Jag kan inte lugna honom

[stinky]

Hej alla!
Jag har kurat min son Totto 6½ månad i 7 nätter/6 dagar. De tre sista nätterna har fungerat riktigt bra, men jag har ett stort problem. Varje morgon vaknar han för tidigt, ungefär 6.20 (7 är det morgon). När han börjar gnälla ger jag honom en hög, bestämd ramsning. Han fortsätter gnälla, skrika, ibland tyst i några sekunder för att sedan ta nya tag och bli ännu argare/ledsnare än innan. Jag ramsar efter kanske 5 minuter igen, men det blir bara värre och värre ju längre tiden går, När klockan är 6.45 går jag in till min, nästan hysteriskt skrikande, lilla gullunge. Jag buffar för att försöka lugna honom, ramsar och buffar, men det går inte. Jag kan inte!! Det slutar med att jag tar upp honom snabbt som ögat när han hämtar andan, men han fortsätter alltid skrika när han kommer upp i min famn. Jag ger honom bröstet på en gång och då tystnar han. Detta känns inte bra! Vad ska jag göra? Hjälp!
/stinky

[Jemma]

Hej Stinky och alla andra!

Vi har EXAKT samma problem och det känns så hemskt. Ellen snart 7 1/2 månad vaknade imorse 5.45 (som vanligt den senaste tiden) och jag ramsade men hon bara vaknade till ordentligt, reste sig i spjälsängen och började gråta på en gång. Jag håll mig undan (svårt men jag hade bestämt mig) och gjorde som jag läst överallt, satte på HÖG musik (till alla grannars stora fasa, det är ju lördagsmorgon, jag bara väntade att någon skulle banka på dörren och klaga), jag lät duschen rinna, fönade håret trots att det var torr t , ropade högt till min man, tömde diskmaskinen med så mycket ljud som bara är möjligt osv osv. Men Ellen bara skrek värre och värre och värre tills det pågått till 6.45 och jag inte klarade mer utan tog upp henne med marginalkvart. Hon var sedan länge olycklig och håglös, ville inte äta ordentligt vid frukost 8.30 och har liksom tappat något. Hon var världens glupskaste, goaste och gladaste lilla busa ännu för 5 dagar sedan. HJÄLP!

[stinky]

Hej Jemma!
Tråkigt att du har samma problem som jag . Hoppas att vi får någon bra hjälp under dagen!
/stinky

[annawahlgren]

När klockan är 6.45 går jag in till min, nästan hysteriskt skrikande, lilla gullunge. Jag buffar för att försöka lugna honom, ramsar och buffar, men det går inte. Jag kan inte!! Det slutar med att jag tar upp honom snabbt som ögat när han hämtar andan, men han fortsätter alltid skrika när han kommer upp i min famn.

Nu har sign. Jemma rapporterat på andra trådar efter att ha fått vägledning som uppenbarat ljuset i tunneln så läs dem Och måtte de hjälpa dig att jaga ut vargflocken (din egen), anlägga den lugna - och lugnande - Attityden av Självklarhet och gå samma väldigt trevliga väg som hon

För det kan du.

1. Lilla Totto kan tro att han är utsövd, fastän han inte är det (än). Han ställer frågor. Har morgonen kommit nu 2. Han kan också anfäktas av oro för vargen. Är det någon där Kommer vargen och tar mig nu 3. Han kan också vara sk-tförb-d - han VILL sova (somna om) men kan inte. Sådant händer i de bästa familjer. 4. Han kan vara djupt orolig därför att DU är det. Om du inte kan framstå som hans säkra, betryggande ledare ens på morgonkulan när han vaknar till och undrar vad som gäller, hur ska du då kunna fixa hans överlevnad, som han är beroende av att få garanterad i så där en arton år (vilket han - gudskelov - inte vet )

Oro är den största skurken i all barnavård. För de små barnen är de ömma föräldrarnas oro lika med vargen

Du kan inte, säger du, och jag säger att det kan du visst. Du kan kanske inte få tyst på honom omedelbart, men du kan lära dig lyssna av bland punkterna ovan. Vad är det egentligen han försöker säga

SHN-kuren handlar inte om att till varje pris få tyst på barnet så att man själv kan känna sig lugn. Det är inte lilla barnet som ska bestämma den saken. Det är man själv som ska bestämma den saken. JAG är lugn och med det kan jag förmedla lugn till mitt barn. Det är det som kallas betryggande, i ordets sanna mening.

