Hej igen!
Nätterna går toppenbra! Och har så gjort hela tiden. Den ramsan funkar alltid bra. Vi har nu haft några nätter då Albin vänt sig till rygg och blivit heligt förbannad, men eftersom vi har en vagn som gnisslar ordentligt när han ligger på rygg och sprattlar har vi vetat att det varit läge att gå in och vända och han har nästan somnat om halvvägs tillbaka på mage.
Dagarna går katastrofdåligt känns det som, och då särskilt sista luren. Efter att vi kämpat med sista luren i ca 3 veckor utan att han fixade att sova 1,5 h mer än ett par tillfällen (bl a i bil, men även då krävdes en ramsa efter 45-minutersskarven) gav vi upp och ändrade till 45 minuter.
Schemat är nu följande:
sover natt 19-07 (12 h)
08.45-9.30 (45 min) - ute, mage, vagn (men 3 ggr/vecka i bilstol pga dagislämning)
11.15-12.45 (1,5 h) - ute, mage, vagn
15.15-16 (45 min) - ute, mage, vagn
Han är jättejättetrött inför sista luren och det känns som om han skulle behöva sova 1,5 h men efter de tre första veckorna var jag ett större vrak än någonsin efter att ha lyssnat på hans skrik när han vaknat i skarven. Jag kände bara att jag måste ju göra så fel eftersom jag inte får honom att somna om.
Vi har även problem med lur 2 som fortfarande är 1,5 h.
Till en början körde vi lur 2 och 3 inne med syfte att träna in dagramsan och att undvika att han fick ligga blött när det är så kallt ute (mycket skrik innan säker sovare=mycket dreggel och blött). Efter ca 3 veckor började vi köra alla lurar ute för att jag helt enkelt inte orkade med skrik och ramsande längre. Tänkte att det var lättare ute när man kan vagna istället för att ramsa. Men det blir ju lätt att fastna i vagnandet.
Insomnandet är nästan aldrig ett problem, men när Albin vaknar i en skarv är det nästan hopplöst att få honom att somna om. När vi kört inne med ramsa har det i regel blivit 30-45 minuters intensivt skrikande varvat med påminnelser och besked. Men han lugnar sig aldrig!!! Inte minsta reaktion på ramsan. Så fort jag slutat dra vagnen börjar han skrika på samma nivå som innan och det är knappt han hinner andas emellan. Han låter helt förtvivlad

. Jag kan då inte låta bli att gå in igen för att lugna och när 15 minuter återstått av luren har jag plockat upp honom mitt i ett vagntag (för han ska ju aldrig lyftas skrikande och i vagntaget är enda chansen jag har).
Jag vill så gärna få dagramsan att ta! Det är ju inte alltid det går att lägga utomhus i vagn och jag vill ju ha lite flexibilitet. Men hur ska jag göra? Nu är det en månad sen vi startade kuren. Det känns inte som om jag kan backa när han skriker upp sig så och låter som om hela världen rasar över honom. Han låter inte arg.
Har ännu inte prövat med klassisk musik. Den jag har hemma är allt annat än lugn - tar gärna emot tips på en specifik cd att köpa.
Vi har inte mörkt i rummet när han sover inne dagtid. Men är alltid noga med skrattet och kör för övrigt som inför nattläggningen, dvs ner i vagnen, lägger tillrätta med kort solfjäder, tre snabba vagntag och skak i sidled och sen ut med dagramsan.
Känner mig grymt låst vid att ha ett dagschema även om jag inte tror att alternativet skulle fungera. De dagar vi är hemma är det toppen, men jag har avstått en massa saker eftersom det inte funkar att åka bil med Albin på hans vakentid och ska jag t ex till jobbet och hälsa på funkar det inte att vara kvar där hela hans vakentid (de andra behöver ju jobba

) så alltså åker jag inte dit alls. Något tips?
Så ett par korta frågor:
Hur länge till ska mattillfällena vara utsträckta till en timme? Och hur långa ska de vara sen?
Fungerar solfjädern som verktyg innan buffningen är införd? (vi gör solfjädern innan vi vagnar)
Hur blir det när vi går över från vagn till spjälsäng och buffar istället för vagnar? Kommer det att ta 20 alt. 45 min första gången vi buffar trots att vi kurat med vagning?
Hoppas hoppas att vi ska kunna få hjälp med att få dagramsan att ta!
Kram Frida
Mamma till Albin (070718), kurad nov -07 och Tilda (050128), kurad maj -05.