skriker (länge) om vi inte buffar, vad gör vi för fel

[cissii]

Hej

Jag vet faktiskt inte vad det berodde på egentligen. Jag tror kanske att vi inte betingade ramsan som vi skulle, utan gick för fort fram och backade för mycket. Men attityden betyder så otroligt mycket, mer än man tror.
Vet du att ramsan har jobbats in, dvs ni har fått tystnad till följd av ramsan. Då är det backa som gäller, både med verktygande och mentalt.

Tänk om man visste vad man sysslade med!!

Mitt bästa råd om man känner så är att läsa andras trådar på samma problem, man lär sig och fattar massor på det.

[tunalexi]

ja så känns det verklingen imellanåt. Jag började kuren i fredags, ja för en vecka sen och då tog jag både nätter och dagar själv eftersom sambon inte trodde på kuren eller pallade höra honom skrika
Det började med en kaos- natt följt av en perfekt natt (nästan).
Sen fortsatte veckan med att jag tvivlade på mig själv och det blev nästan pannkaka av allt.
Jag tog nya tag med hjälp av min tråd här inne och kom på rätt köl igen.
När dottern kom hem från sin pappa (vi är skilda sen 3,5 år tillbaka) så vändes allt upp och ner och sen dess har jag heller inte skrivit på min tråd....

Vi har sprungit mellan rummen och skrik och kräkningar så då gav jag upp.
Jag höll på tidsrutinerna men ramsandet och buffning mm blev upp och ner då jag flick släppa sonen för att assistera dottern som hostar slem så hon kräks Där är vi nu typ. Men nätter då han vaknar hela tiden och man vagnar på (vi har lagt honom i vagnen nu istället för sängen som vi började med) under natten så nu är vi i den onda cirkeln att han inte somnar eller sover om man inte gungar vagnen

Idag tog sambon över ( som för en gångsskull är hemma vid läggning) och vi började hårt med Solfjädern i ca 20 minuter. Han skrek konstant men tystnade och sambon ramsade sig ut när han lugnat sig.
Han har vaknat två gånger efter det (jag har ej vart hemma själv) och då har han gått in igen och buffat en gång och sen solfjädrat igen c.a 5 minuter och ramsat sig ut.
Sista gången med osäkerhet då sonen kanske kanske skulle somnat själv efter att alla pruttar kommit ut hihi!

Det jag undrar nu är hur vi går vidare.....
Rätt: Vi avvaktar och lyssnar av skriket. Är det arg så får han hålla på ett tag tills det avtar? Är han ledsen likaså? och sen ramsar vi ut?
Buffning och aolfjädern är endast i kris och då om han fastnat i sitt klagande eller skrikande?? (Han är 4 månader)

Vi sover i samma rum, ska vi gå ut med ramsan och sen smyga in och lägga oss igen eller hur är bäst? Han sover i vagnen nu som står nära sängen- ingen vagning?

Många frågor! Hoppas nån har tid

P:S Är det okej att man skriver i nån annans tråd eller ska jag egnetligen ta upp det i min egen?? Krånglar jag till det....isåfall kan jag kopiera detta till min tråd "Får man ge upp"..... D:S

TACK!

[duggan]

Hejsan!

Du kan börja med att introducera solfjädern vid läggning så där bara för att markera, solfjädern är ett overderligt verktyg, mycket bättre en buffning. Enligt mig så bör man lägga bort buffningen så fort som möjligt, men det är min personliga åsikt!

SHN-kuren är en process och dom ömma måste kunna backa för att liten ska kunna göra framsteg, och glöm inte en stor skopa tålamod. Och JA attityden är A och O, så är det bara. Så jobba på den och känn lugnet, du ska lära liten hur det går till här i världen, på natten sover folk som grisar och mamma vaktar vargen. Punkt, sov så gott!

//Malin

[nybörjare]

Nu börjar jag om med frågande för att verkligen få ordning på situationen. Alltså, vid varje läggning skriks det, ibland mer ibland mindre. Skrikandet börjar ibland direkt när hon nuddar madrassen, ibland först när jag bänder ner huvudet som hon inte vill lägga ner. Det känns som skrikandet håller på längre och längre, nu kan hon hålla på upp till 30 minuter, hon vaknar dessutom upp ofta på dagslurarna nu.

Läggningarna går till så att vi skojar med henne, går in med henne i sin säng, lägger tillrätta, lägger solfjädern några sekunder, sedan ramsar vi ut. Sen avvaktar vi länge och säger oftast inget före bekräftelse. Då vaknar hon upp igen och skriker med förnyade krafter. Så kan det bli några gånger. Men sedan har hon förrut sovit sina pass, sista två dagarna har hon däremot inte sovit länge utan vaknar efter cirka 30 minuter och gallskriker.

När vi ramsar blir hon oftast lite lugnare men låter fortfarande sedan har hon snart skrikit upp sig igen. Samma sak nu när hon vaknar på dagarna. Vi har försökt både att vara tysta och ramsat, går ungefär lika dåligt båda.

Vad ska jag göra? Ska jag ramsa oftare, ska jag börja gå in och lägga solfjäder som hon inte uppskattar. Sätta på mig hörselskydd vill jag inte göra

HJÄLP!!

[duggan]

Hejsan!

Tystnar lilla fröken när ni ramsar er ut? För är det så att hon tystar på ramsan så är det dags att slopa bekreftelsen, för om hon försöker sova så bli hon ju förbaskad på er när ni påminner när hon faktiskt redan håller på!