Du måste lära dig lyssna av. Tolka. Inte fasa för "hysteri" utan ställa kravet på dig sjävl att du verkligen lyssnar, uppmärksamt, och sålunda kan ge de rätta svaren, i ord och/eller handling.

På morgonkulan är det alldeles för mycket förvirrande underhållning. Han förstår ingenting. Du springer in och ut, ramsar för att få honom tyst, inte för att förstå och "svara", och därför skriker han också när du tagit upp honom - han fortsätter fråga.

Bröstet betyder mat och mat betyder överlevnad, så det kan han "köpa" - en stund. Men han behöver också sin goda sömn för att kunna överleva och leva bra, och då måste det vara en lugn sömn. Där han anser sina frågor nöjaktigt besvarade och sin överlevnadstrygghet säkrad.

Lycka till nu med att vända skutan rätt

[stinky]

Hej Anna, Jemma och alla andra!
Tack för ditt svar Anna ! Jag är så glad för din skull Jemma, att du ser ljuset i tunneln ! Än har jag inte gjort det vad det gäller Tottos tidiga uppvaknanden, men jag hoppas, och tror, att det kommer. Jag har ju lyckats att få honom att ta emot min ramsa vid alla andra tidpunkter, så jag förstår inte varför jag inte kan få honom lugn just på morgonkulan med mitt ramsande. Jag har läst och läst och jag får nog fortsätta läsa för att få någon rätsida på detta.
När han vaknar vid 6-6.20 brukar jag ramsa X 4 högt och bestämt för att tala om att det inte är morgon än. Det känns som om han lyssnar men ju längre tiden går blir han allt argare som det låter. Är det då meningen att jag inte ska störa mer då? Även om han försätter skrika i ½-1 timme? Om skriket övergår till att han låter mer förtvivlad, ska jag ramsa igen då, fast lugnare/betryggande? Vad gör jag om han skriker argt eller förtvilat och klockan är 7 (dvs morgon enligt schemat)? Jag känner mig så osäker. Jag vill inte att detta ska leda till osäkerhet vid andra tidpunkter, resten fungerar ju bra. En fråga till Anna:

3. Han kan också vara sk-tförb-d - han VILL sova (somna om) men kan inte. Sådant händer i de bästa familjer.

Vad menas med sk-tförb-d? Jag har många gånger förut känt att han vill sova men inte kan sova. Ska jag agera på något visst sätt då?
Tack för er hjälp och ert stöd !
/stinky

[miar70]

Om skriket övergår till att han låter mer förtvivlad, ska jag ramsa igen då, fast lugnare/betryggande?

Hej stinky
OM du hör att han är riktigt ledsen, gå in, lägg snabbt tillrätta, solfjädra och gå ut med en lugn bestämd ramsa. Inget tröstande, utan lugn och bestämt HOPPAS verkligen vargtimmen ger sig snart

Kram Mia

[annawahlgren]

Med sk-tförb-d menas arg, ilsken, skitförbannad. Och en arg liten unge ska man inte försöka trösta eller få tyst på. Vi vill inte förbjuda folk att reagera

Lyss till Miar70 Om tidiga morgnar står också att läsa i Tips på vägen.

Du tänker rätt som inte vill störa. Pröva med en hurtig, glad upplysningsramsa i stället för en bestämd, så fort du hör honom. Det kan göra hela skillnaden. Men det är vanskligt, mycket vanskligt att gå in, eftersom han väntar på det, så länge du fortsätter med det (=morgonen har kommit), och då slutar han inte skrika förrän du kommer.

Det är du som måste bryta det mönstret innan det etablerat sig som just mönster

Andra ljud i huset Musik Annat som kan dra bort dina egna öron från tröskeln och därmed dina egna små vargar

Du är så duktig Och du är snart framme, om du bara lär dig 1. lyssna av bättre, 2. störa mindre, 3. "avpersonalisera" dina allt färre och allt kortare ingripanden