Några särskilda förberedelser?

[duggan]

Jag tänkte att planera schemat enligt sommartid redan från början för att slippa besvär sedan. Jag tycker det verkar smart, vad säger ni?

Toppen bra!

Det låter som ni pluggar på bra och kommer att vara välförberedda

7.00 Vakna, äta frukost (gröt)
9.00 - 9.45 Sova 45 min
11.00 Lunch
12.30 - 14.00 sova 1,5 h
14.00 Mellis
(16.30 I början kan det behövas en 5 minutare här tex.)
17.00 Middag (burk/övr. familjens mat)
18.30 Gröt för natten, bus och kul
19.00 Sova natt

Aktiviteter under dagen är som följer:

8.30 Lämna storasyster på dagis (varje dag) (funkar med schemat)
11.30 Hämta på dagis (funkar med schemat)
10.30–11.15 Sångstund i kyrkan (en gång/vecka) (finns det matmöjlighet går det oxå bra)
13.30–17.30 Öppen förskola (en gång/vecka) (efter mellis passar det fint)

Vad tycker du om dom ändringarna?

//Malin

[Så trött så trött]

Vad tycker du om dom ändringarna?

Tycker ändringarna ser jättebra ut. Ska konsultera min man, så får vi diskutera och komma fram till ett slutgiltigt schema.

Vi fortsätter att läsa på! Jag har några små funderingar, som jag tänkte samla ihop och ställa på en gång sedan om det går bra?!

/Kattis

[duggan]

Vi fortsätter att läsa på! Jag har några små funderingar, som jag tänkte samla ihop och ställa på en gång sedan om det går bra?!

Det går hur bra som hellst det!

//Malin

[Så trött så trött]

sen känns det som om jag är redo för detta!

Det börjar dra ihop sig, på skärtorsdagen inleds operation Sova hela natten. Jag är så himla förväntansfull, this has got to work ...

Igår flyttade Algot in i sitt nya rum. Jag hade hoppats på en sömnförbättring redan där, men den uteblev. Gråt och tandagnisslan vid läggningen, som faktiskt har funkat rätt bra den senaste tiden ... Men, men, vi har ju inte börjat med kuren än, fortfarande kämpar vi på med det gamla som inte funkar ...

Jag läser på som en galning, och känner mig som sagt redo, men jag är lite osäker på en sak:

Jag har lite svårt att bena ut skillnaden mellan beskedet och påminnelsen. Eller snarare har jag svårt att se när beskedet övergår i påminnelse. Jag läser och läser, men kan inte få till det. Om jag kunde få lite input här, vore jag väldigt tacksam.

Hälsningar

Kattis

[/LO]

Hej.
Här kommer en till och lägger sig i Jag tycker att det låter som att du är mycket väl påläst och att ni fått till ett bra schema. (Oavsett vilket av förslagen ni väljer).

Du frågar om skillnaden mellan besked och påminnelse. Det är inte så stor skillnad. Det ena är det du ger i början, när du lägger, den andra när du behöver påminna honom om det du gav besked om.
Båda ramsorna kan behöva olika uttryck och känsla. Det kan vara lugnande, trygghet, det kan vara glatt hurtigt eller lite argt.
Fundera på vad det är du vill och behöver säga med ramsan och förmedla det genom orden du valt.

Det pratas mycket av attityd och vikten av den. Och den är viktig, superviktig. Den handlar om att du ska förmedla en självklarhet. Det är självklart att han ska sova, det är självklart att han är trygg i sin säng och ska få den sömn han behöver. Den självklarheten får inte ifrågasättas av dig (eller maken).
Den kommer att ifrågasättas av lillkillen, och det är du som ska svara med trygghet och lugn - i hela din attityd.

Jag är säker på att det kommer att gå hur bra som helst. Killen kommer att reagera med lättnad, såsmåningom. Och sova så gott så gott!

/LO

[Så trött så trött]

Tack, stort tack för ditt svar. Verkar som om vi har lika stora barn, min Rebecka är född i jan 2004.

Det du har att säga ger hopp, TACK! Jag är så övertygad om att det bara är att framhärda. men man behöver bekräftelse! Är omgiven av skeptiker och får kämpa hårt för att försöka bibehålla styrkan!

Upplever att andra ser detta som ett hot! Det har ju funkat så bra för "alla andra" att sova med ungarna i sängen, så varför inte jag? Varför ska jag vara den enda som envisas med fasta rutiner för tillvaron. Tjat- och gnatkäring som är sur och tråkig för att jag hävdar att barn mår bäst av fasta rutiner ... När jag tycker att det är så självklart?!

