Hej Hopp.
Ja vi finns ju här, och det är en god ide med ordentlig mörkläggning!
//Malin
"Dagkura" SM-bebis (och natten??)
Ja, mörkläggning är nog bra! Hon har ställt en del frågor kring detta idag (förmodligen), men det ordnar sig säkert med det 
. Har satt upp aluminiumfolie, sambon/pappan kallar sovrummet för "moonunit 1"... ska nog skaffa mörkläggningstyg istället såsmåningom...
. Har satt upp aluminiumfolie, sambon/pappan kallar sovrummet för "moonunit 1"... ska nog skaffa mörkläggningstyg istället såsmåningom...Mamma till två älsklingar:
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån.
Lillasyster 20 mars 2010. SM från start.
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån. Lillasyster
20 mars 2010. SM från start.Hej!
Har nu ramsat i några dagar, känns bra, det verkar som om hon svarar för det mesta (lärde mig att det inte är någon idé när hon är ARG!)
En fråga: Är det superviktigt att Bekräftelseramsan är det absoult sista hon hör? Nu på em t.ex. så höll vi på 15 min med påminnelse, bekräftelse, gråt, påminnelse, bekräftelse, gråt. När jag bekräftade senast lät hon ledsen någon sekund, och jag väntade på bra tillfälle att påminna igen, men nu har hon varit tyst i nästan 15 min. Skulle jag ha bekräftat IGEN efter den där lilla "hickningen"?? Typ väntat någon minut till bara?
Har nu ramsat i några dagar, känns bra, det verkar som om hon svarar för det mesta (lärde mig att det inte är någon idé när hon är ARG!)
En fråga: Är det superviktigt att Bekräftelseramsan är det absoult sista hon hör? Nu på em t.ex. så höll vi på 15 min med påminnelse, bekräftelse, gråt, påminnelse, bekräftelse, gråt. När jag bekräftade senast lät hon ledsen någon sekund, och jag väntade på bra tillfälle att påminna igen, men nu har hon varit tyst i nästan 15 min. Skulle jag ha bekräftat IGEN efter den där lilla "hickningen"?? Typ väntat någon minut till bara?
Mamma till två älsklingar:
Storasyster 9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån.
Lillasyster 20 mars 2010. SM från start.
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån. Lillasyster
20 mars 2010. SM från start.
Vad bra! Skönt att få det Bekräftat Vill bara kopiera in ett svar från Sonica som jag hittade i en annan tråd:
Jag kurade min son för 12 år sen, men jag minns på ett ungefär
Det viktigaste är att få ramsan att ta. Tar den inte så, se till att den får sista ordet. Bekräftelsen.
De övriga verktygen använder du sparsamt om du ska använda dom alls, överhuvudtaget. Det gjorde aldrig jag. Bara vid det självklara beskedet, Tillrättaläggande, solfjäder, markeringsbuff.
Sen är du klar med det. Punkt slut. Ramsa dig ut. 4 gånger, sista ramsan ner i bekräftande tonläge.
Sen ska du avvakta, avvakta, avvakta, avvakta. Vänta ut, det kan ta superlänge, särskilt om det har varit otydligheter förut, Och om ramsan används för mycket, utan verkan, utan att ta, då kan det ta tid.
Avvakta.
Påminelsen får barnet när du hör att barnet ber om hjälp, tröttheten smyger sig på, det hör man. Skriket mattas, är inte lika ilsket. Och man riktigt hör att nu vill hon verkligen komma till ro. Då sätter jag in påminelse ramsan. Kanske reagerar igen med ilska, skriker.
Avvakta, avvakta, återigen tills hon ber om hjälp. Sätt in ramsan, då.
Vänta in tystnad, och ge bekräftelseramsan.
Lugn trygg, avslutande.
Förhoppningsvis somnar hon, om inte gör om allt igen.
Avvakta, stålsätt dig. Och se till att bekräftelsen får sista ordet.
