4,5 månad med kurproblem

[Soffangren]

En hel roman här nedanför. Den som känner sig manad kan ju peta i en del i taget om ni vill. En måste ju inte svara på ALLT…

Började kura vår fyramånaders den 9 december. Alltså gått typ fyra dygn och två uppföljningsveckor idag 26 december.

Här är schemat (12+1+2+30):
19:00-07:00 Sova 12 h
07:00-09:00 Vaken 2 h:
07:15 amma
08:30 amma, skratt till god natt
09:00-10:00 Sova 1 h
10:00-12:30 Vaken 2, 5 h:
10:00 amma
11:40 amma först, äta puré och lunch med oss andra vid matbordet sen, amma igen, skratt till god natt.
12:30-14:30 Sova 2 h
14:30-16:30 Vaken 2 h:
14:30 amma
16:00 amma, blöjbyte, påfyllnadsamning, skratt till god natt.
16:30-17:00 Sova 0,5 h
17:00-19:00 Vaken 2 h:
18:00 amma först, äta puré och kvällsmat tillsammans
18:30 byta blöja och ta på pyjamas, nattslurk i sängen, skratt till god natt.
19:00 sova natt
Antal timmar: sömn = 15,5 h // vaken = 8,5 h.

Anledning till att schemat ser ut som det gör:
Dessa tider är fasta (allt däremellan går egentligen att putta runt som man vill, jag har mest satt sovningarna i mitten så det blir jämnt fördelad vakentid):
Morgon kl 7 eftersom storebror ska upp till dagis och själv har blivit kurad till att vakna kl 7.
Långsovning 2 h från 12:30 då storebror har samma sovtid när han är hemma.
Läggning kl 19 då jag vill ha henne i säng först så jag sen kan ägna mig helt till storebror sista timmen till han ska sova kl 20 (extra viktigt de veckor min man jobbar em-skift och jag MÅSTE sköta all läggning själv).

Vad gäller matningar/amningar:
Hon har ätit pure i 2,5 vecka och vi ökar ransonen varje dag, nu äter hon i genomsnitt tre ”fryskubsbitar” per gång, två gånger om dagen. I BBs anda så stoppar vi in och in och in igen det som kommer ut, tills det försvinner ner. Hon är överlag positiv till mat och äter bättre och bättre.
Ammar fullt ut fortfarande och har inte än bytt ut något mål helt mot mat än.
Ammar innan varje puremål pga att hon gärna blir så gnällig att hon börjar gråta rakt ut annars när hon matas, äter oftast lugnt och sansat med lite mjölk i magen först.
Hon har varit en hungris från början och åt en gång i timmen första veckorna och sen en gång per 1,5 h, dock slabbigt så det blev mjölk överallt. Men nu äter hon girigt och klockrent och det blir noll spill oavsett mål. Känner att det fortfarande är lång tid att ha tre timmar mellan målen…
FRÅGA: Eller har jag fel? Borde jag ha längre mellan målen av någon anledning? Borde jag redan nu byta ut ett helt mål mot mat?

Där hon sover:
På natten; i spjälsäng i hallen på övervåningen precis ovanför trappen bakom mörka gardiner som går från tak till golv runt hela sängen. Rejäl mörkläggningsgardin i rummet och mörkt på hela övervåningen. Jag ser knappt något alls när jag ska lägga ner henne.
På dagen; i liggdel på vagnen på nedervåningen i vardagsrummet. Släckta lampor men ingen ytterligare mörkläggning, så är lite olika ljust beroende på tid på dagen. Radion står på i angränsande köket där jag (och storebror när han är hemma) håller till mest under hennes lurar och plockar med disk/lagar mat/pratar/leker osv.

