de råd jag fått av er alla. Även om jag har samma fråga fortfarande hjälper det inte att ställa den igen. Jag har fått jättebra råd och nu måste jag jobba på det hela.
Igår vid läggningsdags hade jag en annorlunda känlsa innombords. Hittills har jag varje läggdags tänkt: "Ok, skratta nu mycket så han somnar glad" tills det nästan blivit hysteriskt. Jag har på alla sätt o vis försökt få lillebror glad o på strålande humör innan sovdags, sen har jag vid själva nedläggandet o utgåendet ur rummet tänkt: "Låt glad o trygg, låt glad o trygg, låt glad o trygg", o 100% fokuserat på att låta glad o trygg, inte på att lyckas förmedla något budskap t den som ska sova. Igår däremot när han skrattat lite o vi skojat tänkte jag: "Nu räcker det nog, hellre sluta på topp, än att vi måste måste måste MÅSTE skratta JÄTTEmycket, tills d inte alls e roligt längre". O så kände jag mig med en gång AVSLAPPNAD, en känsla som jag inte haft förut.
Så jag lade lille pojken, solfjädrade o (följde ett råd jag läst i en annan tråd: ) gick långsamt ut ur rummet m ramsa x 4 inkl bekräftelse. (I vanliga falla brukar jag tänkte "Ut innan han protesterar" o stressa ut ur rummet.) Och efter 15 minuters prat o ilskna protester somnade han. (Protesterna efter läggning uteblir inte, men det gick inte så långt att jag var tvungen att påminna (o det var för första gången! ). Sen vaknade han visserligen till några ggr under natten, gnällde t o m lite ena gången , men jag behövde inte heller påminna under natten (oxå det första gången! ). Pluttisen vaknade sen så där 20 i- kvart i åtta, så han fick ligga o prata för sig själv tills jag "väckte" honom kl 8.
Så nätterna går bra (bara jag lyckas få till den där avslappnade attityden igen! [-o<
Han brukar vakna under nätterna så jag får påminna ett par ggr, men brukar så somna om, ingen fara!

Problemet mitt dyker upp vid middagsluren.
Ett par ggr har det varit RIKTIGT svårt att han ska somna, varje gång (ofelbart - även om jag trott det berodde på hunger vid ngt tillfälle) har det varit för att han bajsat (vilket jag självklart kollat innan läggning, men upptäckt vid väckning. Han har alltså någon gång mellan det att jag lägger honom o innan han somnar, bajsat i lilla blöjan, o lille herrn tycker INTE om konstigheter i blöjan). Så han skriker, o gråter o gråter o skriker ända tills han tillslut e för trött för att orka mer o somnar. Idag efter 45 min. En middagslur utan bajs i blöjan KAN det ta ca 15 -20 min vilket jag tycker e ok.
Men hur göra med bajseriet efter läggning? Jag har flyttat lunchen lite tidigare (inom marginalkvarten) så att han ska hinna bajsa innan läggning, men ibland vill han inte bajsa alls förrän efter mellis efter middagslur o ibland bajsar han mitt under luchen o ibland, som idag, efter att jag lagt honom.
Eftersom jag inte kan vara helt SÄKER på om det är bajs i blöjan (även om jag misstänker det eftersom det bara är då han protesterar på det viset. VIsst, det kan gå 20-30 min med protester o skrik, men bajsskriket är av en annan kaliber) vill jag inte in o kolla o riskera att förvärra hela läggningen. Lille herrn e nämligen av den sort som absolut inte ligger stilla vid blöjbyta, ibland går skötbordet bra, men då med en repertoar av avledningsmanövrar för mammans sida, så ibland e det handfatet som gäller. Att byta i dunkel på en liten kålmask misstänker jag vara svårt.
Så min fråga: Kan jag ta upp honom om jag tror att det är blöjbyte som behövs, lr ska han få ligga o gråta o skrika tills han somnar?
Att det tar tid för dem att somna i börja har jag accepterat (räknas det fortf. som "i början"? Vi är nämligen inne på sista natten (natten mellan söndag o måndag) i uppföljningsveckan, och det tar sina 15-20 min (minst) dag som kväll) men jag tycker det e lite synd att han missar så mycket sömn.
Tack för råd o tips.
/Ummusab
[/url]

[ilindstrom]

Vill bara berömma attityden du förmedlade vid läggningen. =D> Hitta den varje gång så kommer han att somna fortare och fortare. Men du får inte glömma att det här är en process som brukar ta ungefär en månad innan allt sitter, så visst är ni bara i början. Ni har ju hela livet framför liten.