Tänk så här: Det är nu du ska börja göra såsom man gör i resten av livet som förälder, hålla ut lite längre än barnet. Inte svikta, inte säga en sak en dagen, och en annan sak nästa dag. Totalt konsekvent, med all tveksamhet undanstoppad, undangömd, och tillintetgjord.
du ska framhärda lite längre, Tänk: Du ska sova. och det står jag för i ord och handling. Jag ger mig inte om det så tar en timma eller ännu längre. Jag ger mig aldrig, jag vet, jag leder, och jag ska banne mig få det resultatet jag vill uppnå.
Att bara stå och tjata med ramsan, till ett ilsket skrik, har ingen verkan, sätt in den när den behövs, när hon ber om hjälp, när tröttheten hörs genom skriket. När ilskan har lugnat sig.
Besked, påminelse, Bekräftelse.
När ramsan tar, så drar du i hop, den ramsan med påminelsen. Men först ska den få följa barnet in i sömnen, så det får den betingade reflex den är tänkt att vara.
Mamma till två älsklingar:
Storasyster 9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån.
Lillasyster 20 mars 2010. SM från start.
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån. Lillasyster
20 mars 2010. SM från start.Behöver hjälp!
Vid läggningen, när hon ska somna: I SHN-boken står det att man kan gå in i rummet iaf en gång, men gäller inte det bara första dagen? Ska man inte "backa" sedan? När hon inte kunnat somna de här senaste dagarna har jag (utom första dagen) avvaktat och ramsat. Det har tagit lång tid, 45 min? för henne att somna. Någon gång har det gått utan att jag ändå har gått in, någon gång har jag gått in efter säg 30 min...
Ska jag backa eller inte vid själva insomningen? Jag undrar, eftersom det står som det gör i SHN-boken, och att hon ju inte får någon sömn på det här viset. Är det "värt" det? Är det extra tillrättaläggandet vid läggningen en förutsättning för att hon ska kunna somna, om ni förstår hur jag menar?
Nu är det 5 min kvar på hennes sovstund och hon är tyst ibland, vrålar ibland... låter ledsen ibland... jag gick faktiskt in denna gång efter 25 min, men då har hon varit upprörd hela tiden... Andra dagar har det hjälpt att gå in...
Vid läggningen, när hon ska somna: I SHN-boken står det att man kan gå in i rummet iaf en gång, men gäller inte det bara första dagen? Ska man inte "backa" sedan? När hon inte kunnat somna de här senaste dagarna har jag (utom första dagen) avvaktat och ramsat. Det har tagit lång tid, 45 min? för henne att somna. Någon gång har det gått utan att jag ändå har gått in, någon gång har jag gått in efter säg 30 min...
Ska jag backa eller inte vid själva insomningen? Jag undrar, eftersom det står som det gör i SHN-boken, och att hon ju inte får någon sömn på det här viset. Är det "värt" det? Är det extra tillrättaläggandet vid läggningen en förutsättning för att hon ska kunna somna, om ni förstår hur jag menar?
Nu är det 5 min kvar på hennes sovstund och hon är tyst ibland, vrålar ibland... låter ledsen ibland... jag gick faktiskt in denna gång efter 25 min, men då har hon varit upprörd hela tiden... Andra dagar har det hjälpt att gå in...
Mamma till två älsklingar:
Storasyster 9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån.
Lillasyster 20 mars 2010. SM från start.
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån. Lillasyster
20 mars 2010. SM från start.Hejsan. 
Första natten/dagen går man in vid minsta pip. Sedan tycker inte jag att man ska gå in om inte barnet BER om hjälp. Alltså jag lägger den kanon glada ungen i sängen, lägger tillrätta, en snabb solfjäder och ut med ramsan. Sen kan jag får jobba med ramsan tills den har fått sista ordet, och ger bekräftelsen. För det är ramsan som är verktygens verktyg så med hjälp av den ska du ge henne dom betryggande svaren hon behöver för att kunna sova.