Nu till problemen…
Läggning kvällar…
De första fyra/fem nätterna gick mycket bra. Hon vaknade bara någon gång och buffning/ramsning funkade bra, behövde dock inte använda det speciellt mycket, ens första natten, då hon sov så bra.
Men själva läggningarna har varit svåra hela tiden, tar allt ifrån 5-30 min och då gråter/gnäller/skriker hon om vartannat, i vågor. Absolut inte hysteriskt men ledsamt och klagande. Det är nu natt nr 18 och ikväll blev hon ledsen redan innan jag lagt ner henne i sängen. Ändå skrattade hon precis innan jag gick upp för trappen och fram till sängen i redan kolmörkt rum.
Jag ramsar x4 medan jag går ner för trappen igen och oftast en omgång till efter någon minut om, hon skriker, för att upprepa det jag precis sa och försäkra om att det fortfarande gäller. Sen låter jag henne vara helt och hållet, pysslar nere/läser och myser med storebror och låter henne sköta sig själv. Plötsligt är hon tyst (hur lång tid det tar beror på hur trött hon redan var). Men det känns inte alls bra, känns mycket likt en skrikmetod (samma som ”trebarnscirkus” beskriver…).
Hur jag gör:
Jag har slutat med tillrättaläggande då det bara verkar störa henne mer. Ser till att hon har händer och fötter där de ska vara (utan tryck och bryr mig inte om huvudet alls), lägger på täcket, ser till att gardinerna går igen som de ska och ramsar ner för trappen. Vissa kvällar har hon varit tyst några sekunder eller till och med någon minut innan hon börjat gnälla och gråta. Andra kvällar (som ikväll) protesterar hon direkt. Jag tycker själv inte att jag låter henne märka mina svängningar i säkerheten. Jag ignorerar hennes beklagan och gör helt sonika det som ska göras, kroppdelar där dom ska vara, täcket där det ska vara och ramsor med besked och bekräftelse. Självklart vill jag kunna lägga ner henne, lägga på täcket, ramsa bekräftande och hon är tyst och nöjd och somnar själv utan klagande.
FRÅGA: Jag fattar att jag måste jobba med säkerheten, det självklara i handlingen, läser i boken och på forumet. Men ska jag fortsätta som jag gjort nu och hoppas att hon ”ger upp” med kvällsskriken till sist eller borde jag ändra något i mitt handlande vid läggningen? Låtsas att det är första natten igen och buffa lugn och ramsa ut osv?

Vargtimmen…
Det är nog bara en morgon jag fått väcka henne som sig bör. Annars så har hon skrikit, gnällt, gråtit, jämrat sig långa stunder. Kan börja redan klockan 5 och pågå längre och längre stunder med korta tystperioder mellan. Oftast så börjar det strax efter klockan 6. Jag ramsar direkt vid första gnäll och har sen försökt ignorera henne och bara vänta ut klockan (6:45) och hoppats att hon ska börja fatta att det fortfarande är natt klockan 6 och att morgonen börjar först en timme senare. Men det har inte hänt än och imorse så klarade jag inte mer. Då tog jag henne till min säng klockan 6 efter en halvtimmes skrik och ammade henne så vi kunde sova en stund till där sen. Jag har hittills ALDRIG gjort något liknande tidigare.
Jag har sovit så dåligt så många nätter för att jag har sån ångest över morgonen och att hon ska vakna och börja skrika. Jag har flera morgnar vaknat av att hon bökar lite och suckar och fipplar. Jättemysigt att lyssna på om det inte var så att jag VET att hon snart kommer börja gnälla och att det bara kommer eskalera och att ramsor inte biter. Ångest för att det känns som att jag förstör allting oavsett vad jag gör. Har läst om alternativen med Mozart respektive ”husljud”, men jag valde ”pangramsa vid första pip och sen inget mer”. Det känns som att det lirar mest med tanken om att ”på natten händer ingenting, då sover alla som grisar”. Men det har uppenbarligen inte fungerat…
FRÅGA: Hur ska jag tänka om under vargtimmen? Vad ska jag ABSOLUT INTE göra och vad kan jag prova? Minikura med buffningar/solfjädrar? Kan jag helt sonika ändra schemat till uppstigning klockan 6 (och hoppas att hon inte istället börjar gorma halv5/5) och sen försöka förlänga morgonen till klockan 7 när allt annat satt sig?

