Du har fått fantastiska svar. Konkreta, konstruktiva, suveränt instruerande och kunnigt peppande
Tack, duggan
Men vad gör du
Ser du hur hårt du jobbar på att faktiskt återgå till det sömnlösa elände du hade förut - för det hade du ju
Men den får inte misshandlas, förstår du
Så börja med att bestämma dig. Du tror att hon gråter i två timmar därför att hon är olycklig. Och då är det så synd om DIG, som så gärna vill trösta och gosa och söva henne i famnen, hoppa över tvåtimmarsluren och Gud vet vad
Någon Attityd av Självklarhet kan du naturligtvis aldrig uppbringa så länge du på allvar tror att det är synd om henne, när du försöker ge henne den kanske finaste gåva en människa kan få: god sömn för livet. Här ser du till dina egna intressen, inte alls till lilla barnets - förlåt att jag säger det, men hon är verkligen inte betjänt av dina orosvargar
Du har fortfarande nätterna, och dem är du säkert tacksam för. Men tro mig, om du inte rycker upp dig och styr upp dig och skärper dig, blir du mycket snart blåst på nätterna också (och igen). För din lilla älskling nöjer sig inte med att du inte vet vad du gör utan hela tiden - på dagarna, när du är vaken och inte njuter din egen goda nattsömn! - signalerar FARA.
Du är på tröskeln till uppföljningsveckan och har redan miljoner farhågor för framtida resor och förändringar och hit och dit - det är sorgligt att läsa
Nu har jag grälat. Var snäll och lyssna