Var sover hon dagslurarna, hur bemöter ni uppvaken?

//Malin

[nybörjare]

Hittils har vi som sagt bara lagt till rätta, hon vägrar lägga ner huvudet, då börjar skriket, solfjädrat som markering (ännu argare) och gått ut med ramsa. Vid ramsan är hon precis lika arg som innan. Ibland lugnar hon sig efter vi slutat med ramsan, känns som hon vill ha sista ordet, ibland lugnar hon sig inte förräns efter några minuter. Hon pendlar mycket mellan gnöl, arg och ledsen. Läser vi därimot ramsan efter ett tag när hon är ledsen, alltså inte på utvägen, då lugnar hon sig oftast. Så det känns som hon fattar ramsan.

Vi provade idag att gå tillbaka några steg (många steg). Hon har egentligen fått klara sig själv hela tiden. Endast någon gång har vi påmint, annars bara bekräftelse precis innan sömnen infaller. Så idag buffade vi några tag som markering för att hon skulle fatta att hon skulle sova, sedan solfjädrade så hon var lugn i kroppen sedan ramsade vi ut. Det hela tog bara några minuter. Hon var lugnare än vanligt efter det. Dessutom så påminde vi lite oftare än förrut.

Det här kanske var jättedumt men vi kände att vi var tvugna att göra något för det kändes som vi körde skrikmetoden här. Vilket jag vet att detta förhllningssätt går ut på.

Ska lägga till att när hon vaknade på ett dagspass flera gånger så ramsade vi bara för då tar ramsan.

Har vi gjort bort oss? Hur går vi vidare?

[nybörjare]

Glömde skriva att hon sover i samma säng även på dagarna. Bor tyvärr på ett ställe där man inte kan gå ut med barnvagn på vardagarna.

[nybörjare]

Nu blir det många inlägg. Men jag måste rätta mig. Jag fick inte med "inte" när jag skrev att vi hade skrikmetoden här. Jag menade självklart att jag vet att detta förhållningssätt INTE går ut på att det ska skrikas till sömns.

[duggan]

Hejsan!

Vad säger hon om ni bara gör en slarvig tillrättaläggning och ramsar er ut? Min kille har protesterar vilt om jag har försökt bry mig i vilken sovställning han ska ta, men lägger jag bara tillrätta lite så där och går så är han så nöjd så nöjd och somnar fort.

//Malin

[nybörjare]

Hon säger inget direkt om vi bara lägger ner henne och rättar till armar och benen, det är just huvudet som irriterar henne. Ibland slutar hon skrika när vi går ut och släpper huvudet och börjar först skrika efter någon minut, ibland skriker hon direkt och ihållande.

Jag har nu provat att solfjära henne lite längre innan jag går ut. Medan jag står där tänker jag bara på min andning, långa djupa andetag. Igår fungera det jättebra , tyvärr inte riktigt lika bra idag. Kanske borde prova och se vad hon gör om jag bara lägger ner henne slarvigt som du sa.

Vi har ytterligare några problem kvar. Hon sover jättedåligt lunchpasset. Hon ska egentligen sova 1,5 h. Men hon sover bara ca. 30 minuter. Det tar ungefär 30minuter för henne att somna (ganska arg dessa minuter) sedan när hon väl somnat vaknar hon upp efter 30 minuter, skriker och gnäller omvartannat tills jag "väcker" henne när tiden är ute. Jag har provat att vara både tyst och låta henne själv sköta insomnandet och påmint henne. Hon tystnar när jag ramsar sen blir hon bara argare. Ska jag korta ner passet eller fortsätta ett tag till?

Ett annat problem är att hon börjar vakna upp runt 3 sedan vaknar hon upp oftare och oftare och längre och längre perioder fram till ca 6 då hon börjar bli vansinnigt arg och stundtals ledsen. Slutar med att vi tagit upp henne halv 7 varje morgon förutom i morse, då sov hon till 6.45. Vi har tidigare nätter låtit henne sköta sig mer själv, bara gjort någon pangramsa någon gång under vargtimmen. I natt gjorde jag nog en ramsa var 5 - 10 minut från kl. 5. För hon gnäller till, jag ramsar hon gnyr lite och somnar om. Kommer hon då lära sig att somna om själv tillslut eller ska jag backa. Hon vakna inte så här ofta första veckan. Känns som det gått utför sista 4-5 dagarna.

Det här är inte lätt så jag är mycket tacksam för all hjälp jag får!!

[duggan]

Hejsan.

Jag gör själv så att uppvak före vargtimmen för barnet sköta så långt det går själva. Jag vill att du ska minna att SHN är en process en del saker tar sin tid, så ha förtröstan!

Här kommer lite tips på förtidiga uppvak på morgonkvisten:

1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna (inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter hon? Om hon blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter henne sedan vara. Om hon fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills hon blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropaprna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick samma tid varje morgon, stäng av den och gör GLAD morgon.

2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hennes protester, sätt på musik utanför hennes rum i en volym som överröstar hennes protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hennes protester avtar. När hon tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.

3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hennes protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör hon att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på dottern. Kryp i säng igen när hon somnat. Gör som ovan med glad morgon.

Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover hon nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara dotterns frågor på ett betryggande sätt som ger henne signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".

//Malin