Dagslurarna…
Dagslurarna har varit kluriga under hela tiden. Hon är en riktig halvtimmessovare och har aldrig innan kuren somnat själv på dagtid. Jag läste om ”vagningskur” här på forumet och det hjälpte sååå bra och jag tänkte att nu behöver jag bara minska på vagningarna så kommer hon snart kunna somna och somna om själv. Men icke. Hon börjar gråta och skrika, ibland direkt vid nedläggning och ibland efter någon halvminut så börjar det och stegras. Får ALLTID vagna när hon lagts i vagnen, olika hur många omgångar beroende på hur trött hon är innan. Jag vagnar aldrig någonsin mer än två minuter i sträck och väntar alltid MINST två minuter mellan vagningarna. Oftast så somnar hon faktiskt själv till slut och inte mitt i en vagning (även om det också hänt någon gång).
FM-luren:
På fm-luren har jag alltid använt marginalkvarten och tagit upp henne en kvart tidigare då hon börjat böka och vakna till. Hon sover MAX 45 min på fm-luren, oftast bara 30 då det tog ett tag för henne att somna…
Långluren (2h):
Vaknar alltid efter 45 min. Jag måste vagna för att hon ska fortsätta sova. Väntar på att hon ska sova vidare över sin sömnskarv men här har vi också fastnat och jag måste vagna 2-6 omgångar. Ibland somnar hon och sover 5 min, så vaknar hon ledsen och jag vagnar igen, osv. Har även här i stort sett alltid tagit upp henne en kvart tidigare än tänkt då hon vaknar till på slutet av luren.
FRÅGA: Jag ska fortsätta med vagnandet? Hjälp mig tänka om, sitter fast! Ramsa fungerar väldigt dåligt på dagarna, så jag ramsar aldrig numera. Bekräftar oftast när hon tystnat för att jag tänker att hon NÅGONGÅNG ska associera denna ramsa med att sova… Ska jag ändra mitt ramsbeteende?

Summering:
Problemen är alltså läggning, vargtimme och insomning/omsomning under dagslur.

Det positiva är att hon ammar mycket bättre nu, slabbar i stort sett aldrig och äter girigt och bra. Kvällstrasslet är borta. Hon håller sig gladare längre perioder och har börjat bli mer självständig. Hon sover mycket bättre i bilen när vi åker bil sent på kvällen (hänt två gånger nu under jul), förut kunde hon skrika rakt ut i 1,5 h i sträck i bilen. Under själva nätterna har det fungerat bra, om hon gnäller ramsar jag direkt och hon tystnar oftast direkt och somnar om, så då verkar ramsandet fungera.

Personligt:
Blir stressad över att läsa om hur bra det går för exemplen i boken och över hur himla bra det gick att kura sonen när han var 16 månader, det var verkligen ett toppexempel på en lyckad kur! Var helt övertygad om att det skulle gå himlans bra med denna unge också och gick in i detta med stor säkerhet. Efter en vecka så sviktade säkerheten rejält och många tårar har runnit. Blir så frustrerad och otroligt ledsen när det inte går som jag vill. Jag klankar ner på mig själv att jag inte klarar att svara på hennes frågor på rätt sätt. Jag har fullt förtroende för själva ”metoden”, tanken, kuren. Ser inga alternativ heller och blir så jäkla rädd att jag bara ska förstöra och försvåra för henne att lära sig och fatta det här. Vad ska vi göra om vi inte kan få det här att fungera? Bära runt på hennes tills hon somnar/somnar om?! Ha henne mellan oss i sängen, vaknandes flera gånger per natt?! NEJ TACK!

[Soffangren]

Vart sitter "redigeraknappen"? Rubriken på denna tråd blev ju knäpp!

[trebarnscirkus]

Å vad jag känner igen mig i dina funderingar. Väl formulerat och strukturerat inlägg. Våra döttrar uppvisar onekligen ett lika beteende. Hoppas att hjärtebarnskontrollanterna läser och ger dig trygga och handfasta råd. Jag ska lusläsa och ta efter jag med

[mamaA]

Hej!