Låt mig slippa ungar i sängen, ge mig tillbaka hoppet och en dräglig tillvaro. Hjälp mig att få struktur på tillvaron och, framför allt, ge mig styrka!!!! Jag är övertygad om att livet efter kuren äntligen är värt att leva, allt annat vore ett fruktansvärt misslyckande. Det sista halmstrået, fattar ni ...?!

Tack på förhand för alla svar ni har att ge mig, även om det bara är en kort uppmuntran ...

Desperat ...
/Kattis

[Så trött så trött]

Tack, stort tack för ditt svar. Verkar som om vi har lika stora barn, min Rebecka är född i jan 2004.

Det du har att säga ger hopp, TACK! Jag är så övertygad om att det bara är att framhärda. men man behöver bekräftelse! Är omgiven av skeptiker och får kämpa hårt för att försöka bibehålla styrkan!

Upplever att andra ser detta som ett hot! Det har ju funkat så bra för "alla andra" att sova med ungarna i sängen, så varför inte jag? Varför ska jag vara den enda som envisas med fasta rutiner för tillvaron. Tjat- och gnatkäring som är sur och tråkig för att jag hävdar att barn mår bäst av fasta rutiner ... När jag tycker att det är så självklart?!

Låt mig slippa ungar i sängen, ge mig tillbaka hoppet och en dräglig tillvaro. Hjälp mig att få struktur på tillvaron och, framför allt, ge mig styrka!!!! Jag är övertygad om att livet efter kuren äntligen är värt att leva, allt annat vore ett fruktansvärt misslyckande. Det sista halmstrået, fattar ni ...?!

Tack på förhand för alla svar ni har att ge mig, även om det bara är en kort uppmuntran ...

Desperat ...
/Kattis

[duggan]

Hejsan!

Är du laddad nu, nu närmar det sig!

Jag följer dig gärna på er resa!

//Malin

[/LO]

Verkar som om vi har lika stora barn, min Rebecka är född i jan 2004.

Japp, så är det Vera fyllde 4 i januari. Vart tog DEN tiden vägen

Det du har att säga ger hopp, TACK! Jag är så övertygad om att det bara är att framhärda. men man behöver bekräftelse!

Jo bekräftelse kan man behöva, när man inte får stöd från omgivningen. Men du ska inte framhärda, i alla fall inte kuren. Du ska leverera och presentera - lugn och trygghet.
Inte bara passivt vänta på att någon ska bli bra.
Men det tror jag inte att du menar heller, kanske. Eller.

Lycka till! Duggan stöttar dig, många andra finns i bakgrunden

/LO

[Så trött så trött]

Tack för svar!

Ja, nu är jag laddad, ska bli så skönt att äntligen ta tag i Algots sömn. De senaste nätterna har varit fruktansvärda, med gråt, gap, skrik osv. Han vrider sig som en metmask, är helt omöjlig. Vi var hos läkaren och kollade öronen, ingen inflammation och inga andra fel ... Suck! Eller vad man ska säga!

Idag har det dessutom rådit total härdsmälta här hemma på morgonen. The botten is nådd, kan man säga. Är så less på att aldrig få sova, lyssna på gnälliga och tjutande bebis hela dagarna, fan vad trist, helt enkelt. Bara tårar hela tiden.

I alla fall för att göra en lång historia kort, kom det hem ett hemvårdsteam från psykiatriska mottagningen för att stötta mig, imorgon har jag en läkartid och nu får min man vara hemma med barnen ett par dagar! Som jag sade, the botten is nådd ... Jag hoppas så mycket på sömnkuren, hela mitt liv hänger på detta känns det som.

Skönt att veta att det finns folk som stöttar här, tack för att ni finns.

[duggan]

Hejsan!

Vi är många som kan stötta, men du måste komma ihåg att kuren inte är en magisk formel man uttalar, utan det är en process och man måste vara helt menatalt förberedd och påläst. Då kommer också allt att gå bra, bara man är för beredd och vet hur man ska agera.

Här kommer mina favorit länkar:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

//Malin

[Så trött så trött]

Bakslag

Vi har inte kunnat genomföra kuren som planerat, eftersom jag har blivit sjuk. Min man har inte läst in sig lika noga som jag, så vi har valt att avvakta lite och ta nya tag när jag är frisk igen ...

Jag återkommer när det blir dags, helt enkelt. Tack för alla svar och allt stöd jag har fått hittills.

Hälsningar

Kattis

[duggan]

Du vet var du hittar oss!

//Malin