snälla hjälp oss!

[lace lola]

Åh!
Vi blir snart tokiga
Vi har hållt på sen 3 månader tillbaka att kura...och det går inge bra...
Korta perioder har vi fått känna att ja, nu har vi fått kläm på det, men sen skiter det sig.
Vi har kämpat med tidiga morgnar, det har blivit bättre nu, men allt annat känns inge bra. Som nu, nu har hon somnat hyfsat bra (18.30), alltid med gråt dock, sen vaknat kl 24.00 och gråtit sedan dess, inte hysteriskt men tyst ngr sekunder, ibland ngn minut, sen börjar det om, gråt, gråt. jag har gett en ramsa var 20 minut ung, lagt tillrätta 2 ggr...(det har gått 1 1/2 timme nu).
Ibland sover hon hela natten, då känns det som att man är på rätt väg.
Det känns så oerhört förvirrande, har jag gjort helt fel från början?? varför funkar det inte???och hur gör jag nu? är hon stor nog att förstå?? hur kurar jag om? det är så många bud, jag börjar gråta själv nu, min sambo pallar inte mer, han tycker att hon plågas. och vad har jag att återgå till?? DET vill jag ju inte! känns som att jag sitter i en rävsax, Jag behöver verkligen hjälp!! Jag har skrivit några gånger tidigare ang andra saker och följt de råden, det känns verkligen hemskt nu, NÄR ska vi komma till det där lyckliga som det pratas om? Jag pluggar här på nätet och jag pluggar boken, men det blir aldrig riktigt bra, det här är verkligen inge kul längre förlåt mitt uppgivna brev

[Gäst]

Hej!

Kan du tala om hur gammalt barnet är? :-k Då är det lättare för oss andra att komma med konkreta råd.

Det låter som om din sambo inte riktigt är med på detta... Kan du få honom att läsa på ens lite? Eller har han gjort det? Det underlättar ju för dig, ifall båda förstår vad som görs, så du slipper både mota dina egna eventuella vargar, och så hans lilla flock. Jag vet precis hur kul det är, så om återgång till det gamla inte känns som ett alternativ, så tycker jag att du i första hand pratar med honom:

Hur tycker du att vi skall göra då? Fungerar det, tror du? Orkar barnet med det? Orkar du med det?

Ursäkta, men det går inte om du inte åtminstone får jobba i lugn och ro! Jag gjorde jobbet själv, utan stöd från maken, och då han tvivlade på mig, så jag lugnt till honom: "antingen läser du på, och förstår vad jag gör, då tar jag gärna en diskussion om detta med dig. Eller så struntar du i alltihopa, och låter mig jobba ifred!"

Om du däremot har en man som har läst på, men som börjar ge upp, så är det ju en annan sak. Börja med barnets ålder! Hur gammal är hon nu? Hur ser schemat ut?

[lace lola]

Hej! sorry, jag skulle såklart ha förklarat närmare men det var mitt i natten . Nåja, min dotter är nu 11 månader. Min sambo ska inte ha ngn skuld för detta, han har kämpat väl, kanske inte läst på fullt lika mkt som jag men ändå försökt. Han VILL gärna. Han tycker bara att det känns olidligt att höra henne gråta, vänta ut osv, ibland känns det värre än 5min metoden då hon får vara ledsen så länge...och nästan alltid.
Schemat vi har nu är
6.30 vakna
7.00 välling
9.30-11.00 sova i vagn ute
11.15 lunch
14.00 mellis
14.15-15.00 sova i vagn ute
17.00 middag
bad
18.00 välling
18.30 sova

Vi har nyligen ändrat lite (inte mkt) då hon hade svårt att somna, särskilt eftermiddan. sen var maten för nära varann.
hon vaknar oftast 6.10 ca men accepterar att det inte är morgon ännu, senaste 2 veckorna... vi gör glad godmorgon halv.
dagarna har jag tagit i vagn eftersom vi har hund och jag är hemma själv då så det kan vara bra att kombinera. Det tar dock oftast 15 min innan hon somnar. sover sällan fulla tiden (ibland) på förmiddan, det blir oftast 40 min en timma.
eftermiddan är alltid 45 min, den funkar bra.
hon äter bra tycker jag, och är glad på dagarna , men så kommer kvällen tjo och tjim efter vällingen borsta tänderna med glatt humör, busa hela vägen till sängen.
men njaaa, hon misstänker vad som komma skall, är ganska svårflirtad
vi lägger snabbt tillrätta ramsar på väg ut. Endel kvällar tar det ca 30 min...
Då gråts det omvartannat, endel kvällar mindre och andra ibland jättemkt. det kan ibland räcka med en påminnelse ramsa ja, efter ca 15- 20 min (beror ju på HUR ledsen hon är) ngn gång har vi varit tvungen att lägga tillrätta, ramsa ut.
Visst, jag kan känna att ibland tar ramsan, den lugnar henne. men jag kommer aldrig riktigt till det stadiet där det ska vara en slags reflex, att nu sover jag.
Det känns som att vi aldrig riktigt får till det perfekt. det har gått så pass lång tid nu.. det måste vara ngt vi gör fel. hur börjar jag om, om det skulle behövas, på det här stadiet?