Ja, det är tufft när man hamnar i en ond cirkel som jag upplever att du beskriver . Mina tankar av det du skriver är att ramsan inte satt sig vilket den behöver, den är det bästa verktyget du kan ha, både vid kvällsläggningarna och vid uppvak på lurar. Mina söner är sm-barn men min yngste gav mig verkligen något att bita i jämfört med sin storebror som var ett perfekt sm-barn. Vi hade stora problem med att få honom att sova över skarvarna och det blev bättre när jag rejält minskade ner på verktygandet, absolut, han somnade om men när ramsan togs i bruk så slapp vi uppvaken helt efter ett tag.

På dina beskrivningar så vagnar du på tok för mycket, det ska vara snabba drag 4-8 st och inget mysvagnande utan rejäla tag så som du håller på att tappa greppet om taget på vagnen -DÅ drar du tillbaka den med en kraftig knyck. Min tolkning är att problemet är att ni har fastnat i för mycket verktygande vilket INTE fungerar, blir bara värre med tiden då de små vill ha mer och mer assistans. I och med att hon vaknar för tidigt på långluren påverkar också den gnälliga läggningen och att hon vaknar för tidigt på morgonen. Sen är tidiga morgnar INTE ovanligt, det brukar ta minst en månad eller två innan det sätter sig MEN det kommer att göra det om allt annat stämmer.

Så: mitt råd är att köra en minikur där du först minskar ner verktygandet rejält, läs på på forumet i alla trådar du hittar. Grundtanken är att du vagnar/buffar 4-8 drag absolut MAX 16 och sedan väntar du MINST dubbelt så länge innan du ingriper igen. Varje vagningsomgång ska bli kortare än den tidigare ( i alla fall inte längre) och längre pauser emellan. Smyg in ramsan vid varje läggning och efter en vecka eller två så kör du på bara ramsan. På morgonen får du välja vilket verktyg som är bäst, kanske ha henne i vagn på natten också ett tag om det är det verktyg du kan bäst eller buffa i säng för ramsan är ju INTE etablerad så den är det inte lönt att använda nu i början. Tänk på att inga verktyg gäller sista halvtimmen innan uppstigning men jag hade nog satsat på att buffa/vagna i korta omgångar för att verkligen få henne att somna om, det händer nog inte första morgonen men det kommer. Sista halvtimmen hade kört med rejält kraftig mozart om hon är ledsen.

Stressa inte med maten, det går bra att öka upp succesivt beroende på hur intresserade de är. Man kan amma först inga problem så gjorde jag med min förste annars ville han inte ta flaskan efter maten. Ger du mat två gånger om dagen så öka antingen mängden vid de måltiderna eller ge samma mängd fyra gånger om dagen.

Kram

[Soffangren]

Har dragit ner på vagnandet rejält, men suck vad svårt det ska vara! Varför kan jag inte bara läsa henne och ge henne rätt svar så hon fattar?! Nu är det tre dagar sen du skrev och vi sitter fortfarande i samma rävsax... Har dock varit iväg några sovningar så hon sovit i bilen och lite så nu. Var ju 20 dygn sen vi började kuren så vi Måste börja leva som vanligt fast hon inte sover bra än...

Jag tycker själv inte att jag vagnar något mys inte, ungen far ner med fötterna till kanten vid vändning och upp med huvudet till andra kanten vid andra vändningen. Skjutsar iväg vagnen och stoppar och vänder dess riktning i samma drag, bestämda tag. Tycker själv tekniken känns bra, men självklart vet jag inte... (Skulle vara intressant att få utlåtande om detta av någon som kan detta och kunde titta på mig under utförandet.)

Dagslurar:
Hur ska jag resonera, ska jag svara omedelbart med några vagningstag vi första pip då hon vaknar till i en sömnskarv? Ska jag i så fall ramsa efter dessa tag eller inte alls? Om hon gråtit upp sig litegrann för att jag avvaktar med vagning så tystnar hon inte på 16 tag, är det meningen att ungen ska svara med lugn och tystnad på bara 4-8 tag..?

