Jag behöver också lite hjälp, som de flesta av forumbesökarna..
Jag började kuren för 11 dager sedan. Jag hittade en link till Annas site, började läsa och tro på ‘den där’ SHN-kuren.. Jag är belgisk (flamländsk), och försökte översätta lite för min sambo, men han trodde inte helt på det (han kunde ju också inte läsa all kommentar och fick höra bara några sammanfattande kärnord). Jag bestämde att börja kuren självt – fast jag är verkligen trött..
Min flicka är 8 månader gammal. Hon har varit en dåligt sovare från början. Jag var inte helt ‘betryggande’ heller, så tänker jag nu. Jag är en nervös och ibland osäker typ. Fast jag bestämde mig för att ha barnet (‘give birth’) hemma, och var otrolig säker om vår beslut. När jag var gravid, hade jag en tydlig bild av hur jag skulle göra. Men så fort vår liten flicka var där (med alla hennes frågar som kom ut rätt ‘aggressivt’ och högt – och både jag och min sambo är tämligen tysta och sakta människor), började min osäkerhet.
Förresten tyckte jag att en bebis är ngt rent, och obeskrivet, och jag ville inte påtrycka all min struktur (tycker jag är ‘överstrukturerade’), utan följa henne i hennes väg.
Ser nu att det var inte meningen
.Då, det var svårt att lägga henne i sängen.. Hon led lite av ‘reflux’: mjölk som kom tillbaks och gjorde ont i halsen.
F o m 4 månader kunde hon inte alls sova längre än 45 min på dagslurarna. Och hon ville heller inte sova när vi lagde henne. Det blev en riktig helvete hos oss om dagarna. Vi försökte få henne längre i sängen genom att vagna, men det betydde att vi satt där hos henne, timma efter timma.. pff.
Til slut bestämde vi oss: vil hon inte sova längre, så måste hon inte. Efter detta beslut tog vi henne ut ur sängen varje gång hon vaknade. Efter några veckor blev det lättare att lägga henne in i sängen, och ibland sov hon t o m längre än 45 min!
Nätterna var alltid annorlunda. Jag ammade fortfarande. Hon började sina nätter alltid tidigt om kvällena (men vi hade ingen fast struktur), och om allt gick bra, så sovde hon tills kl. 2 eller 3. Efter det vaknade hon ofta (typ: kl. 2 och sedan kl. 4 och kl.6; eller kl.1 och sedan kl.3 och 5).
F o m 6 månder gick hon 3 dager till dagis. Det gick bra. Hon ät bra (båda amma och ‘groentepap’ och ‘fruitpap’ (grönsaker-potatis i förmiddag och frukt i eftermiddag), och hon sov lite bättre om nätterna. Men ibland hade vi veckor med rätt dåliga nätter (vakna fler gånger, och vakna på morgona kl.5 och inte ville sova längre).
För 3 veckor sedan gick det lite bättre igen: kl.3 och kl. 6 (och innan kl. 3 sov hon djupt).
Men, jag bestämde mig att nu var hon gammal nog för att inte ammas om nätterna (kl.3 och 6) och för att sove hela natten. Jag läste då allt som jag tyckte tillämpligt på Annas sidan, och började. Många saker gjorde vi redan: mjörkt rum, sova på mage..
Men, jag var verkligen blodnervöst… Vår flicka är otroligt lätt ‘stimulerad’, av allt. Det var också skälet varför vi lagde henne på magen och gjorde rummet mörkt. Ljud stänger hon t.ex. inte av.. Hon hör och ser allt, rätt sedan början.
SHN-kuren gick ändå rimligen bra. Jag tog inte bort nappen.. (jag läser att man kan få sin egna varianter, och jag ville gärna behålla nappen), men jag införde strukturen (också om dagerna), jag vagnade, väljde ramsan, o s v
Bekräftelseramsan ‘viskar’ jag.. Jag säger den inte för högt (se ovan: ljud förstör ofta hennes somn). Också när hon vaknar på natten syns det fungera bättre om jag viskar än om jag säger ramsan högt (då vaknar hon riktigt och är det mycket svårare att få henne somna om igen).