[Nancy]

Hej

Du behöver inte alls "börja om".

Däremot ändra tankemönster en smula. I tillägg till Päivis svar skriver jag ned några reflektioner:

ser ut som om det är för generöst med sömn dagtid om flickan skall sova 12 timmar på natten. Barn i åldern 8-11 månader behöver 14 tim. Ditt schema har 14 tim 15 minuter och då närnar hon ju sig ettårsdagen med stormsteg Skulle rekommendera dig att korta em-luren till 20 min istället.

ett barns mat- och sömnschema blir aldrig färdigt eller "perfekt". Det måste varje dag odlas och vid behov revideras. Det kommer alltid att komma både bättre och sämre dagar. Tricket är att du till slut vet hur du handskas med de dagar som INTE går som på räls.

leta inte orosvargar till natten genom att spekulera ifall hon "anar" eller inte. Redan där har ni vargflocken i hasorna Mitt tips är att inte möta barnets blick efter att ni gått in i sovrummet. Fokusera på allt annat istället "nämen OJ, HÄR är ju nallen och DÄR har vi den mysiga sängen, ÅH vad skönt det ska bli att sova"

ett barn på 11 månader (som sovit efter schema i flera månader) skall INTE tillrättaläggas annat än i absoluta nödfall EN bestämd ramsa efter läggningen och sen inget mer. I annat fall kan ni få hålla på att verktyga till förbannelse och det kommer ändå inte att bli bättre.

Och du, det där "lyckliga" sitter inte i en perfekt nattning... Det sitter i de små gyllene ögonblicken i vardagen. Med lite mer attityd av självklarhet inför er lilla dotter lovar jag att de stunderna kommer att växa och frodas i antal

Lycka till

[annawahlgren]

Tack, Päivi Tack, Nancy

Läs och lär, kära du. Det här är ett klart fall av överkoncentration. Ni söker bekräftelse från lilla barnet på att allt är bra. Men hon söker bekräftelse på detsamma från er.

Det måste vara ni som vet svaret och ger det

Mer förtroende för lilla älsklingen, alltså

Och sedan skulle jag skynda, skynda till de andra sjutton bebisana i rummet intill, som VERKLIGEN vrålar och måste överleva NU!

Er lilla flicka har fått allt hon behöver. Konsten ni ska lära er är att låta henne vara i fred. Och möta henne med glädje och ingenting annat än glädje

[Gäst]

Ska nu försöka ge dig lite funderingar... Ser också att den kära Nancy hann emellan, och jag instämmer helhjärtat i vad hon skriver: när jag hade det strulit för c:a en månad sedan med Hugos nätter handlade det om att han sov för mycket på dagen... Det tog sin tid innan den poletten ramlade ner, men nu sover han igen hela nätter! Så ta en titt på sömnbehovet och sammanlagda antalet timmar. Jag rekommenderar också att du funderar på mer vakentid på morgonen. OM hon nu ligger och snackar femton minuter innan hon somnar, så är det ett tecken om något om att hon efterlyser mera vakentid på morgonen. Vad skulle hända tror du, om:

06.30 morgon, och frukost

09.00 mellanmål

10.00 - 11.30 sova

12.00 lunch

15.00 - 15.20 lur

15.30 middag

18.00 välling

18.30 sova natt

Då får hon fortfarande i sig fem mål om dagen, och sina två lurar... om hela familjen äter middag vid fem, och du vill gärna behålla den tiden som det är, så ge henne mellanmål då någon gång när det passar mellan 12 och 17.00? Kanske just 15.30? Fast jag misstänker att middagen och vällingen kommer för nära varandra. Hon skall ju orka äta sin kvällsvälling, och verkligen fylla på inför natten.

Ang. detta med nattningen: kan tillägga till Nancys råd, att när du har ramsat en gång, och det börjar kännas nästa gång att "näe, nu så..." så har du provat att sätta på musik - lugnt, klassiskt - och så går ni båda iväg och är jätteupptagna med annat? Det är många som har gjort detta med utmärkta resultat! (Men då sätter man inte på musiken två minuter efter go'nattramsan, som extra underhållning, utan just vid det laget då "man känner för att gå in", och inte en minut tidigare... )

Fundera och rapportera!