Nätterna:
Tycker kvällarna går förhållandevis bra för det mesta. Igår kväll beklagade hon sig inte ett dugg utan bökade runt lite till hon somnade. Hoppas att det inte bara var en engångsföreteelse... Dock vaknade hon inatt vid ettiden och grät, gnällde och skrek om vartannat i 40 min., ingen ramsa bet nämnvärt. Gick in och buffade någon halvminut tills hon slutade gråta och snyftandet avtog, som för att avbryta och få iaf en ramsa att gå in. Men hon höll ju igång efter det ändå... Var förmodligen fel..? Borde jag bara ramsa en omgång och stoppa in öronpropparna och försöka somna om?
Dock gick morgonen bra och jag fick väcka en sovande bebis (efter att själv vaknat och lyssnat på helspänn i en timme och bara väntat ut klockan med en klump i magen)
Har från början avhållit mig ganska mycket från att använda verktygen för att det inte ska bli ett beroende. Men om jag bara avvaktar så ligger hon ju där och gråter eller skriker. Jag försöker lyssna med hjärnan och höra hur hon verkligen låter, men känner mig döv! Hur hon än låter så tycker jag att hon låter ledsen. Och då ska sägas att jag inte är en speciellt blödig person i huvudtaget och tillämpar "learning by doing" i typ alla lägen i min barnuppfostran och ömkar i stort sett aldrig. Kanske därför jag misslyckas med det här, känner mig vingklippt och handfallen bredvid en skrikande unge som ska sova men som jag inte får lugna rent fysiskt.
Vilket blaj det här inlägget blev! Är så trött i hjärnan så vet inte alltid vad jag skriver.
Fick jag in några frågor? Herregud vilken soppa. Hoppas på att komma ut starkare än någonsin på andra sidan!

[TorsMamma]

Hej,

Jag tror helt enkelt du har attityden så länge du känner du får göra något mera handgriplingen och tycker att stå där och rabbla en ramsa inte har den effekt du tänkt dig. Stämmer det? I så fall är det verkligen ramsan du behöver öva, i alla tonlägen.

Jag brukar säga att det är bättre du går in och buffar 10ggr kort kort så du verkligen inte fastnar, om hon slutar skrika samma sekund du kommer in genom dörren, vänd ut med ramsan! Buffa inte så länge att hon slutar snyfta då är hon redan lugn nog. Utan bara så hon slutar skrika och GÅ ut med den mest smekande och hurtiga övertygande ramsa du kan. Du skall övertyga henne om att allt är nu bra och man kan sova.
Skriker hon igen avvakta så som MammaA beskriver det hela. In kort kort kort. Ibland hör man hur skriket när man kommer in ändras till ett mera HÖ Hö HÖ läta, gå UT!

Det kan vara så att gå in en gång lite längre ger kortare och snabbare resultat för stunden, men sämre i längden.

För att hon skall göra framsteg måste du göra baksteg.

Här är en länk på när Martin vagnar, man behöver inte göra trycket med handen utan så du ser hur han gör. Även andra bra filmer där!

https://youtu.be/E595CP947Vc

[Soffangren]

I Barnaboken står det om att ta bort nattmålet för en fyramånaders genom vagning. Skulle detta vara något även för en sjumånaders..?
Ska sluta nattamma inom kort och funderar på alternativ hur... Vill vänta ett tag till innan vi genomför regelrätt kurning, OM det kommer behövas. Hon somnar redan bra på kvällarna, sover hyfsat på dagarna, äter som en häst och går på schema. Så är 2-6 uppvaknanden per natt som är bekymret. Tänkte om vi kunde testa med att vagna vid nattuppvaken nu och se hur hon svarar på det? Eller gör man bara så på yngre sm-barn?

[Ylvispylvis]

Hej!

Snabbt svar: OM hon ryms att sova natt på mage i vagnen så funkar det absolut. MEN jag skulle förbereda mig som inför en riktig kur för att få den rätta attityden. Det går inte att "testa" om det funkar utan ska i vilket fall som helst genomföras precis som en regelrätt kur. Var beredd på frågor och ge betryggande svar (ramsan måste absolut ta över så snart som möjligt) och Attityden på plats!

Så fundera gärna vidare på en kur, men testa ingenting för då sabbar ni bara verktygen.

Kram!

Ylva