Jag skulle så gärna behöva lite stöd och coachning i detta uppdrag!
E är mitt första barn, och han har sovit dåligt ända från början. Nu är han ett år, och han vaknar fortfarande 5 -10 ggr per natt. På BVC - som vet att han har sovit dåligt ända från första början- erbjuder de nu 5 minuters metoden eller medicinering. Jag sitter här med tårar i ögonen för jag VILL ingendera- jag vill ju att SHN ska fungera. Tyvärr, tyvärr så upptäckte jag Annas underbara bok med sina handfasta råd inte förrän E var 8 månader. Jag prövade då, och det har blivit bättre, men nådde inte ända fram. Nu behöver jag hjälp, med den självklara attityden, och att få feedback.
Har köpt boken SHN och läst på.
Tilläggas kan att han precis har börjat dagis- någonting som jag heller inte egentligen ville, men inte kunde formulera. Efter att ha läst här på forumet är jag fast besluten om att hitta något annat alternativ, men jag måste få ordning på min sons sömn först- för bådas vår skull.
Jag hoppas på stöd och tackar er alla som jobbar här för det jobb ni lägger ner- det har redan betytt mycket för mig!
/E-jay
Jag ska börja kura min son inatt- jag behöver stöd..
-
fjällström
- Inlägg: 487
- Blev medlem: lör 25 mar 2006, 20:26
- Kontakt:
ge inte upp!
Måste bara peppa dig att forsätta kämpa 
Vi gav upp för ett ögonblick varpå allas tillvaro totalt rasade samman här hemma 
Vi har nu efter tre sömnlösa månader bestämt oss att nu gäller det 
sömn på nätterna eller familjen faller sönder och samman 
Vi beslutade oss för sömn på nätterna 
Har just genomfört första natten på kuren och känner mig enormt peppad och påläst denna gång 
Nu ska här sovas
Iblad kan det kännas som barnmisshandel när lilla barnet står i sängen och skriker på mamma
Men jag har kommit fram till att det är ännu mera barnmisshandel att inte hjälpa det stackars barnet att komma till ro och njuta av nätterna Sömnen är livsviktig, både för stora och små Ska vi orka möta motvind och motgång måste vi i allafall få sova på nätterna 
Vi har 1000 gånger blivit rekomenderare 5-minuters metoden och det har även kommit på tal om medicinering. Men inget tilltalar oss. Vi vet att sånt inte ska behövas. SHN är ett "barnvänligt" sätt att lära de små att sova gott om nätterna
Vi kan väl kämpa tillsammans du och jag
Vi gav upp för ett ögonblick varpå allas tillvaro totalt rasade samman här hemma Vi har nu efter tre sömnlösa månader bestämt oss att nu gäller det sömn på nätterna eller familjen faller sönder och samman Vi beslutade oss för sömn på nätterna Har just genomfört första natten på kuren och känner mig enormt peppad och påläst denna gång Nu ska här sovas Iblad kan det kännas som barnmisshandel när lilla barnet står i sängen och skriker på mamma
Men jag har kommit fram till att det är ännu mera barnmisshandel att inte hjälpa det stackars barnet att komma till ro och njuta av nätterna Sömnen är livsviktig, både för stora och små Ska vi orka möta motvind och motgång måste vi i allafall få sova på nätterna Vi har 1000 gånger blivit rekomenderare 5-minuters metoden och det har även kommit på tal om medicinering. Men inget tilltalar oss. Vi vet att sånt inte ska behövas. SHN är ett "barnvänligt" sätt att lära de små att sova gott om nätterna
Vi kan väl kämpa tillsammans du och jag
Mamma till två underbara, underbart envisa flickor 
Sara 0507 och Elin 0702
Sara 0507 och Elin 0702
Hej och välkommen 
Såklart ska vi hjälpa dig allt vi kan här, för att komma tillrätta med gossens sömn
Först och främs vill jag säga, att det är superviktigt att du är påläst upp till tänderna, och hela tiden har målet - den goda sömnen - framför ögonen, även när det går tungt, för det gör det ibland!