[lace lola]

hejsan igen!
Tack så jättemycket för eran tid, tack tack!
ikväll gick det bra, jag var borta men min sambo fick till det med att lägga tillrätta, ramsa gå ut och natta alla andra . sen inget mer, hon sov efter 10 min.
så, nu gör vi så, tror oxå att vi har påpassat för mkt, inte gett henne förtroendet att hon klarar det.
Det "lyckliga" som jag menade var i hennes läggnings stund inte i övriga dagen, den är fylld av lycka .
Så här har vi gjort med musiken, vi har satt på musik redan innan vi gått in med henne i sovrummet och sen haft det på till vi själva gått och lagt oss...det var fel kanske. 8-[
Men, vad gör vi då hon vaknar på natten hon ligger brevid våran säng fast bakom skynken. ska jag ge en pangramsa vid första gnöl? låta henne grunka på, gnälla lite, vänta ut henne? ramsa bara om det ökar? tillrätta läggandet ska jag praktiskt taget strunta i nu??
I natt blev det ju heltokigt, vad skulle jag ha gjort?
Jag tror ditt tips på schema skulle vara bra, det ska jag köra. Och jag ska vara mer självklar/ha attityd vid läggning. Tack igen

[/LO]

Men, vad gör vi då hon vaknar på natten

Hej
Gör det som stör minst! (henne altså ) Låt henne vara om hon inte blir förtvivlad och verkligen ber om hjälp med att komma till ro.

Sedan, om en vecka eller så och hon fortfarande vaknar samma tid och gnölar, då kan du ge EN pangramsa för att bryta mönster.

Så funderar jag.

/LO

[Novas mamma]

Hej
Ville bara säga att vi har precis samma problem!
Jag har inte "kurat" i stor stil men väl verktygat sedan slutet på januari med skiftande framgång.
Lilla älsklingen sover gott hela natten men själva läggningen blir utdragen och ledsam - självklart pga min oro ( dagarna sitter fint) och det är verkligen jobbigt att försöka "låta henne vara".
Har misslyckats massor av ggr och gått in iallafall med ett tillrättaläggande. Då somnar hon fint
Vissa kvällar somnar hon utan minsta gnöl och vissa kan hålla på i 20-30 min.
Håller tummarna för Er och hoppas ni kämpar med Attityden och de sjutton andra bebisarna - själv lyckas jag oftast glömma de andra stackars ( ) barnen och koncentrera mig på EN......
Skärpning även hos mig - lovar en bättring redan i morgon - kram

[lace lola]

Hej! nu är vi alla mkt gladare , det har gått några dagar och vi är mycket "kaxigare", vi har lämnat henne ifred vid läggningen och litat på att hon klarar det, hon fattar, herregud, det funkar. hittills iaf, peppar peppar, men hon har somnat själv, inte på en gång men efter lite nöjt joller och sover oxå tills vi väcker henne. OM hon vaknar på natten har vi bara varit tysta då har hon lagt sig ner å sova. Vi fortsätter så här , tack tack igen

[Gäst]

Vad bra! Vad glad jag blir när jag hör att det går så mycket bättre hos er!

Novas mamma - hur går det?

[Novas mamma]

Åh vad glad jag blir för er skull!
Jättebra - fortsätt nu likadant
Jo, Päivi jag har verkligen problem med mina orosvargar och är övertygad om att läggningsproblem beror på det. För sova det kan hon ju, när hon väl somnar sover hon utan problem , även under dunderförkylning.
Men jag har hela tiden blivit så stressad av gråten att jag haft svårt att låta bli att gå in, lyssnar inte av korrekt, ramsar fel och går in för solfjäder som funkar - men hon väntar ju på mig nu.
Har fått rådet säkert 100 ggr nu att låta henne vara men jag tror alltid att något är fel, att hon är förtvivlad osv.....
Har dock bestämt mig denna gång - här blir inget mera spring Nu ska lillan få sova I FRED....
Kram

[Gäst]

Hej Novas mamma!

Jag vet hur det där är... av våran alldeles egna Mammut fick jag följande mycket bra råd:

"ramsa bara när du känner fr att gå in." Kanske det kan hjälpa dig att tunna ut ramsandet, och veta när det är läge? Dvs, en upplysningsramsa, och så inget mer. Och när du känner "näe, nu går jag in och gör en solfjäder", så ramsar du med äkta magkänsla, där du med tonfall säger allt det där som du vill säga med solfjädern...

Jag har också använt klassisk musik som kristilldelning, och det har fungerat suveränt. Men då är det verkligen KRIStilldelning.

Lycka till...