Skriker sig hes mitt i natten

[Gäst]

Sonen har nu börjat vakna på natten (har inte gjort det på 3 mån) och ställer sig upp och gråter meddetsamma. Har läst tips:

Lilla ungen som hoppar upp till stående innan du ens hinner ut ur rummet - låt henne/honom stå! Avlyssna utanför, osedd. Den lilla är arg, sur, glad, allmänt förvirrad eller svär som en borstbindare. Tyvärr, inte mycket att göra åt! Budskapet är: på natten händer ingenting, och nu är barnet lagt för natten. (Det budskapet tränger in så småningom, om än inte just i kväll.) Det är inte förbjudet att stå upp, och det är inte förbjudet att reagera. Det som är förbjudet är att bli riktigt, riktigt ledsen. Och trött, vilket brukar hänga samman. Då hör du hur barnet ber om hjälp. Det är också först då hon eller han är mottaglig för hjälp. Så vänta till dess! Lägg tillrätta (då ligger också barnet kvar), tryck till, gå ut, ramsa och bekräfta.

Fattar iaf inte! Han har ännu inte lärt sig lägga sig ner och står där och blir mer och mer hysterisk. Lägger jag honom ploppar han upp igen meddetsamma så det gjorde jag bara två gånger. Jag ramsar men det är så svårt när jag hör hur han blir hesare och hesare ... Det kan inte vara meningen att det ska vara såhär. Det tog en timme i natt, kl 00.30 (så det var inte vargtimmen) och slutade inte förrän han trillade ner till sittande (antar jag, såg ju inte men hörde dunsen) och sedan kunde lägga sig, bli ramsad och slutligen somna. Sedan vaknade han 06.00 (morgon 07) och grät igen. Argt, för att jag inte "kom". Vi sover i samma rum. Är det meningen att jag ska gå ut mitt i natten och ramsa? Det känns som om han aldrig tystnar för att lyssna på mig.

Bävar inför kommande natt när vi ska sova borta.

Vi har ändrat dagsschemat (sedan en vecka tillbaka) och dragit ner på totalsömnen men lurarna fungerar fortfarande inte som de ska. Men vi kör på såklart.

[Gäst]

Han kan sätta sig ner - bara du ger honom chansen och förtroendet att göra att göra det. Då går hela saken snart förbi!

Han ska inte "tystna för att lyssna" på ramsan - han ska "tystna av ramsan"!

Lycka till!

[Gäst]

Jag vet ju att han ska tystna av ramsan men till slut är det väl meningen att vi ska komma dit att jag lyssnar på hans kommentar (fy bubblan vad du är dum som säger att jag ska sova, här, ensam) så att han kan lyssna på mitt svar (nehejdå, jag älskar dig och vill ditt bästa och det är hääärligt att sova ifred)?! Jag ramsar naturligtvis även tidigare men känns inte som om vi kommer någon vart.

Är du verkligen säker på att han kan sätta sig ner??? Är det "förbjudet" att hjälpa honom? Dvs. lägga honom ner. Det verkar ju inte hjälpa å andra sidan.

Behöver lite mer peptalk och hjälp!

[camilla]

Min ena skrotta holl pa sa under en dagslur och en kvallslaggning och sedan gick det bara over, vad jag menar ar att de kanske blir sa till sig av att de kan stalla sig upp osv att de reagerar sa. Emma hann stalla sig upp innan jag hann ut ur rummet men jag lat henne hallas, hon var forst nojd sedan arg och till sist verkade hon ledsen, jag gick in och lade henne ned och solfjadrade och detta med all min kraft for da blev hon verkligen jattearg, kort darefter var hon igang igen och sa holl vi pa tills det var 5 min kvar av 1,5 tim luren, hon fick en marginalkvart att sova pa och sedan korde vi pa som om ingenting hade hant. Pa kvallen borjade det om men denna gang gav hon upp redan efter 20-30 min och sedan dess (1 vecka sedan) har allt funkat som innan och hon staller sig bara upp da hon vaknar efter luren och ar da nojd. Vet inte vad som e korrekt men framforallt sa skall du nog forsoka att inte oroa dig for bnasta lur osv, attityden maste vara att du tror att han skall sova precis som vanligt, det lilla kruxet kan namligen forsvinna lika fort som det dok upp. Angaende att sova borta... jag hade avstyrt det om det vore mojligt, da Emma strulade sa stallde jag in alla aventyr for att komma pa ratt spar igen och 1-2 dagar senare var allt som vanligt.