Så än en gång välkommen, och fråga på om du har funderningar, vi är MÅNGA här som försöker hjälpa till så gott vi kan
Lycka till i kväll nu, det här kommer att gå fint
Kram Mia
Såklart ska vi hjälpa dig allt vi kan här, för att komma tillrätta med gossens sömn
Först och främs vill jag säga, att det är superviktigt att du är påläst upp till tänderna, och hela tiden har målet - den goda sömnen - framför ögonen, även när det går tungt, för det gör det ibland!
Så än en gång välkommen, och fråga på om du har funderningar, vi är MÅNGA här som försöker hjälpa till så gott vi kan
Lycka till i kväll nu, det här kommer att gå fint
Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)-
fjällström
- Inlägg: 487
- Blev medlem: lör 25 mar 2006, 20:26
- Kontakt:
glömde säga...
Glömde säga att jag själv hade svårt att komma ihåg vilken ordning man skulle göra allt, så jag skrev hållpunkter och slapp på så sätt bläddra i boken mitt i natten när jag blev osäker på hur jag skulle bemöta lillans frågor.
Ex. Lägg tillrätta buffa gå ut med ramsan avvakta och lyssna påminn med ramsa gå in och upprepa om barnet skriker upp sig osv... Det kändes tryggt att snabbt kunna ge henne de rätta beskeden
Ex. Lägg tillrätta
buffa gå ut med ramsan avvakta och lyssna påminn med ramsa gå in och upprepa om barnet skriker upp sig osv... Det kändes tryggt att snabbt kunna ge henne de rätta beskeden Mamma till två underbara, underbart envisa flickor
Sara 0507 och Elin 0702
Sara 0507 och Elin 0702
Peppar varann!
Åh, TACK så mycket Mia och Fjällström! Det känns redan mycket bättre! och jag tycker det vore super-bra om vi kunde parallel-kura , Fjällström! Är du nu på Natt 2?
Själv är jag på natt 1, som sagt. Nu är kl 19.09 och han sover... Började 18h45, eftersom han var så supertrött tog jag till marginalkvarten. Jag måste säga att det är en helt annan sak att kura denna gång. Dels känner jag honom bättre, och hans skrik. Anna hade helt rätt i sin bok- när vi kurade honom första ggn vid 8 månader så hade jag nog aldrig hört honom skrika så mycket, eftersom jag var snabbt där med antigen bröstet eller famnen. Det gjorde att jag inte kunde liksom vänta ut honom - jag hade inte tålamodet, eller kanske bara modet, slätt.
Nu är det annorlunda- jag känner honom bättre, och jag VET att detta gör jag inte för att vara snäll mot mig, eller elak mothonom- detta är för oss BÅDA- det är livsviktigt, faktiskt! Så jag är mycket mera --- självklar, kanske
Efter förra kuromgången slutade jag aldrig med buffandet och ramsan och rutinerna är mycket välinarbetade nu, det var bara det att jag aldrig backde ut ur rummet. Så varje gång han vaknar (jag menar vaknADE, för nu är det ju slut på det ), så behövde han mig o mitt buffandet för att komma till ro igen. Den ljusa sidan är att jag nu är KUNG på att ramsa och buffa , och rutinerna är som sagt innötta i ryggmärgen.
Vilken bra idé med "fusklappen"!- jag snodde den rakt av, och sitter med den här framför mig. Och det där med påläst- Japp. jag har suttit och bockade av allt, som vi har förberett. Och faktiskt använde jag lite visualisering- det låter flummigt men funkar bra för mig. Som att köra filmen i huvudet - och kunna backa och göra om. Man kommer på saker, som att- jag vill släcka lampan först, sen lägga ner honom, då måste jag fixa så att jag når den med honom i famnen etc. Det gör det hela lite smidigare.
