Tänk vilken lycka att hitta detta forum. Här kommer en mamma som är skrik, bärsjal och amningsskadad. (Med andra ord inget man skriver i en kontaktannons)
Jag skriver här för att jag känner mig uppgiven. Och jag ser att andra fått både svar och ny energi, så jag testar!
För tre månader och en vecka sedan kom vår lilla son. Vår dotter är fyra och vår nya lilla kille var efterlängtad på alla håll och kanter.
Jag kämpade med amningen i två månader, väckte sonen varannan timma dygnet runt och kämpade för att hålla honom vaken. Han gick sakta upp, men nu vid 3 månader har jag börjat ge ersättning också. Han blir helt enkelt inte helt mätt. Klassiker, tänker ni. Jaja, jag har ju precis börjat fatta detta med den SJUKA mättheten
Nu till saken:
När sonen är fyra månader är tanken att vi ska kura honom. Men han är ju inte riktigt där ännu. Så jag började köra på SM. Läste här i forumet och hittade länk med schema. Tog det schema som rekommenderas för 3 månaders. Men det går så där. (eller så går det helt okej och jag är hemmablind)
Vi startade för nio (9) dagar sedan. Jag för loggbok. Men det ska nämnas att ersättning flera gånger per dag tillsattes vid den femte dagen. Då var jag VÄÄLDIGT uppgiven, men har tagit nya tag. Dock, jag har blivit lite extraskadad märker jag. Drar mig för att gå ut för att jag inte orkar med skrik mer än då det ska sovas. Han avskyr vagnen! Och sätter jag honom i bärsjal så somnar han.
Genomled samma med dottern och hjälpte henne att sova efter 5, 5 månader. Då var jag ledsen. Så jag hamnar snabbt i läget av ledsamhet och uppgivenhet då jag en gång blivit skrik och bärskadad. Hon sov BARA på mig, hatade vagnen och jag orkade inte bära. Samma gjorde sonen framtills för 9 dagar sedan. Så jag fick till hans sovperioder fast PÅ mig. Natten har aldrig varit ett problem för honom. Han sov i babynest mellan mig och maken, nu sover han i vagnen.
Han sover på rygg/ sidan då maken vägrar magsovande. Och sonen verkar inte ha något emot det faktiskt.
Schema
07.00 God morgon!
Ammar + ersättning (trugar i 100 ml). Får inte till att det ska vara under en timma då jag måste få iordning dotter till föris…
08.45 Sova
KRÅNGEL - kommer inte till ro. Kan ligga och “prata” under 15 minuter och sedan storskrika. Och jag vagnar, går ut, går in och vagnar. Han brukar få kvarta denna lur för att annars blir det inte mer än 5 minuter sov.
10.00 Amning ett bröst för att han ska orka och inte skrika.
10.45 Ersättning + amning.
11.30 Sova MINDRE KRÅNGEL - brukar somna efter 20 minuter men då har jag vagnar ett par fem gånger. Alltså, vagnar, går ut, vagnar går ut osv. Gör jag fel? Sover och får oftast väckas vid 13.30.
14.00 amning /2 samt ersättning. Här enklare att få ihop under en timma. Får oftast extra slurk strax innan han läggs i vagnen för att jag vill vara säker på att han är mätt.
15.30 MINDRE KRÅNGEL, men sover sällan 45 min och somnar inte utan skrik.
19.00 Godnatt. Brukar somna inom halvtimme och skriker/gastar lite olika, Ibland bara att lägga och så somnar han själv. Annars vagnar jag och han somnar, dock alltid själv.
22.00 Ammar + ersättning i sömnen i mörker. Lägger tillbaka. Behöver aldrig vagna.
Mellan 03.30 och 04.15 Vaknar själv och ammas/2. Behöver sällan vagna. Somnar själv, till och med efter blöjbyte i vagn. Ligger och suger lite på handen och somnar.
Så:
Ser ni några direkta fel i mitt upplägg och har ni tips på vägen? Jag vet att 22-målet borde plockas bort men då han var så liten så länge är jag lite rädd. Vill vänta någon vecka till.
Jag känner själv att jag är lite ostrukturerad i vagnandet. Buffar ibland. Solfjädrar inte. Jag springer ut och in ofta.
Det blev lite knas då jag valde SM istället för att vänta på SHN…
Min sista fråga:
Vi ska resa bort två veckor den 27 juni. Då är sonen fyra månader och en vecka. Veckan innan är midsommar och svårt att fixa barnvakt till dottern. Vill inte att hon ska vara hemma när vi kurar första nätterna/dagarna. Kan vi starta innan eller ska vi vänta till efter att vi kommit hem från resan tre veckor senare?
Jag hoppas och önskar så att någon av er klokisar vill ge mig lite pep och goda råd. För nu känner jag mig uppgiven. Jag vill att han ska få sova - och sova gott.
STOR TACK för all hjälp!
/Bella