Hej
jennymaria
Ett sent grattis till din graviditet även om du kanske inte tycker att själva omständigheterna den medfört är nåt vidare att hurra för just nu...
Vill först säga att jag inte är medicinskt utbildad så det jag skriver baseras enbart på egna erfarenheter samt sånt jag snappat upp på vägen.
jennymaria skrev:
Ökad risk för stor bebis, för tidig födsel och kejsarsnitt behöver jag inte just nu.....
Någon som har tips och råd, både på hur jag rent praktiskt ska hantera dessa komplikationer och på hur jag ska hantera det mentalt?
En liten tanke som vägrar försvinna ur mitt huvud - kan det finnas något samband mellan graviditetsdiabetes och godiskonsumtion under graviditeten och tidigare i livet? Jag har ätit massor av godis i mitt liv, trots att jag vet att kroppen inte mår bra av det. Det kanske straffar sig nu...
Först en informationssida:
http://www.sjukvardsradgivningen.se/art ... ryID=26213
Nu har du GBS, något jag inte känner till så väl. Är det det som innebär risk för tidig födsel

Dåligt behandlad graviditetsdiabetes kan medföra risk för komplikationer som ex onormal fostertillväxt och därigenom kanske snitt. Risken för havandeskapsförgiftning är också förhöjd vilket kan leda till behov av prematurfödsel men nu pratar vi om just slarvigt underhåll av diabetsen. Har du bra värden och är noga med kosten så tror jag inte att riskerna skall vara så värst höga.
Det som sker i Gbg är att så länge man inte behöver insulin är man fortfarande inskriven hos sin vanliga MVC. Om det blir aktuellt med insulin skrivs man in på Spec.Mvc på Östra. Oavsett insulin får du göra tillväxtultraljud med start v.28 och sen ca var fjärde vecka.
Glukosbelastningen kan visa på antingen glukosintolerans eller graviditetsdiabetes. Det första är en mildare variant men kan övergå till graviditetsdiabetes.
I första hand kostbehandlar man och får träffa en diabetessköterska som går igenom vad de rekommenderar för kost.
Du får även lära dig att sticka dig i fingret och mäta blodsockret strax före maten samt en timma efteråt. Utrustningen kostar inget att låna och testsremsor och nålar får du gratis på recept hos Apoteket.
Du har sen regelbunden kontakt med sjukvården och rapporterar dina värden antingen via tel eller via besök. Beroende på hur dina värden ser ut tas ställning till om du behöver justera kosten ytterligare eller få insulin.
Du får föda på specialförlossningen eftersom bebisen behöver lite extra övervakning dygnet efter födseln. Om inget annat föreligger planeras för en vaginal förlossning.
Lite om mig:
På sidan jag länkade till stod att de flesta inte känner av symptomen alls, dvs trött, törstig, kissenödig. Jag gjorde det med besked och så tidigt som v.7 konstaterades grav.diabetesen efter glukosbelastning.
Jag fick veta att eftersom jag fått det så tidigt skulle jag ställa in mig på att behöva ta insulin eftersom kroppen skulle ha så lång tid på sig att försämras (insulinbehovet ökar successivt under graviditeten hos alla kvinnor).
För min del var detta med insulin något negativt eftersom jag då skulle behöva åka från Kode till Östra sjukhuset istället för till min MVC i Kungälv. Jag är dessutom envis som synden ibland och så fort jag märkte att jag blev sämre ville jag testa och se om jag kunde klara detta på egen hand.
Ganska snabbt märkte jag att om jag följde rekommenderade kostråd gick blodsockervärdena i höjden. Bröd/ris/pasta/potatis var helt uteslutet oavsett hur fiberrika varianter jag valde.
Nu är jag i v.26+3 och om jag ens tittar åt en smörgås blir jag jättedålig. Jag lever på en kost bestående av kött/fisk/ägg/fett/grönsaker samt små mängder fetare mejeriprodukter. Fettet behöver jag för att bli mätt och för att gå upp i vikt på ett "normalt" sätt.
Är jag noga med kosten är mina värden utmärkta men visst tär det på psyket ibland.
Det har heller inte varit självklart att få kostreglera på egen hand men jag har lyckats få klartecken från två olika läkare och det står även inskrivet i min journal att en diabetesläkare godkänner kosten så länge mina värden är bra och jag har en adekvat viktuppgång.
Mitt råd är att du vid ev grav.diabetes tar emot den rådgivning som erbjuds och testar dig fram hemma vilken kost som funkar för just dig. Enstaka höga värden är inte farligt, det är när det blir ofta som riskerna kommer.
Nu har du lite "tur" i sammanhanget och det är att detta uppträtt såpass sent i graviditeten. Du har inte så lång tid kvar och hinner förhoppningsvis inte bli så mycket sämre/känsligare.
Sen det obehag som medför (stick i fingret, kontroller etc.) så kan jag bara trösta dig med att man klarar det också. Ibland känns sticken inget alls, ibland svider de till. Lite tjatigt blir det med kontroller/samtal med sjukvården men samtidigt är det skönt att vara omhändertagen.
Att avstå från insulin är inget självändamål i sig men för mig skulle det vara ett sämre alternativ. För någon annan är det viktigare med varierad kost så där måste man ta ställning själv. Så länge man har ett val vill säga, än så länge har ju jag det eftersom mina värden håller sig bra.
Vad gäller din oro för att ha "orsakat" detta själv... Tja om man läser i Vårdguiden ovan så stämmer riskfaktorerna inte in på mig ett smack. På en annan sajt läste jag att även ålder spelar in, om man är över 35 och det är jag (36).
Jag tycker inte att du skall förirra dig så mycket i nån skuldfråga utan tänka framåt. Har man en gång haft grav.diabetes ökar risken att utveckla diabetes i framtiden så om du vill dra ned på socker så är det framtiden som gäller.
Fråga igen, skriv mer om du vill. Jag skall tänka på dig på torsdag, du berättar väl hur det går

Kram från Nancy