Lite Moment 22 det här med sömnen- det är ingen match att lägga en plan, förbereda och sedan genomföra med stil- om man är UTSÖVD
Så. Nu ska jag passa på prata lite med min man- jag hör av mig om processen!
kram
edijay
, Fjällström! Är du nu på Natt 2?Själv är jag på natt 1, som sagt. Nu är kl 19.09 och han sover... Började 18h45, eftersom han var så supertrött tog jag till marginalkvarten. Jag måste säga att det är en helt annan sak att kura denna gång. Dels känner jag honom bättre, och hans skrik. Anna hade helt rätt i sin bok- när vi kurade honom första ggn vid 8 månader så hade jag nog aldrig hört honom skrika så mycket, eftersom jag var snabbt där med antigen bröstet eller famnen. Det gjorde att jag inte kunde liksom vänta ut honom - jag hade inte tålamodet, eller kanske bara modet, slätt.
Nu är det annorlunda- jag känner honom bättre, och jag VET att detta gör jag inte för att vara snäll mot mig, eller elak mothonom- detta är för oss BÅDA- det är livsviktigt, faktiskt! Så jag är mycket mera --- självklar, kanske
Efter förra kuromgången slutade jag aldrig med buffandet och ramsan och rutinerna är mycket välinarbetade nu, det var bara det att jag aldrig backde ut ur rummet. Så varje gång han vaknar (jag menar vaknADE, för nu är det ju slut på det
), så behövde han mig o mitt buffandet för att komma till ro igen. Den ljusa sidan är att jag nu är KUNG på att ramsa och buffa , och rutinerna är som sagt innötta i ryggmärgen. Vilken bra idé med "fusklappen"!- jag snodde den rakt av, och sitter med den här framför mig. Och det där med påläst- Japp. jag har suttit och bockade av allt, som vi har förberett. Och faktiskt använde jag lite visualisering- det låter flummigt men funkar bra för mig. Som att köra filmen i huvudet - och kunna backa och göra om. Man kommer på saker, som att- jag vill släcka lampan först, sen lägga ner honom, då måste jag fixa så att jag når den med honom i famnen etc. Det gör det hela lite smidigare.
Lite Moment 22 det här med sömnen- det är ingen match att lägga en plan, förbereda och sedan genomföra med stil- om man är UTSÖVD
Så. Nu ska jag passa på prata lite med min man- jag hör av mig om processen!
kram
edijay
dag 1
Det GICK bra!!!!! Han har visserligen vaknat lika många gånger som vanligt, men har blivit tröstad omedelbart av beskedet-- 
Nu på morgonen är han pigg och glad- när han annars är rätt morgontrött och sur. *suck* . Nu ska jag verkligen inte vika av- jag vet att det kommer att komma svåra nätter- kanske inte inatt, men någon gång, och då gäller det att ta djupa andetag och minna sig sig själv om det går över, det blir bättre, det är VÄRT det!
Okej-nu ska jag jobba på här hemma, och så ser jag med bävan fram emot inatt. jag ser fram emot det med viss förtröstan också, nu faktiskt. nu när jag vet att det går.
/e-j
Nu på morgonen är han pigg och glad- när han annars är rätt morgontrött och sur. *suck* . Nu ska jag verkligen inte vika av- jag vet att det kommer att komma svåra nätter- kanske inte inatt, men någon gång, och då gäller det att ta djupa andetag och minna sig sig själv om det går över, det blir bättre, det är VÄRT det!Okej-nu ska jag jobba på här hemma, och så ser jag med bävan fram emot inatt. jag ser fram emot det med viss förtröstan också, nu faktiskt. nu när jag vet att det går.
/e-j
-
fjällström
- Inlägg: 487
- Blev medlem: lör 25 mar 2006, 20:26
- Kontakt:
bakslag
Hej!
Jag har nu gått in på natt tre och då kom ett litet bakslag.. 30 minuter tog det innan mamma fick sista ordet Du kan läsa min tråd "här ska sovas", där berättar jag om vår kur
Roligt att du känner dig mera på G denna gång Vi får tänka att vi gör det för vår egen och främst för barnens skull
Jag har nu gått in på natt tre och då kom ett litet bakslag.. 30 minuter tog det innan mamma fick sista ordet
Du kan läsa min tråd "här ska sovas", där berättar jag om vår kur Roligt att du känner dig mera på G denna gång
Vi får tänka att vi gör det för vår egen och främst för barnens skull Mamma till två underbara, underbart envisa flickor
Sara 0507 och Elin 0702
Sara 0507 och Elin 0702
3.e natt
--Den tredje natten gick också bra! Över förväntan, alltså. jag var lite orolig för att det var min man som skulle köra den, och han var INTE lika påläst som jag, men det gick bra som sagt och sonen sov den längsta sträckan i sitt liv- 6 timmar i sträck!! (Vilket är förfärligt egentligen, att han är så gammal innan han får sitt sömnbehov tillfredställt - men nu blickar vi framåt!). Han vaknade vid 2-tiden och gnällde, till slut gick min man in, och då visade sig att han trassalt in sig i lkananen. Sen somnade sonen om och vaknade til lvid 5, somnade på ramsa och så väckte vi honom kl 7. Va??? 