Angående bajsblöjan så skulle jag byta men inte ta upp, utan i sängen. Ålkorv eller inte

hälsningar
Ida

[Ummusab]

Ikväll vid läggningen inträffade nåt helt nytt!
Mamman glömde ge nattslurk!!!
Så vad hände? Jo, barnet som lagts för att sova, somnar inte alls. ABSOLUT inte!!
Redan vid nedläggningen i sängen var han ovanligt klängig o ville inte släppa taget trots skratt o lugn stämning (mamman kopplade ändå inte), så hon lade ned, solfjädrade o ramsade sig ut och barnet skrek i högan sky, grät oxå. "Konstigt!" tänkte mamman. "Han brukar klaga, javisst, men inte på detta viset". Så blev det även dags för storebror att sova, och mamman säger "Kom älskling så ska mamma göra välling till dig". PLING!!! sa det då i mammans huvud o poletten föll ned.

Så funderade jag då på vad jag skulle göra. "Nåväl" tänkte jag, folk har väl somnat lite hungriga förr" så jag gick iväg för att göra storebrors välling. Allt under ökande ljudvolym från lillebrors rum.
När pappan o storebror försvunnit ur sikte (storebror är näste man på kö t kurning, han sover fortf i föräldrasovrummet), insåg jag att detta går INTE. Jag har ju för mig att Anna Wahlgren säger "en gång är ingen gång" så jag gick på det när jag gjorde välling o ramsade en snabbis utanför barnets rum så att han skulle bli tyst, ville inte gå in under skrik o visa att här finns vargar EN MASSE, så fort han blev tyst gick jag in o lade honom tillrätta o gav honom välling. Dörren på glänt, ögonen på honom, o vällingen i MIN hand så att han inte skulle somna. Lillstackarn drack upp hela flaskan (hungrig som en varg var han nog) o sedan solfjädrade jag honom igen (fortf vaken såklart) sen ramsade jag mig ut x 4 inkl. bekräftelse, och hör och häpna! (det gjorde iaf jag) pojken pratade förnöjt med sig själv där inne i mörkret o klagade inte EN ENDA GÅNG, utan somnade ist på ca 5 min.
Javisst blev det senare än det borde ha blivit. Kl var 20.21 när jag (för andra gången) kom ut ur rummet med ramsan. Men det är inte som om han alltid brukar somna på stört i vanliga fall. Tvärtom det brukar efter högljudda protester o skrik, o efter (förutom igårkväll) en lr flera påminnelser ha gått minst 15 min innan han sover (och 15 min hör till undantagen, oftast går det 20-25 min).
Så nu till min fråga (för självklart har jag en sådan): Eftersom jag nu såg att det här gick så bra, kan jag ändra läggnings"rutinen" och göra på detta viset i fortsättningen oxå förutsatt att jag är säker på att han inte somnar under vällingdrickandet utan som ikväll är helt vaken när jag ramsar mig ut?
Svårigheten blir då med tandborstningen: om han vänjer sig på detta viset, kanske det blir svårt att ändra sen så att han alltid ska dricka välling i sängen o inte somnar m rena tänder =kariesrisk. Vad tror ni?

Och Ida: tack för peppen, jag ska försöka hitta samma attityd varje gång, övning ger färdighet....

/Ummusab

[ilindstrom]

Så nu till min fråga (för självklart har jag en sådan): Eftersom jag nu såg att det här gick så bra, kan jag ändra läggnings"rutinen" och göra på detta viset i fortsättningen oxå förutsatt att jag är säker på att han inte somnar under vällingdrickandet utan som ikväll är helt vaken när jag ramsar mig ut?
Svårigheten blir då med tandborstningen: om han vänjer sig på detta viset, kanske det blir svårt att ändra sen så att han alltid ska dricka välling i sängen o inte somnar m rena tänder =kariesrisk. Vad tror ni?

Nej, det ska absolut inte bli en ny läggningsrutin. Vällingen dricks någon annanstans och inte i sängen. Ursäkta men jag trodde nästa att du skämntade med den frågan.

hälsningar
Ida

[Ummusab]

Oj hoppsan
Nä d var tyvärr ingen skämt...... (känner mig lite dum nu )
Jag trodde det var en bra idé eftersom han somnade så gott. Men ok, dåså, då kör vi på att "en gång är ingen gång".

HAHA!
Tack Ida, vad bra att du styr upp mig, när skutan håller på att gå på grund....

[ilindstrom]

Absolut gjorde du rätt just ikväll. Det var ju inte han som glömt om man säger så. En gång är ingen gång, en bra regel tycker jag. Hoppas du inte tog illa upp.

Det jag menade är att säng och insomnade inte ska förknippas med välling. Då kommer han vakna på natten garanterat så småningom. Skrattet till godnattet är bra av många andledningar.

hälsningar
Ida