[Kristin]

Jag skulle gå in och lägga ned och sedan solfjädra. Är det mitt i natten är de ju rätt trötta. Plutten vaknade 05 en morgon och var super glad. Där hjälpte det inte att jag lade ned honom 100 ggr och solfjädrade. Han hoppade upp så fort jag gått därifrån. Han somnade inte om fram till marginalkvart..... Han var förstås aptrött under morgonen, men det gick att hålla honom vaken fram till 09.30. Resten av dagen gick jättebra och DET trodde jag inte.

Plutten har också precis lärt sig ställa sig upp i sängen och nu vet jag att han KAN lägga sig ned.

Kör solfjädern du. Jag kunde få hålla fast rätt hårt faktiskt. Han är stark plutten...

Kram K

[annawahlgren]

Tack, alla

"Vi kör på, så klart" skriver du, och jag undrar - hur kan du köra på, "så klart", om du inte vet vad du ska göra?

Peptalk fixar inte din osäkerhet, dessvärre. Du måste läsa på. Du behöver kött på benen, veta exakt vad du ska göra och varför, och därmed ha Attityden som så självklar som den bara kan vara om man kan sina saker. Jag vet att det är lätt att säga men det är enda vägen. Se "Vill du kura ditt barn - läs detta först": ingen annan kan göra jobbet åt dig, lika lite som någon annan kan köra bilen åt dig om det är du som ska ta körkort

Läser du på noga hittar du säkert också tipset om at tassa ut ur rummet och ramsa utanför, i varje fall under kuren. Barnet störs av din närvaro.

[liw]

Det där huruvida han kan lägga sig ned än eller inte... Även om han inte kan lägga sig ner än så är det helt lönlöst att gå in och "hjälpa" honom om han inte ber om det. Så länge det är arga frågor som ljuder så är det ramsan som ska användas (in i det längsta, solfjädra vid absolut kris). Men om/när det övergår i ledsen gråt är han trött och vill ha hjälp att lägga sig ned, då kan du gå in lägga honom tillrätta, trycka till över lilla ryggen och gå ut med ramsan.

[Gäst]

Linda: Tack! Precis den typ av svar jag sökte.

Anna: "Så klart" - Jag menade ang. dagslurarna. Det strular inte på samma sätt på dagtid och då hittar jag Attityden och vet hur jag ska göra. Det är på natten när han står och skriker sig hes jag blir osäker.

När vi kurade i januari ramsade vi utanför rummet, och gör det fortfarnde på dagtid. Uppfattade det dock som att man kan ramsa från sängen när de första fyra dygnen + uppföljningsveckan väl är avklarade. Att ramsa från sängen har funkat hittills, t.ex. när han vaknat av mardrömmar. Menar du att jag ska ta ett steg tillbaka och ramsa utifrån rummet igen?

Tack alla för ert engagemang.

[annawahlgren]

Låter bra

Sömnen måste "sitta" innan man kan ramsa från sängen i samma rum. Funkade det men sedan inte, får man backa bandet när man märker att man stör, dvs barnet påkallar ens uppmärksamhet eller "underhållning" i stället för att be om hjälp. Då får man återgå till ramsan utanför och ge barnet en chans att vara i fred.

Kanske förstår man det lättast om man ser till sig själv. Ibland kan vi också ha svårt att somna, vakna av mardrömmar, känna oss konstiga till mods - och inte alltid behöver vi exakt samma "program" för att finna balansen igen. Shn-kuren är en process, inte en statisk metod som alltid fungerar likadant och för evigt likadant. Det är därför det är så oerhört viktigt att verkligen lyssna av och försöka förstå vad barnet säger, frågar om, behöver - här och nu, OCH på sikt. En konst men också ett fantastiskt spännande äventyr

[Gäst]

Nattsömnen har funkat super hela helgen. Vaknade 06.30 i morse och grät (var på landet där vi också sover i samma rum), pappa ramsade, sonen lade sig igen efter 10 minuter och låg tyst och "grejade" och somande om. HÄRLIGT!

Dagslurarna funkar allt bättre.

Tack för allt stöd och tips och hjälp.

[annawahlgren]

Bra, bra Glöm nu inte att ägna en och annan tanke åt de andra sjutton bebisarna som behöver dig (OCKSÅ). Liten förebyggande varning alltså för överkoncentration