Krisse - Tack
Så här kommer då fortsättningen...Ja, som sagt, så bestämde jag mig för att ge hr Rektor tidsfrist till ett, för jag vet att fredagar brukar betyda kortdagar. Men halvett ringde det! Det var en av fröknarna som förklarade att hon ringde på uppdrag av rektorn
Då var jag tvungen att avbryta henne och säga att det var då väl själva den att han inte kan lyfta luren själv och ringa
- men det är lättare att skicka sina underhuggare, tydligen.Nåja, nu hade fröknarna fått nya dirketiv, och det gällde då främst skogsdagen som varit det största problemet. Sist när de var ute i skogen så fick mina flickor gå hem efter bara en timme, för då var det dags för lunch. När de har skogsdagen så går de klockan nio, och kommer hem klockan ett. Och det har verkligen varit veckans höjdpunkt!
Men förra gången var det ledsna flickor, alla barn fick stanna i skogen men en fröken följde Alice och Oline hem till dagiset där vi hämtade dem.
Så nu hade de som sagt fått alterantiv, fröknarna. Det ena vara att skippa skogsdagen!
Johejdu! Snacka om att vi blir jättebovarna på byn, och vi är ju liksom inte ute efter att förstöra för alla andra.
Det andra alternativet var att nån av oss föräldrar kom dit till skogen vid elva, då det är lunchdags, med medhavd fika! Och såklart stannar kvar, eftersom fröknarna inte får ta hand om våra barn efter elva.
Det är helt sjukt! Tjejerna blev erbjudna frukost fem dagar i veckan. Jag sa att vi gärna äter frukost här hemma, om töserna istället får äta en lunch i skogen. För maten de har med sig är maten som serveras på skolan, de tar den med i kantiner så den är varm och god.
Men näe.
Det gick inte.
För det är principen förstår ni! Vi måste vänta tills beslutet ska upp i fullmäktige, den sista oktober.
Ja, för att nu flickorna ska få gå på sin förskola så godtog jag såklart det sista alternativet, jag är gärna ute i skogen jag med.
Men jag undrar ju hur de kommer att reagera när alla andra barn får äta skolmaten, men de får äta maten jag har med mig... Och ni ska veta att jag verkligen peppar mina tjejer och inte lägger några som helst ord i deras munnar, för jag vill verkligen att de ska trivas på dagis!
Fröken jag pratade med var lite lätt förtvivlad, hon kände sig bakbunden och det enda hon ville var att tjejerna skulle komma tillbaka. Jag förstår att det är tufft för dem, och jag vill inte att det är de som ska hamna i skottgluggen, men deras chef tycker tydligen att det är de som ska sköta allt det tuffa jobbet, som han ställt till.
Så så ligger det till - flickorna ska på dagis på måndag, men jag har ändrat tiden till åtta, då frukosten är slut, och så hämtar jag dem halvelva, innan de börjar duka fram lunchen.
Och så kör vi så, tills mötet varit den sista oktober, och DET mötet ska sambon vara med på, och vi kan säga som så att i vår familj är det jag som skriver och han som snackar
och jag lovar att han kommer inte att låta sig tystas av några dumma hittepå-argument! Tack alla för ert stöd, och jag hoppas att vi föräldrar, personal, rektorer, skolchefer och politiker alltid har barnens bästa för ögonen när det gäller förskoleverksamhet, och har de styrande fel fokus så är det vår plikt att påpeka det - för den som tiger han samtycker Kram!
. Dock känns det väldigt bra att personalen själva bestämmer, för då kan de anpassa både utflykter, aktiviteter och deras arbetsbelastning till allas bästa. Det är ju bara dagispersonalen som vet hur deras dagar blir bäst, både för dem och barnen. 
Det bästa vore kanske om ni fick något parti med er så det väcktes en debatt i kommunen... Ta en personlig kontakt med olika politiker...?! Har du koll på vilka som står för vilka åsikter? Kanske du kan få någon i nämnden att föra er talan?