När du går in när hon frågar, alltså inte ber om hjälp, då brukar dom bli ännu mer upprörda för då har du sagt med ramsan att allt är tryggt och sedan kommer du in och visar i handling att det inte alls är säkert i sängen, hon måste ha ditt kroppsliga beskydd! Tror hon, därför är det jätte viktigt att du jobbar, jobbar med ramsan så den verkligen får sissta ordet.
//Malin
Första natten/dagen går man in vid minsta pip. Sedan tycker inte jag att man ska gå in om inte barnet BER om hjälp. Alltså jag lägger den kanon glada ungen i sängen, lägger tillrätta, en snabb solfjäder och ut med ramsan. Sen kan jag får jobba med ramsan tills den har fått sista ordet, och ger bekräftelsen. För det är ramsan som är verktygens verktyg så med hjälp av den ska du ge henne dom betryggande svaren hon behöver för att kunna sova.
När du går in när hon frågar, alltså inte ber om hjälp, då brukar dom bli ännu mer upprörda för då har du sagt med ramsan att allt är tryggt och sedan kommer du in och visar i handling att det inte alls är säkert i sängen, hon måste ha ditt kroppsliga beskydd! Tror hon, därför är det jätte viktigt att du jobbar, jobbar med ramsan så den verkligen får sissta ordet.
//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
Tack, duggan !
OK, så det är ingen större skillnad på själva "läggningen" och ett uppvak, då, som jag förstår det nu.
Jag försöker sammanfatta (säg till om något är fel uppfattat):
Bebisen låter:
- arg: Avvakta. Hon kan inte ta till sig vare sig besked eller påminnelse, måste få reagera färdigt. Arg är inte = fråga.
- ledsen/olycklig: Första dagen/natten, gå in, ge besked, ramsa etc. Efterföljande dagar/nätter: ]. RAMSA! Gå bara in vid KRIS. Ledsen = fråga
Tolkningen av detta är ju det svåra, tycker jag! Är det vid "kris" som bebisen "ber om hjälp"?
Igår em var det knepigt, hon lät riktigt ledsen, plötsigt, efter 10 min joller (efter läggningen), och jag ramsade så gott jag kunde och så ofta som jag bara "fick" ("det ska gå längre tid mellan ramsan än vad ramsan tar att säga"). Hon lät verkligen ledsen så jag gick in efter 10 min och lade ner henne (hon stod upp). Hon började vråla så fort jag gick ut. HÄR var det svårt att tolka (samt avhålla sig från att gå in...)! Arg? Ledsen? Frustrerad? Förvivlad?? 5 min efter ramsan lugnar det ner sig och det är tyst emellanåt. Efter 7 min är det tyst och tre min senare kör jag bekräftelseramsa. (Då hade ca 40 min gått så vi fick ta av marginalkvarten...).
Så här i efterhand tänker jag att jag skulle ha gått in så fort hon lät ledsen, även om hon lyssnade på ramsan (blev tyst, först). Eller?? Jag kanske bara gav dubbla budskap?? (Hon blev mer upprörd, ju...) Och man ska väl backa här också?? Känner mig lite förvirrad av min egna resonemang...
Alltså - ramsan SKA väl räcka som svar (jag märker ju att hon lyssnar, oftast). Så, återigen - när "ber" bebisen om hjälp? Är det = "kris" (ref SHN-boken)?
!OK, så det är ingen större skillnad på själva "läggningen" och ett uppvak, då, som jag förstår det nu.
Jag försöker sammanfatta (säg till om något är fel uppfattat):
Bebisen låter:
- arg: Avvakta. Hon kan inte ta till sig vare sig besked eller påminnelse, måste få reagera färdigt. Arg är inte = fråga.
- ledsen/olycklig: Första dagen/natten, gå in, ge besked, ramsa etc. Efterföljande dagar/nätter: ]. RAMSA! Gå bara in vid KRIS. Ledsen = fråga
Tolkningen av detta är ju det svåra, tycker jag! Är det vid "kris" som bebisen "ber om hjälp"?
