Bryter ihop vid nattning, skriker länge efteråt (

[Renee]

Några frågor så här två veckor efter kurning/nytt schema:

Hur få svårtflirtad 5,5 månaders att skratta-till-godnattet?!? Inte ens kittling hjälper. Tips mottages tacksamt!
Älsklingen blir ledsen så fort vi går in i sovrummet (även då vi slinker in någon gång på dagen när det inte är sovdags utan bara för att jag ska hämta något t.ex)
Trots att han brutit ihop fortsätter jag läggningen, tillrättalägger och avundas honom som är så lycklig som får sova, trycker till och ramsar mig ut. Därefter skriks det i olika tonarter lääääänge . Försöker låta bli att ramsa eftersom han ju vet vad som gäller och egentligen kan det här nu, men ibland blir det någon pangramsa x 1 eftersom det är så jobbigt att han håller på och tjoar så länge (30 min kan det ledigt ta innan det blir tyst för natten)...


Hur bryta detta ledsna bemötande av sovrum/säng och hur få honom att skratta?!
Hur bete sig när han skriker så länge efter läggningen för natten? Bara göra ljud i huset, andas djupt och inte ramsa mer än vid totalkris?


TILLÄGG om vargtimmen:
Vargtimmen är oerhört seg... Han vaknar alltid och är tyst, nöjd, pigg. Varierar hur mkt för tidigt han vaknar. 30-60 min för tidigt ungefär. Jag brukar aldrig ramsa direkt eftersom jag tänker att han KAN ju somna om själv, det gör han ju när han vaknar till under natten. Är dessutom rädd att han ska BÖRJA skrika och bli arg om jag ramsar när han vaknar och är "tyst". Men han kan ligga vaken i evigheter (30-60 min) utan kunna somna om och till slut BLIR han ju ledsen och supertrött. Jag ger en pangramsa x 1, och fortsätter sedan låtsas att det är natt, men han har som sagt jättesvårt att somna om och klockan går. Den passerar godmorgon och om jag ska få till omsomnande blir det ju rejält fel i schemat.

Snälla nån - HUR ska jag få slut på dessa maratonmorgnar som börjar med tyst/nöjd bebis som sedan blir ledsen när han inte somnat om på nästan en timme?!

PS. Vi HAR haft bra läggningar och bra morgnar (med omsomnande på kortare tid än en timme....) också, men det är alltför ofta som det är så illa som beskrivet ovan (minst ca 50% av läggningarna/morgnarna...)

[annawahlgren]

Lägg honom på mage på ditt huvud och flyg honom in i sängen Allvarligt talat, det måste ju finnas något han tycker är kul. Blbbla i magen, lek på skötbordet, få fram skrattet

Gå in då och då på dagen och prata för dig själv om hur fint och trevligt och gulligt allting är, "hitta" igen bortglömda saker, "städa" lite och dutta, och titta inte på barnet. Odla selektiv hörsel. Ut igen efter några glada minuter. Upprepa sjutton gånger/dag (Ungefär.) Han har "bara" fastnat i att det skulle vara synd om honom och det är det ju inte. Ta inte så mycket extra för hans gnäll. Ta inget extra alls

Korta ner. Maxtid ska vara en minut nu. Du måste hasta till de andra sjutton bebisarna som verkligen vrålar i rummet intill. Din lilla älsklingen (just den här lille ) har fått allt han behöver och mår så bra, så. Något annat hör du inte och har inte tid med. Det är inte synd om honom, sluta tro det

En stadig ramsa x4, x6 eller möjligen t o m x8 utan pauser och utan frågetecken mellan "verserna" ska han ha och sedan ingenting mer, annat än andra ljud i huset som inte har ett dugg med honom att göra. Gör den hurtig och punktsättande på slutet och GÅ, bort från utanför dörren, under tiden.

Ge honom en upplysningsramsa direkt enligt ovan. Sina diverse livskriser får han ta hand om själv här. Håll tiden med marginalkvart, nte mer. Han tröttnar om du gör det. Men han måste ha en chans att lära sig vad som gäller, så ju tydligare du är och ju enklare och mer tveklös din Attityd av Självklarhet är, desto lättare för honom

Du måste hålla målet för ögonen Som jiu ligger i hans intresse först och främst, eller hur Så ta det lugnt. Hjälp honom säkert och i ordets rätta mening betryggande. Överarbeta inte.