Jag kunde stiga upp, duscha, klä på mig, äta frukost.ochSEN ta upp honom. Jag ä rfortfarande i ett llyckorus och kan knappt tro det. Oj vad jag ska ringa min BVC ksöterska och säga att hon ska berätta om SHN också- det kanske inte passar alla, men det FINNS alternativ till 5 mm eller Tehralen, och folk borde få veta det.
Nu sover sonen middagslur- nu ska jag njuta av förutsägbarheten i mitt nya liv! (Det enda som man inte kan se är väl när bakslagen kommer...)
kram
E-jay
- men nu blickar vi framåt!). Han vaknade vid 2-tiden och gnällde, till slut gick min man in, och då visade sig att han trassalt in sig i lkananen. Sen somnade sonen om och vaknade til lvid 5, somnade på ramsa och så väckte vi honom kl 7. Va??? Jag kunde stiga upp, duscha, klä på mig, äta frukost.ochSEN ta upp honom. Jag ä rfortfarande i ett llyckorus och kan knappt tro det. Oj vad jag ska ringa min BVC ksöterska och säga att hon ska berätta om SHN också- det kanske inte passar alla, men det FINNS alternativ till 5 mm eller Tehralen, och folk borde få veta det.Nu sover sonen middagslur- nu ska jag njuta av förutsägbarheten i mitt nya liv! (Det enda som man inte kan se är väl när bakslagen kommer...)
kram
E-jay
-
Fjällfolket
..
ja nu blir jag tårögd också - ni gör ett så stort och viktigt arbete på detta forum som ger så mycket av er själva. Som sagt- det tar tid nu att befästa dessa goda vanor, och jag räknar med att behöva er hjälp igen , men jag tacker ändå nu
TACK! för hjälpen
e-jay
- ni gör ett så stort och viktigt arbete på detta forum som ger så mycket av er själva. Som sagt- det tar tid nu att befästa dessa goda vanor, och jag räknar med att behöva er hjälp igen , men jag tacker ändå nuTACK! för hjälpen
e-jay
Fortsättningen...med nya frågor : )
Ville bara berätte lite hur det går för oss. Det går ganska bra- vi hade två nätter i förra veckan (uppföljningsveckan) som var något av bakslag, men sedan har det gått fint. Han somnar i sin säng, det är oftast lite gnöl- två till rte gånger per natt, men han somnar oftast på ramsan då. Morgnarna är det lite sådär med- det är svårt att få honom lugn så att vi kan ta upp honom...
Till min fråga- som vi har det nu är SÅ mycket bättre än vi någonsin har haft, så detär man ju så tacksam för. Men- ska man vänta sig att det blir bäätre? Kan det tänkas att det är någto vi gör som gör att han inte sover bättre? Vet ni vad, jag tror helt enkelt att jag får börja föra loggbok igen , så att jag ser konkret vad det är som händer. Och så ska jag läsa på igen i frågesektionen på SHN.
Uppstramning!
/edijay
Till min fråga- som vi har det nu är SÅ mycket bättre än vi någonsin har haft, så detär man ju så tacksam för. Men- ska man vänta sig att det blir bäätre? Kan det tänkas att det är någto vi gör som gör att han inte sover bättre? Vet ni vad, jag tror helt enkelt att jag får börja föra loggbok igen , så att jag ser konkret vad det är som händer. Och så ska jag läsa på igen i frågesektionen på SHN.
Uppstramning!
/edijay