Igår em var det knepigt, hon lät riktigt ledsen, plötsigt, efter 10 min joller (efter läggningen), och jag ramsade så gott jag kunde och så ofta som jag bara "fick" ("det ska gå längre tid mellan ramsan än vad ramsan tar att säga"). Hon lät verkligen ledsen så jag gick in efter 10 min och lade ner henne (hon stod upp). Hon började vråla så fort jag gick ut. HÄR var det svårt att tolka (samt avhålla sig från att gå in...)! Arg? Ledsen? Frustrerad? Förvivlad?? 5 min efter ramsan lugnar det ner sig och det är tyst emellanåt. Efter 7 min är det tyst och tre min senare kör jag bekräftelseramsa. (Då hade ca 40 min gått så vi fick ta av marginalkvarten...).
Så här i efterhand tänker jag att jag skulle ha gått in så fort hon lät ledsen, även om hon lyssnade på ramsan (blev tyst, först). Eller?? Jag kanske bara gav dubbla budskap?? (Hon blev mer upprörd, ju...) Och man ska väl backa här också?? Känner mig lite förvirrad av min egna resonemang...
Alltså - ramsan SKA väl räcka som svar (jag märker ju att hon lyssnar, oftast). Så, återigen - när "ber" bebisen om hjälp? Är det = "kris" (ref SHN-boken)?
Mamma till två älsklingar:
Storasyster 9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån.
Lillasyster 20 mars 2010. SM från start.
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån. Lillasyster
20 mars 2010. SM från start.-
ilindstrom
- Inlägg: 2797
- Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56
Hej mumin!
Jag har läst igenom din tråd och funderade lite :-k
Som jag uppfattade det så har du 12,45,1.5,45 och idag blir lilltösen 7 månader. Kanske är det dags att att skära ner eftermiddagsluren till 20 minuter. Då skulle du kunna förskjuta sovtider med en kvart och ändå få ett bra schema, men det kanske du redan gjort?
Om du inte gjort det så är min tanke att då får du en hel kvart till på dig på förmiddagen att busa gärnet. Det kan ibland göra susen plus att nu ligger du rätt mycket plus i totaalsömn per dygn
Om jag var du skulle jag backa. Tösen är nu inget litet spädbarn längre utan hon är stor nog för att klara en hel del själv .
Har hon precis börjat resa sig upp och kan inte ta sig ner igen? Då skulle jag träna hela dagarna på det och när/om hon ställer sig upp när hon ska sova bara hjälpa henne lite, lite så att hon nästan själv lägger sig ner, om du förstår hur jag menar?
Annars är det nu ramsan som gäller. Få den att ta. Om jag var du skulle jag under ett dygn bestämma mig för att nu jäklar ska den sitta. Lägg henne och ramsa ut. Avvakta, lyssna av. Låt henne reagera. Är hon arg, upprörd låt henne vara. Om hon arbetar upp sig ramsa högt och bestämt, ända från magen. Lyssna av. Fortsätt så här tills hon tystnar. Då snabbt på med en bekräftelse. Antagligen protesterar hon då igen. Avakta tills hon tystnar, ge bekräftelse. Fortsätt så tills du får sista ordet. Det är superviktigt. Hon ska få ramsan med sig in i sömnen. Som jag uppfattat det så är det daglurarna som spökar, men om hon vaknar på natten skulle jag göra lika dant. Se bara till så att det inte blir en vana utan det här gäller bara bågot dygn.
Du ska bara gå in vid riktig kris. Och då menar jag verklig kirs. Du känner ända in i benmärgen att nu står jag inte ut längre. Vänta några sekunder till. Om det inte blir lugnare, då är det kris. Hoppas du förstod det där
Här blir det ju lite problematiskt om lillan ännu inte kan lägga sig ner själv. Men det brukar max ta en vecka för de små att lära sig det om man tränar på dagen och då försvinner ju den vargen, eller hur?
Nä nu tycker jag att du hittar fram den där självklara attityden och kör med ramsan så att den sitter. Då ska du se att hon snart sover. Jag tror att det har varit alldeles för mycket undrhållning med en mamma som sprungit in och ut, eller vad tror du?