Använder också samma ramsa om natten och om dagen, eftersom den innehåller ingen ‘natt’-ord.
På dagarna fungerar det nu helt bra, men det gjorde det redan innan SHN. Skillnaden nu är att hon tystnar omedelbart. Och hon skrikar inte när hon vaknar, för vi är ju ofta i hennes rum innan hon hinner skrika. Ibland ligger hon där ganska tyst, eller glad (‘dadadada’) när jag hämtar henne. Det är härligt att hon har god humör när jag hämtar henne.
Men på nättena är det fortfarande svårt, och ibland sämre än förut.
De första nättena gick det lite som det beskrivs här på sidan. Hon sov i en lång sträck, men vargtimmen spökade..
I uppfölgsveckan gick det dåligt.. Vargtimmen visste jag inte helt hur jag skulle göra.. jag läste och läste och bestämde mig: när hon vaknar, säger jag pangramsan och efter det måste hon försöka självt att somna om. Ibland vaknade hon inte så långt innan morgontiden. Men ibland var det 2 eller 1,5 timme för tidigt. Och då blir det ‘koncert’…
Jag försökte också med att göra ‘husljud’ utanför, men det gjorde ingenting. Hon skrek bara. Det lät inte riktigt ledsen, men arg. Hon är väldigt kraftig och kan fortsätta mer en en timme med att skrika så där.. En gång (i början) försökte jag med att gå in, vagna lite och gå ut igen, men det gjorde allt ännu värre. Då, jag vet inte vad lösningen är där: bara låta henne skrika tills det är tid, eller gå in och låta henne skrika efteråt..
Och nu, de senaste dagarna, har det blivit värre igen: hon vaknar hela natten igenom. T o m innan midnatt!! Det gjorde hon inte förut, och nu är vi där igen, som om vi är 2 månader tillbaks . Jag säger ramsan, och det hjälper, men hon sover inte djupt längre.
Och inatt vaknade hon kl. 10 före midnatt – ramsan hjalp. Och sedan kl.1 och då har jag sprungit fram och tillbaka till hennes dör f o m kl. 1 t o m kl.4. Varje gång tystnade hon lite när hon horde ramsan, men hon skrek igen efter 2 minuter, eller efter 10 minuter, eller efter en halv timme.. Hon kunde bara inte somna in igen. Och jag tänkte bara: inte gå in, ty efter andra dagen måste man försöka att inte gå in.
- Har kuren nu misslyckats? Skal jag börja om igen?
- Var det felt att låta henne skrika i vargtimmen?
- Är det för mycket trafik genom nätterna (skal jag nu försöka inte reagera alls när hon skriker första gången)
- Är det 8-månaders-ångesten (hon gnäller väldigt mycket om dagarna nu, men gråter inte när jag går bort från henne)?
Jag vet inte.. Jag har bara sidan och forumet att leta på efter svar. Har beställt en översatt exemplar av barnaboken, men det kan ta länge innan jag har den.
Jag tror verkligen på kuren, och vet att den kan fungera hos vår liten flicka också, men jag är rädd att jag bara inte har förnuftet eller vad vet jag att genomföra den som den skal..
Och just nu känns det som om jag har gjort det sämre än det var förut.. Hon får en mindre lugn natt en förut. Och jag vet inte om jag är orsaken eller det har att göra med denna 8-månaders period..
Hoppas ngn har god råd för mig…
Om kuren ska fungera bra lär du ta bort nappen, den är en störningsmoment för sömnen. Hon kommer inte sakna nappen tro mig!
. Kan bara inte föreställa mig varför alla av er klarar. Kanske har det ngt att göra med nationaliteten 
..undrar också....hur går det???