Eftersom han är ganska tung så blir det ju jobbigt att hålla i honom när han far omkring, men han tycker att det är så kul och man kan riktigt se stoltheten i hans ögon när han spänner hela kroppen, stel som en pinne, och STÅR upp!
Nåväl.. Hoppgungan monterades upp i morse och premiärturen blev helt fantastisk!!
Hela hans lillla runda ansikte lyste upp som en sol när han kände svikten i gungan. Och när han fattade att det inte var jag som höll i honom utan att han styrde själv....!! Blicken var obetalbar!! Vilken stolthet och vilken lycka!
Med ett stort glädjetjut studsade han igång å stampade med fötterna och snurrade runt och skrattade!
Finns det något bättre än att se sitt barn alldeles överlycklig? Man blir alldeles varm i hjärtat!