Kramar
Ida
Jag har läst igenom din tråd och funderade lite :-k
Som jag uppfattade det så har du 12,45,1.5,45 och idag blir lilltösen 7 månader. Kanske är det dags att att skära ner eftermiddagsluren till 20 minuter. Då skulle du kunna förskjuta sovtider med en kvart och ändå få ett bra schema, men det kanske du redan gjort?
Om du inte gjort det så är min tanke att då får du en hel kvart till på dig på förmiddagen att busa gärnet. Det kan ibland göra susen plus att nu ligger du rätt mycket plus i totaalsömn per dygn
Om jag var du skulle jag backa. Tösen är nu inget litet spädbarn längre utan hon är stor nog för att klara en hel del själv
. Har hon precis börjat resa sig upp och kan inte ta sig ner igen? Då skulle jag träna hela dagarna på det och när/om hon ställer sig upp när hon ska sova bara hjälpa henne lite, lite så att hon nästan själv lägger sig ner, om du förstår hur jag menar?
Annars är det nu ramsan som gäller. Få den att ta. Om jag var du skulle jag under ett dygn bestämma mig för att nu jäklar ska den sitta. Lägg henne och ramsa ut. Avvakta, lyssna av. Låt henne reagera. Är hon arg, upprörd låt henne vara. Om hon arbetar upp sig ramsa högt och bestämt, ända från magen. Lyssna av. Fortsätt så här tills hon tystnar. Då snabbt på med en bekräftelse. Antagligen protesterar hon då igen. Avakta tills hon tystnar, ge bekräftelse. Fortsätt så tills du får sista ordet. Det är superviktigt. Hon ska få ramsan med sig in i sömnen. Som jag uppfattat det så är det daglurarna som spökar, men om hon vaknar på natten skulle jag göra lika dant. Se bara till så att det inte blir en vana utan det här gäller bara bågot dygn.
Du ska bara gå in vid riktig kris. Och då menar jag verklig kirs. Du känner ända in i benmärgen att nu står jag inte ut längre. Vänta några sekunder till. Om det inte blir lugnare, då är det kris. Hoppas du förstod det där
Här blir det ju lite problematiskt om lillan ännu inte kan lägga sig ner själv. Men det brukar max ta en vecka för de små att lära sig det om man tränar på dagen och då försvinner ju den vargen, eller hur?
Nä nu tycker jag att du hittar fram den där självklara attityden och kör med ramsan så att den sitter. Då ska du se att hon snart sover. Jag tror att det har varit alldeles för mycket undrhållning med en mamma som sprungit in och ut, eller vad tror du?
Kramar
Ida
Tack Ida för svaret !
). Hon börjar få lite kläm på det, men jag ska se vad jag kan göra för att hjälpa henne lära sig... några tips om gott tillvägagångssätt, någon...?
!Jo, visst är det så att hon inte lärt sig komma ner från stående, brukar få hjälpa henne med det (som en katt i ett träd, liksomHar hon precis börjat resa sig upp och kan inte ta sig ner igen? Då skulle jag träna hela dagarna på det...
). Hon börjar få lite kläm på det, men jag ska se vad jag kan göra för att hjälpa henne lära sig... några tips om gott tillvägagångssätt, någon...?Öh... är rädd att jag inte fattar vad som inte ska bli en vana? Om man inte avvaktar, lyssnar, ramsar vid behov etc, vad gör man då...? Om bebisen ropar/är ledsen även efter något dygn måste man väl göra något?Om jag var du skulle jag under ett dygn bestämma mig för att nu jäklar ska den sitta. Lägg henne och ramsa ut. Avvakta, lyssna av. /.../ Se bara till så att det inte blir en vana utan det här gäller bara något dygn.
Gjorde det idag! Lade extrakvarten innan em-luren, gick rätt bra, hon somnade på 10 min, två påminnelser. Ska utvärdera om en vecka om jag ska lägga mer vakentid på fm, bra förslag...Kanske är det dags att att skära ner eftermiddagsluren till 20 minuter.
Åååh, det är så svååårt! Har läst på någon annan tråd att man ska passa sig för att bekräfta för tidigt också, men "hellre för tidigt än försent", eller hur? Det är väl bara att prova, tuta o köra... Jag har nog varit för försiktig med bekräftelserna hittills, det känns verkligen som att jag (för)stör! Jag har väl väntat ett par minuter eller så, det kanske är för länge...?Fortsätt så här tills hon tystnar. Då snabbt på med en bekräftelse. Antagligen protesterar hon då igen. Avakta tills hon tystnar, ge bekräftelse. Fortsätt så tills du får sista ordet. Det är superviktigt. Hon ska få ramsan med sig in i sömnen.
Mamma till två älsklingar:
Storasyster 9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån.
Lillasyster 20 mars 2010. SM från start.
Storasyster
9 aug 2007. SM från ca 1,5 mån. Lillasyster
20 mars 2010. SM från start.Hejsan.
Vilka lysande svar du har fått av Ida, läs och ta till dig!
//Malin
Vilka lysande svar du har fått av Ida, läs och ta till dig!
Det Ida har skrivit är att du ska "sätta" ramsan alltså du jobbar med ramsan, fram och tillbaka mellan dig och dottern för att upprätta en komunikation, och varför det inte ska bli en vana är för att då när ramsan "satt" sig så kallas det överramsning, men tills dess: JOBBA på med ramsan!Öh... är rädd att jag inte fattar vad som inte ska bli en vana? Om man inte avvaktar, lyssnar, ramsar vid behov etc, vad gör man då...? Om bebisen ropar/är ledsen även efter något dygn måste man väl göra något?
//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
-
ilindstrom
- Inlägg: 2797
- Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56
Hej mumin!
Helt rätt av dig att flytta eftermiddagsluren en kvart om det är den som är mest svårsövd
Bekräftelsen är verkligen superviktig. Om du väntar för länge har hon redan hunnit somna och får inte med sig ramsan in i sömnen. Det är där poängen ligger. Annars kommer hon aldrig fatta vad det är du håller på med. Hon förknippar inte ramsan med sömn. Jag tror att det är där ditt problem ligger, eller vad tror du?
Så arbeta nu med att verkligen få sista ordet. Och personligen har jag slängt på bekräftelsen nästan direkt när bäbis tystnar. Visst protesteras det då ibland, men då får man ju ett ypperligt tillfälle att öva och man är helt säker på att ramsan tar, vad tror du om det ?
Om att ramsan inte ska bli en vana svarade Duggan bra . Kan tillägga att när ramsan väl sitter så ska du inte ramsa i onödan för då vill lillan gärna ha ramsa hela tiden vid insomnande och vid skarvar, och det vill vi ju inte.
Spännande att höra hur det går med ramssättningen. Du rapporterar väl?
Kram
Ida
Helt rätt av dig att flytta eftermiddagsluren en kvart om det är den som är mest svårsövd
Bekräftelsen är verkligen superviktig. Om du väntar för länge har hon redan hunnit somna och får inte med sig ramsan in i sömnen. Det är där poängen ligger. Annars kommer hon aldrig fatta vad det är du håller på med. Hon förknippar inte ramsan med sömn. Jag tror att det är där ditt problem ligger, eller vad tror du?
Så arbeta nu med att verkligen få sista ordet. Och personligen har jag slängt på bekräftelsen nästan direkt när bäbis tystnar. Visst protesteras det då ibland, men då får man ju ett ypperligt tillfälle att öva och man är helt säker på att ramsan tar, vad tror du om det ?
Om att ramsan inte ska bli en vana svarade Duggan bra
. Kan tillägga att när ramsan väl sitter så ska du inte ramsa i onödan för då vill lillan gärna ha ramsa hela tiden vid insomnande och vid skarvar, och det vill vi ju inte. Spännande att höra hur det går med ramssättningen. Du rapporterar väl?
Kram
Ida